Vad behöver vi för att bli bra talare?

I Lärarens retorik berättar Hans Gunnarsson (2012, s 13) att det finns fem faktorer som gör en bra talare:

1) Ha medfödd talang
2) Ha kunskap om retorikens teorier
3) Öva mycket
4) Ha ämneskunskaper
5) Kunna lyssna av och anpassa sig till publiken för att bli respekterad och få en vänligt inställd publik.

Har vi underskott på en faktor kan vi kompensera med hjälp av de övriga.

I mitt nästa inlägg, om lyssnandets svåra konst, skriver jag om saker man kan tänka på för att få publiken att fokusera på ens innehåll och budskap:  http://cwasteson.blogspot.se/2013/01/lyssnandets-svara-men-viktiga-konst.html

Vad menas med "en utbildning på vetenskaplig grund”?

I 2010 års Skollag står det att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skolverket 2010, 1 kapitlet, 5§). Denna formulering är ny och kan behöva förklaras. Det sker dock inte i Skollagen.

I mitten av november 2012 publicerade Skolverket därför ett PM med ett efterlängtat förtydligande av begreppen. Vetenskaplig grund jämställs med ett vetenskapligt förhållningssätt. Skolverket förklarar att det innebär att man ska ”kritiskt granska, pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang”. Begreppet ”beprövad erfarenhet” förklarar man som ”en erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad i ett kollegialt sammanhang”. Precis som i Skollagen understryker man att de två kunskapskällorna, den vetenskapliga och den erfarenhetsmässiga, ska komplettera varandra. Dessutom betonar man att både ämnesinnehållet och metoderna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket 2012, s 1).

I Skolverkets PM skiljer man på forskningsanknytning och forskningsbaserad undervisning. Skolan ska vara forskningsbaserad. Det vetenskapliga förhållningssättet ska inte bara finnas representerat i undervisningen, utan genomsyra den (Skolverket 2012, s 8).

Detta är bra krav, tycker jag. Men det finns ett viktigt problem att lösa. Om bestämmelserna ska kunna få konkreta effekter ute i skolorna, så måste vi lärare få bättre förutsättningar för fortbildning, samarbete, planering och utvärdering. Eller vad säger du?

Vill du läsa mer?

Skolverket, PM om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, 2012-11-19 (Dnr 2012:1700). Tillgängligt via: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.186370!/Menu/article/attachment/Vetenskaplig_grundPM_Skolverket.pdf

Skolverket, Skollag, 2010 (SFS 2010:800). Tillgängligt via:  http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800

En naturvetenskaplig julkalender

Österlengymnasiets stoltheter, Oscar Blomqvist och Simon Telg, gör som sitt projektarbete en julkalender med ett experiment om dagen. I gårdagens avsnitt får vi tips på hur man kan göra rent bordssilvret på ett miljövänligt, snabbt och arbetsbesparande sätt:



Lycka till! :)

Och blir ni nyfikna på övriga avsnitt, vill ni följa deras arbete eller ställa frågor till Simon och Oscar så titta in på deras webbplats: http://simonoscar.se/

Direktkommunikation behövs även i kommunens värld

Nu kan du följa skolornas utveckling och projekt i Simrishamn och särskilt framväxten av naturskolan vid Stenshuvud och det nya gymnasiet mitt inne i centrum. Läs vad Barn- och utbildningschefen Bo Kristoffersson skriver om planer och beslut via

• facebook www.facebook.com/bufsimrishamn och 
• blogg http://bufsimrishamn.wordpress.com 

och ställ gärna frågor eller skriv en kommentar.

Jag tycker det är ett utmärkt initiativ att ge oss kommuninvånare direktinformation från Barn- och utbildningsnämnden och - ännu häftigare - en smidig möjlighet till direktkommunikation. På så vis måste vi inte gå omvägen via den lokala morgontidningen när vi vill ta del av vad som händer och vi kan ge tips och uttrycka oro och glädje direkt till våra beslutsfattare.