Vilken är din pedagogiska grundsyn?

När vi ger våra elever tillgång till internet i skolan, förlorar vi automatiskt en hel del av vår möjlighet till kontroll av vad eleverna lär sig, hur de lär sig, var de lär sig, när de lär sig, av vem de lär sig och med vem de lär sig.

När vi inför internet och digitala verktyg på en skola, bör vi alltså på nytt ställa oss frågor kring vår pedagogiska grundsyn. 

"Day 83: Fifty Fingers - Hands Together"
bild upplagd på flickr CC (by,nc, sa) av Susan van Gelder

I sin bok Lyckas med digitala verktyg i skolan (2013), ger John Steinberg, fil dr i pedagogik, därför tips på saker som är viktiga att ifrågasätta och diskutera kring ...

1. vår syn på hur elever bäst lär sig saker, 
2. vad som är viktigast för våra elever att lära sig och 
3. vilka saker vi verkligen behöver ha kontroll på.

Förslag på frågor att diskutera:

• Vad vill vi att våra elever ska lära sig? Vilka fakta, vilka färdigheter och vilka metoder? Vem eller vilka ska bestämma det? Vilket inflytande har Skolverket? Vilket inflytande har eleverna? Hur balanserar vi mellan Skolverkets respektive elevernas önskemål och behov?
  
• Hur lär de sig detta bäst? Vem bestämmer var de ska lära sig, när och med vilka? Hur ska arbetet bäst struktureras - i kortare väl avgränsade lektionspass eller i större sjok med ämnesövergripande arbeten? Bör vi ha regelbundna kunskapskontroller? Läxor? Hur ser bra övningar och prov ut? Hur strukturerar vi bra grupparbeten och projekt och hur följs de upp? Hur ska en bra lärare vara? Hur ska bra läromedel se ut och fungera? Hur kan vi individanpassa vår undervisning? Hur kan vi se till att våra elevers arbeten håller god kvalitet? Hur får vi våra elever motiverade och engagerade? Hur skapar vi en trygg och tillåtande miljö för våra elever? Hur skapar vi ett kreativt klimat där elever samarbetar och lär med och av varandra? Hur kan vi organisera det så att våra elever inte stör varandra när de jobbar?
  
• Hur kan vi dra nytta av digitala verktyg för att utveckla och förbättra vår undervisning?
  
• Hur kan vi se till att alla våra elever får god digital kompetens, så att de kan, som läroplanen uttrycker det, använda modern teknik "som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande"?

Viktiga förutsättningar om du vill lyckas med digitala verktyg i skolan

I sin bok Lyckas med digitala verktyg i skolan (2013) skriver John Steinberg att du behöver en genomtänkt pedagogik, tydlig struktur och ett gott ledarskap om du ska kunna klara höja undervisningskvaliteten med hjälp av t ex datorer, surfplattor och mobiler.

Om du inte har det, kan de digitala verktygen leda till att eleverna lär sig ännu mindre.

Men ... om du har det ... så kan de digitala verktygen lyfta din undervisning väsentligt.




Vi kan alltså inte nöja oss med att dra in tekniken i klassrummet och hoppas att den automatiskt ska göra eleverna mer motiverade, utan vill vi bli bättre lärare bör vi fundera över ...

• vilken pedagogisk grundsyn vi har och vad vi vill åstadkomma med vår undervisning,
• vilka digitala verktyg som kan passa för detta, 
• hur vi vill använda de digitala verktygen, 
• vilka inköp som måste göras och hur maskinerna ska underhållas,
• vilken utbildning vi behöver - vad vi kan klara av på egen hand och vad vi måste ha hjälp med och 
• hur vi kan bli ännu bättre ledare. 

Visst vill vi lyckas med digitala verktyg

Det borde vara lättare att koncentrera sig på läsning på sommaren, men det är det inte. I alla fall inte för mig. Det är så mycket jag vill göra, så många människor jag vill träffa, så många vuxnas och barns viljor jag vill anpassa mig till och tiden blir snabbt minst lika uppstyckad som under läsåret.

Jag ska ändå ge mig på ett litet försök att läsa och sammanfatta John Steinbecks bok Lyckas med digitala medier (2013). Har du läst den och i så fall vad tyckte du om den? Vad tog du fasta på?

 Lyckas med digitala medier är en bok som jag varit sugen på att läsa sedan Steinbeck, i början av april 2014, föreläste för alla lärarna i Simrishamns kommun. Vill du veta mer om den föreläsningen, så ta en titt här: http://cwasteson.blogspot.se/2014/04/ett-tydligt-ledarskap-i-klassrummet.html

Precis som vid sin föreläsning i höstas så börjar Steinberg sin bok med att betona att hans eget främsta fokus är ledarskapet och undervisningskvaliteten och att hans förhoppning är att vi med hjälp av den här boken och några digitala verktyg ska bli skickligare på att leda och undervisa våra elever.

Vi får se vad som händer. Förväntningarna är i alla fall på topp. ;)

Jag har bestämt mig för att skriva på en iPad istället för en dator eller chromebook, och det funkar inget vidare. I alla fall inte via Bloggers (smidiga?) app. Om något krånglar och texten blir ful så är det svårt att rätta till. Att lägga in bilder är - om man är ett uns noga med resultatet - en mardröm.

Jag tar mig alltså an två utmaningar och inser att det kommer att göra mig mycket ödmjuk inför kollegor som uppgivet suckar över att 1) det är svårt att hinna läsa extra litteratur eller 2) det känns hopplöst att testa digitala verktyg när tekniken inte fungerar. Det tänker jag kan vara bra lärdomar att ta med sig till terminsstarten.

