Visar inlägg med etikett språkundervisning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett språkundervisning. Visa alla inlägg

onsdag 28 november 2012

Ett rikt språk

Words
Stämmer det att de ord du väljer
speglar vem du är och hur du är?
Och i så fall: blir ditt liv rikare
om du har ett rikt ordförråd? 
Att ha ett rikt språk, med många olika ord och sätt att uttrycka sig på, tror jag ger självförtroende. Dessutom kan man variera sig mer och beskriva bättre. På så vis kan man i sin tur producera bättre texter och bättre tal och lättare förmedla det man vill ha sagt och få omgivningen med sig.

Hur får man då ett rikt språk?  Jo, framför allt genom att läsa mycket och att lyssna mycket. Vill du bli bra på att skriva debattartiklar, så ska du läsa många sådana. Vill du bli bra på att hålla tal vid middagar, så ska du aktivt lyssna på andra som gör det och fundera över vad som som de gör bra och vad som skulle kunna bli bättre.

Att lära sig vanliga internationella ord (sådana ord som är lika i många språk), kan vara också vara smart när man vill utöka sitt ordförråd. Här kommer därför en lista med några av de vanligaste:
  • auto betyder själv, t ex autodidakt (självlärd), automobil (självgående)
  • anti betyder mot, t ex antirasist (mot rasister), antikommunist
  • bi betyder två, t ex bisexuell (gillar två kön)
  • bio betyder liv, t ex biologi (läran om livet), biotop (lokal livsmiljö)
  • demos betyder folk, t ex demokrati (folkvälde), demografi
  • filos betyder vän eller älskare, t ex bibliofil (älskar böcker), nekrofil (dras till döda kroppar)
  • homo betyder lika, t ex homogen (likartad), homosexuell (gillar samma kön)
  • kontra betyder mot, t ex kontraproduktiv (som motverkar sitt syfte, förstör)
  • krati betyder välde, t ex demokrati (folkvälde), teokrati (gudsvälde, stat som styrs av en representant för gud)
  • logos betyder tal eller lära, t ex nekrolog (minnestal som hålls eller skrivs över en död person), teolog (läran om gud)
  • makro betyder stor, t ex makrokosmos (världsalltet)
  • mikro betyder litet, t ex mikroorganism (en väldigt liten organism)
  • mono betyder en, t ex monogam (har en partner)
  • multi betyder många, t ex multikulturell (många kulturer), multinationell
  • poly betyder flera, t ex polygam (har flera partners)
  • post betyder efter, t ex post skriptum (PS, efterskrift)
  • pro betyder för, t ex proamerikansk (tycker om Amerika)
  • semi betyder halv, t ex semifinal
  • tele betyder fjärr, t ex telefon (fjärr-ljud), teleskop (fjärrkikare)
  • teos betyder gud, t ex teologi (läran om gud), monoteism (tror på en gud), polyteism (tror på flera gudar)
  • trans betyder genom eller bortom, t ex transithall, transitboende, transformera (omforma)
Här kan du göra högskoleprovets ordkunskapsdel:
2012  http://quiz.svd.se/?sTid=828
2009  http://www.dn.se/nyheter/fragesport/dn-test-ordforstaelsen-ur-hogskoleprovet-ht-2009

Och här kan du hitta flera hela högskoleprov från 2004 till och med 2006:  http://www.edulab.se/demoochbroschyrer.php

På Vokabula kan du träna upp ditt ordförråd (det är ett gratisprogram som du måste ladda ner för att kunna använda):  http://www.wartoft.nu/program/vokabula/

På UR:s satsning kring retorik finns det också många tips kring hur man kan utveckla sina ordkunskaper:  http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna/Fanga-lyssnaren/Spraket/Ordforrad

Hör på ett 4-minuter långt ljudklipp om varför man behöver ett rikt språk med stort ordförråd. Du hittar det längst ner i Barbros retorikskola:  http://www.ur.se/Produkter/167974-Retorikmatchen/Barbros-retorikskola.

fredag 14 september 2012

Planering av arbetsområde om språkvetenskap

Rock´n roll på ÖsterlengymnasietJag fick i  kursen  Media, Kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet A, 7,5 hp vid Halmstad högskola, i uppgift att göra en planering kring ett valfritt arbetsområde med valfri elevgrupp, där digital teknik och "det utvidgade textbegreppet" (vilket förutom traditionella texter även innefattar filmer, bilder ljudfiler och musik) blir en tydlig del i planeringen.

