Bra illustration av språkfamiljer

På Wikipedia finns en lång och ingående artikel om de indoeuropeiska språken. Den här illustrationen därifrån tycker jag passar bra att visa i svensk-/språkundervisningen.

De mörkgröna områdena är visar länder där majoriteten av invånarna talar ett eller flera indoeuropeiska språk som modersmål. De ljusgröna områdena visar länder där en minoritet talar ett eller flera indoeuropeiska språk och ett indoeuropeiskt språk är klassat som officiellt språk.

Det blir inte så stora områden kvar på kartan, bara några länder i Sydostasien (sino-tibetanska språk som till exempel kinesiskan) och Norra Afrika och Mellanöstern (semitisk-hamitiska språk som till exempel arabiskan). Blir det inte tydligt att Indoeuropeiskan är den största språkfamiljen i världen?



Bilden är hämtad från Wikimedia Commons och upphovsmännen/-kvinnorna har avsagt sig upphovsrätten. Bilden är alltså helt gratis och fri att använda: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:IE_countries.svg

Även den här språkliga jämförelsen mellan några olika indoeuropeiska språk tycker jag är belysande (du kan lättare se och jämföra genom att läsa direkt i artikeln på wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Indoeuropeiska_spr%C3%A5k#Exempel_p.C3.A5_den_typ_av_likheter_mellan_spr.C3.A5k_som_l.C3.A5g_till_grund_f.C3.B6r_den_indoeuropeiska_uppt.C3.A4ckten)



Det är lätt att undra hur forskare kan veta vilka språk som är släkt och inte. De olika språken lånar ju friskt ord från varandra. Jag vet att forskarna har studerat flera tusen år gamla texter och jämfört dem med varandra, men visst måste det vara en svår uppgift att vetenskapligt fastställa vilka språk som ligger varandra närmast? Jag tycker dock att listan visar att det finns stora likheter mellan språken och eftersom det handlar om så grundläggande ord i vårt ordförråd, är det svårt att avfärda dem som lånord. Vad tycker du?


Här kan du se en illustration över hur en del forskare tror att de indoeuropeiska språken spridits från områdena kring Svarta havet och ner över Indien och upp över Europa under perioden 4000-1000 F Kr:



Bilden är hämtad från Wikimedia Commons och ligger under licensen Creative Commons (by, sa). Det innebär att du är fri att använda den, så länge som du uppger varifrån du hämtat den (by) och att du sprider den under samma licens som den redan ligger under (du kan alltså inte lägga någon egen copyright på den när du använder den i något sammanhang). Här kan du hitta den i original: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:IE_expansion.png

Visste du att arabiska talas av nästan 400 miljoner människor i dag och i Sverige är arabiskan det tredje största språket? På UR Play kan du se ett intressant avsnitt i serien I love språk som handlar om arabiskan: "Arabiska - framtidens språk?" Kanske blir det inte engelska utan arabiska vi vill studera i framtiden? Vi har många lånord från arabiskan. Har du tänkt på att en del ord som börjar på "al" är arabiska till exempel algebra och alkohol. "Al" är nämligen en bestämd form som man lägger före ordet (jfr med svenskan där vi lägger den bestämda formen i slutet av ordet, till exempel huset).

Om du blev lite nyfiken på vilket som är det näst största språket i Sverige så kan du läsa här: "Topplista över språk i Sverige".

Här kan du testa dina kunskaper kring språk och hur de är släkt med varandra: http://testmoz.com/3450/

Språkstöd på nätet

Tyda.se är ett webbaserat lexikon. Det är alltså i första hand gjort för att du ska kunna få ord översatta till och från engelska, men du kan även få tips på uttal, synonymer, böjningar med mera. På webbplatsen kan man läsa att Tyda snart även kommer att ha en sida med glosförhör. Det låter intressant! Verktyget rekommenderas varmt av bland andra Ulrika Jonson på Pedagogiskt centrum i Södertälje.

Tyda har utökats med en del som kallas synonymer.cc och innefattar en synonymordbok och tesaurus med ord hämtade från Tyda.se. Så här beskrivs webbplatsen av redaktionen:

"Synonymordboken visar synonymer, exempel och förklaringar hämtade från tyda.se. Ordboken visar också automatiskt uträknade synonymer under "Möjliga synonymer". Vi har även integrerat en svensk tesaurus (begreppsordbok) i synonymordboken med relaterade ord. Avsikten är att ge en hjälpande hand då du skriver (eller vill förstå) en text. Testa till exempel orden anslag eller deklamera."

Visste du att du även kan bli medlem på Tyda? Det kostar ingenting om du använder ditt medlemskap privat eller i utbildningssyfte och det gör att du bland annat kan spara sökhistorik, göra egna ordlistor, delta i diskussioner och tävlingar med mera.