Ett tydligt ledarskap i klassrummet

John Steinberg föreläste i går om ledarskapet i klassrummet för lärare, skolledare och fritidspedagoger med flera i Simrishamns kommun. Utifrån några konkreta positiva exempel diskuterade han vad det är som gör att en lektion blir lyckad och han poängterade att vi som jobbar i skolan bör fokusera på det som fungerar och försöka återskapa de lyckade ögonblicken. 

På frågan om vad som gjorde en lektion särskilt lyckad svarade pedagogerna i publiken:  

• Lärarens goda förkunskaper
• Bra relation till eleverna
• Välplanerat
• Entusiasm
• Lärarens och elevernas placering i rummet
• Skapade förväntningar
• Eleverna använder sin fantasi
• Elevintresse
• Förutsätta att det går bra
• Lust
• Konkret material

Hemligheten ligger i detaljerna, sa Steinberg. En lektion blir inte automatiskt lyckad därför att läraren är kunnig i ämnet. Det är mer komplext än så. Det går därför till exempel inte att nöja sig med att prata om att man måste få eleverna att känna lust i sitt lärande, utan vi måste reflektera kring exakt vad vi gjorde i ett konkret fall när vi lyckades skapa den där lusten.

Steinberg berättade bland annat vad som kännetecknar riktigt 

bra lärare.

Under sin föreläsning gav Steinberg några exempel på vad de skickligaste lärarna har gemensamt: 

• de har tydlig struktur och vet varför de undervisar som de gör, 
• de tränar och reflekterar systematiskt kring sin undervisning, 
• de tar ansvar för vilka resultat deras elever når och letar sätt att ändra sin egen undervisning för att deras elever ska kunna lyckas ännu bättre (istället för att fundera över vad det är för fel på eleverna), 
• de anstränger sig mycket för att få goda relationer med alla sina elever och deras föräldrar (även de som är väldigt svåra att nå),
• de använder sig av positiv förstärkning (d v s betonar det eleverna gör rätt och bra istället för att fokusera på det som eleverna bör förändra) och 
• de vågar vara tydliga ledare på ett respektfullt och inkännande sätt.

För att bli en bättre pedagog, behöver man systematiskt 

reflektera kring vad man gör och varför man gör det.

Steinberg hävdade att vi bör berätta för varandra om våra positiva erfarenheter och uppmärksamma varandra mer när vi ser något vi gillar och vill försöka lära oss utav. Våga alltså prata om dina lyckade lektioner, ge beröm till dina kollegor och fråga dem vad de gör när de lyckas. "Jag såg vilket fint resultat. Berätta hur du gjorde!" Reflektera regelbundet kring din undervisning och diskutera med vänner och kollegor. 

Steinberg gav en rad exempel på hur lärares reflektioner kring 

sin undervisning kan systematiseras.

Gemensamt för framgångsrika skolor är att de skapar utrymme för systematisk reflektion genom uppmuntran och genom att avsätta tid för det. Exempel på sådana satsningar kan vara matematik- och läslyft, forskningscirklar, studiecirklar, learning studies och kollegial handledning.

Steinberg betonade att för att engagera elever i dag måste vi beröra dem och han ville särskilt föra fram tema- och projektarbeten som metod för detta.

Steinberg menade att ämnesövergripande projektarbeten har många fördelar:

• de gör det mer möjligt för eleven att själv påverka sina studier och studierna kan därmed kännas mer relevanta,
• de möjliggör fördjupningar och tvärvetenskapligt tänkande och 
• tränar eleverna i ansvar, samarbete och delaktighet.

När eleverna arbetar i projekt är det extra viktigt att läraren är tydlig i sitt ledarskap.

Att arbeta med projekt kräver dock att läraren är särskilt tydlig i sitt ledarskap: han eller hon måste ge eleverna tydliga förväntningar och spelregler (det måste vara tydligt vad de ska göra, hur de ska göra det, var de ska vara, när de ska göra det, hur lång tid de har på sig och med vilka de ska jobba). Annars riskerar man att eleverna sitter och spelar kort i biblioteket de första veckorna av projektarbetet.

Steinberg ägnade slutet av sin föreläsning med att tala om vikten av formativ bedömning.

De faktorer som Steinberg särskilt tog fasta på vad gäller formativ bedömning är att ...

1. eleven behöver förstå vilka förväntningar, mål och krav som är förenade med en viss uppgift,
2. det främsta målet med bedömningen är att läraren ska få information om vad han eller hon behöver göra härnäst (vad behöver läraren hjälpa eleverna att träna och förstå som de inte redan kan?)
3. bedömningen är bara formativ om eleverna faktiskt tar till sig de råd de får från läraren och 
4. kamratbedömning/respons kan leda till att eleverna blir mer medvetna om vad som är hög kvalitet i ett arbete.

Sammanfattningsvis ...

Det du gör påverkar dina resultat. Nyckeln är att vara självmedveten. Ta reda på vad du gör annorlunda när det blir riktigt bra och försök att överföra det till nya situationer.

När du reflekterar kring din undervisning, så fundera över vad du
gjorde och hur du gjorde det och om du nådde goda resultat,
så försök att överföra metoden till en ny situation.

Vill du veta mer?

• Här kan du se det presentationsmaterial som Steinberg utgick från i sin föreläsning:  http://issuu.com/johnsteinberg/docs/ledarskap_i_klassrummet
• På Steinbergs egen webbplats kan du hitta olika typer av stödmaterial för fortbildningar och inspiration kring bland annat ledarskap, utvecklingssamtal och digitala verktyg i undervisningen:  http://www.steinberg.se/
• På Utbildningsradions hemsida kan du hitta ett kursmaterial kring ledarskapet i klassrummet:  http://www.ur.se/Produkter/137348-Dr-John/Ledarskap-i-klassrummet
• Här kan du hitta fler bilder från föreläsningen:  https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157643297857565/