Eftersom jag gärna ville ha konkret användning av min planering blev mottagarna mina egna elever i mitt eget ämne, i det här fallet en grupp bestående av tekniker och musikalelever som gick andra året på gymnasiet och som precis hade börjat på kursen i Svenska B. Fördjupningsområdet blev språkvetenskap.

Vill du utveckla din kreativitet?Jag gjorde inte anspråk på att det skulle bli heltäckande eller ens en superplanering, som alla sedan kommer att vilja efterlikna, men eftersom jag gillar att läsa andras planeringar och tankar kring sin undervisning, så tänkte jag att någon eller några av er skulle kunna tycka att det vore intressant att läsa min. Så här kommer den nu:

Min planering:


1) Via kursbloggen visa eleverna målen för fördjupningsuppgiften och vilka färdigheter de ska träna sig i: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/11/sprakvetenskap/ Eftersom texten ligger öppet på nätet så kan eleverna återkomma till den såväl på lektionstid och i skolan som hemifrån. Även deras andra lärare och deras föräldrar kan ta del av den, om de skulle önska.
2) Dela in eleverna i grupper. Försöka ta hänsyn till så många av deras önskemål som möjligt. Gruppindelningen publiceras även den på bloggen: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/11/sprakvetenskap/#comment-3
3) Ge dem tips på hur de bör jobba, steg för steg, och låta dem få tid att göra det: 
Steg 1: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/19/tema-sprakvetenskap-steg-1/ Där får de också stöd i hur de kan registrera sig på NE.skola och på så vis nå hela NE även hemifrån.
Teknikprogrammet4) Dags för redovisning. De hade då använt sig av texter, bilder och övningar i boken och texter och bilder från Internet. Redovisningarna bestod i att de redogjorde för fakta och gav ett personligt perspektiv på det (egna konkreta exempel, jämförelser och generaliseringar, egna tankar och åsikter, etc). De använde tavlan, overhead eller projektorn (till exempel PowerPoint eller motsvarande) för att förtydliga vad som var viktigast i deras redovisning och de illustrerade sina presentationer med minst en bild som de visade för klassen. De gjorde en övning med sina klasskamrater. På så vis fick både de själva och deras kurskamrater visa att de hade förstått avsnittet. De ställde också någon diskussionsfråga till sina kurskamrater, i stil med: Tror du att dialekterna kommer att finnas kvar eller tror du att de kommer att försvinna? eller "Tycker du att man ska översätta ord när de införs i det svenska språket eller tycker du att man ska behålla till exempel det engelska ordet? Ska det till exempel hellre heta "hårtvål" än "schampoo"? Avslutningsvis ställde de några kontrollfrågor för att se om kurskamraterna varit uppmärksamma och förstått det viktigaste i deras anförande.
Estetiska programmet med musikalinriktning5) Vad gäller bedömningen så gällde skolverkets betygskriterier. Vad de förväntades kunna när vi var färdiga stod i den planering som de fick i inledningen, där fanns dessutom betygskriterierna för muntliga anföranden: http://cwaste.skolbloggen.se/svenshttp://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/11/sprakvetenskap/ka/bedomning/bedomning-av-muntliga-uppgifter/ Att jag kunde följa elevernas förberedelser via deras bloggar gjorde det lättare för mig att skapa kontrakt och förtroende och jag kunde förhoppningsvis upptäcka om de var helt fel ute ... Det gav alltså såväl trygghet som kontroll och ökat betygsunderlag.