Datorns språkkontroll är ett bra hjälpmedel

I dag använder såväl unga som mer erfarna skribenter datorns språkkontroll. Vilken nytta kan vi ha av den? För att söka svar på frågan har jag läst Richard Domeijs bok Datorn granskar språket (2005).




Utnyttja språkkontrollens potential
Domeij har doktorerat i lingvistik och undervisar vid KTH och Stockholms universitet. I en studie har han låtit universitetsstuderande granska en text utskriven på papper respektive direkt på datorn med hjälp av ett språkkontrollsprogram. Studien visade att när eleverna granskade texten på papper ändrade de 61 % av de språkliga problemen. Vid den datorstödda granskningen ändrade de ytterligare 26 %. Eleverna såg saker som de själva missat vid den manuella granskningen och fick påminnelser om regler som de glömt eller inte kände till. Störst hjälp av programmet hade de vid teckenfel, stavfel och grammatiska fel. Fanns det då saker som språkkontrollsprogrammet inte hjälpte dem med?

Datorn uppmärksammar brott mot entydiga regler
Datorn kan påminna oss om regler som kan formuleras på ett entydigt sätt. Den kan till exempel påpeka om det verkar saknas tecken i texten eller om stavningen eller grammatiken verkar avvika från normen. Den kan också reagera på ord som anses stela och ålderdomliga eller talspråkliga. Detta är en god hjälp, men innebär också att det kan finnas mängder av konstigheter som datorn inte upptäcker. Exempel på detta är ord som används konstigt eller direkt felaktigt, ologiska resonemang och bristande sammanhang.

Var medveten om språkkontrollens brister
Språkkontrollsprogram lägger sina kommentarer till texten i dialogrutor separerade från sitt sammanhang. Detta ledde i studien ibland till att eleverna inte märkte att språkkontrollen gav missvisande eller felaktig hjälp. Språkkontrollens anmärkningar gjorde dessutom flera gånger eleverna osäkra och de lade mycket tid på att försöka förstå vad datorn menade. Ibland ledde detta till att de gjorde ändringar i texten så att den blev sämre eller till och med inkorrekt. Språkkontrollsprogrammen är enligt Domeij särskilt dåligt lämpade för stilgranskning. De elever som var säkra i sitt språkbruk behövde inte datorns hjälp, utan stördes av programmets anmärkningar, och de som var osäkra förstod inte datorns råd och anvisningar.

Datorn ger dåligt stöd för andraspråksanvändare
Datorn missar många feltyper, samtidigt som den ger många falsklarm. Därför är det svårt att förlita sig på språkkontrollen, när man skriver på andra språk än sitt modersmål. Man måste kunna språket så bra att man kan bedöma om datorn gör rätt påpekanden och om datorns förslag är bra. Domeij skriver att det är bättre att slå i handböcker eller be kollegor om hjälp, när man skriver på ett annat språk än ens modersmål.

Datorn ger dåligt stöd för unga skribenter
Datorns språkkontroll är utformad för vuxna och studier visar att barns skrivfel ofta skiljer sig från vuxnas. Domeij hänvisar bland annat till en studie som visade att språkkontrollerna Word, Granska och Scarrie endast upptäckte ca 10 % av felen i 9-13-åringars texter, medan de upptäckte ca 50 % av de vuxnas språkfel. Att språkkontrollen upptäckte så få av barnens fel berodde bland annat på att den inte upptäckte satsradningar och att barnens stavfel råkade sammanfalla med andra ord som är korrekta.

Låt datorn komplettera din egen granskning
Sammanfattningsvis kan vi ha stor nytta av språkkontrollen om vi är medvetna om dess begränsningar och brister. Språkkontrollen bör användas, men bara som ett komplement till våra egna iakttagelser. Det är viktigt att vi ändå aktivt korrekturläser texterna. Min slutsats är att vi lärare bör lära ut metoder att använda och kritiskt värdera språkkontrollernas anmärkningar och förslag. Då kan språkkontrollsprogrammen bli ett bra stöd i våra elevers skrivande. Domeij jämför med hur vi i skolan lär ut att man ska göra överslagsberäkningar i huvudet för att kontrollera att svaren är rimliga när vi använder miniräknaren. På samma sätt ska vi lära ut att man måste göra egna bedömningar av texten, när man använder språkkontrollen. Man kan inte lita blint på vare sig miniräknaren eller språkkontollsprogrammet, men man kan ha god hjälp av dem.

Är du intresserad av att läsa boken i sin helhet?
Domeij, Richard. Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden 2005.