Digital teknik:

  • Jag använde mig av kursbloggen, där jag hade veckoplanering, uppgifter och respons på uppgifterna, för att lätt nå ut till alla eleverna samtidigt och för att de skulle ha allt material samlat på ett sådant sätt så att de lätt kunde gå tillbaka och titta på tidigare genomgångar. 
  • Eleverna använde bland annat Internet (främst Wikipedia och NE) för att söka material.
  • Eleverna hade egna bloggar där jag kunde följa deras arbete.
  • Vid genomgångar använde jag vita tavlan och projektorn för att kunna understryka och visa det jag talade om.
  • Eleverna skulle när de redovisade använda minst ett hjälpmedel i form av till exempel vita tavlan, overhead och/eller projektorn.

"Det utvidgade textbegreppet":

    Mums!
  • Eleverna utgick från sina kursböcker som innehåller såväl texter som bilder och övningar.
  • De kompletterade med material från Internet och var uppmanade att hitta bilder som illustrerar det som de skulle redovisa om.
  • De fick även använda sig av ljudfiler, korta filmklipp och göra egna dramatiseringar. De elever som redovisade om dialekter lät oss till exempel lyssna till några olika personer som talade olika dialekter (via webbplatsen SweDia) och eleverna som talade om könsskillnader dramatiserade skillnaderna mellan könen genom att spela en typisk tjej respektive typisk kille och hur de gör och talar. 
Många av våra elever spelar på Kulturskolan

Några slutsatser:

Ja, det var det hela. Eleverna var helt nya för mig och jag för dem. Jag kände att jag behövde vara extra tydlig och ha bra kontroll, så att eleverna kände trygghet och ingen kunde smita undan, glömmas bort eller misslyckas helt. Att jag utgick från kursboken gjorde det lättare för eleverna, särskilt för de som är mindre studiemotiverade och mer studieovana. Det gjorde det också lättare för mig att se hur bra läsförståelse de hade och om de kan plocka ut det viktigaste i en text.

Kursbloggen, genomgångarna och min handledning gjorde det lättare för mig att var tydlig och deras individuella bloggar gjorde det lättare för mig att via mina kommentarer skapa kontakt och trygghet och samtidigt få bra kontroll, men det var en tuff uppgift för de var totalt 33 elever ...

Något som jag tycker är en svaghet hos mig som lärare är att jag har en tendens att vara för omständlig i min strävan att ge mina elever många goda råd. Detta är en balansakt jag behöver jobba mer med.

UntitledHar ni tips på hur planeringen kan förbättras, så kom gärna med lite konstruktiv kritik! Tack på förhand!

onsdag 30 maj 2012

Second Life i språkundervisningen

Är du nyfiken på Second life och hur du skulle kunna använda dig av virtuella världar i din undervisning? Denna film tycker jag ger en bra förklaring av hur verktyget fungerar och vilka möjligheter som det kan erbjuda:



http://youtu.be/qOFU9oUF2HA

I kap 15 i Veletianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) beskriver Charles Xiaoxue Wang, Brendan Calandra och Youngjoo Yi en studie kring hur man kan använda sig av Second Life på högskoleutbildningar. Eleverna kom ifrån USA respektive Kina och tanken med kursen var att de skulle diskutera viktiga frågor och utbyta tankar och erfarenheter och för de kinesiska studenterna fanns det även en stark önskan att de skulle utveckla och träna sig i det engelska språket.

Man lade upp träningen så att eleverna först fick bekanta sig med sin avatar och träna sig i att använda den. Sedan skulle avataren träna sig i att dra nytta av den virtuella miljön till exempel genom att lösa uppgifter, läsa virtuella böcker och söka och spara information. Slutligen skulle studenterna lära sig att interagera med andra avatarer, genom att bland annat skriva och prata med varandra, använda avatarens kroppsspråk och skicka filer och länkar till varandra:
"This type of interaction occurs when students interact and communicate with other avatars in SL through controlling their own avatars. This type of interaction happens in the form of written texts such as chats and instant messages, voice chats, body language (e.g., gestures), and the exchanging of virtual objects including electronic files, html addresses, video clips, and so forth. Chatting with another avatar in a public event, participating in a special-interest group discussion, collaborating with others to build a virtual house, and taking a virtual tour are examples of this type of interaction." (Veletianos, s 292).
De tränade sig samtidigt i umgängesregler, det vill säga hur de ska vara artiga och trevliga mot varandra.

Det visade sig att avatarernas utseende blev väldigt viktig för en del av studenterna, som antingen ville ha en så fördelaktig representation som möjligt eller helt enkelt bara en så sanningsenlig representation som möjligt.

För att uppgiften skulle fungera krävdes att studenternas datorer hade hög kapacitet:
"we found that computer stations needed to be equipped with large amounts of RAM, high-end graphic cards, and fast processors as the activities in SL using text, audio, and video communications required extensive hardware resources." (Veletianos, s 294).
Charles Xiaoxue Wang, Brendan Calandra och Youngjoo Yi fann också att det var en fördel om eleverna kunde spela in delar av sina aktiviteter i Second Life för att sedan reflektera kring vad de gör. Detta ställer krav på lagringsmöjligheter och lagringsutrymme för filmfilerna.

Även i virtuella rum kan distraktioner och mycket ljud och rörelse störa lärandet. Det verkar alltså som om man även där måste tänka på att skapa någon slags grupprum som man kan använda för lite mer krävande uppgifter:
"virtual environments need to be carefully considered. There are many objects in SL that could interfere with and disrupt students when attempting to complete given tasks. Learning experiences should be designed to help avoid unnecessary distractions. For example, it may not be appropriate to select crowded or busy areas for students to meet and perform demanding language tasks. Virtual spaces must also be distinct enough and with enough virtual “distance” between one group of students and the other that voices do not carry from one virtual space to another. While learning spaces were clearly defined and worked adequately during design and testing, when multiple users were logged in and speaking within those spaces, echoes of voices and phantom voices could be heard through the virtual walls of the space. Precisely in the same way that noise management in a physical learning space must be controlled or accounted for during group activities, noise management immediately became a critical issue during our SL experience. In the future, a specific environment designed for the purpose of the study would not only need to include virtual structures and noise barriers where appropriate, but pre-project testing would need to adequately account for the numbers of students speaking simultaneously within a close virtual proximity." (Veletianos, s 295).
Det är också viktigt att instruktionerna och förväntningarna på vad eleverna ska lära sig är tydliga och att tiden som eleverna har på sig att fullfölja sina uppgifter blir begränsad. På så vis kan man öka elevernas motivation och "tvinga" dem att komma igång med sina uppgifter.
"clear instructions not only provide students with a clear picture of desired outcomes, but they can also provide some motivation for interacting with others in SL. Our SL activities required the participants to be present in the MUVE simultaneously. Scholars have long recognized time as an important factor in student-language performance (Ellis, 2003; Lee, 2000). To help students be more efficient in their task completion, we strongly recommend that teachers set a time limit for any given tasks in SL, especially when it involves participants across continents." (Veletsianos, s 295).
En viktig del i studierna visade sig vara att eleverna fick reflektera kring sina egna studier och studieresultat. Att spela in delar av vad som händer på Second Life och sedan kommentera det, visade sig vara ett bra sätt att göra detta på, men även att mer generellt reflektera kring vad man har gjort och åstadkommit och att diskutera med sina kurskamrater, visade sig vara mycket givande:
"Ellis (2003) found that post-task reflection is an important part of the task-based learning process. Post-reflection can be done in different formats. Some common post-reflection activities include: (a) individual student reports on task completion (oral or written), (b) a group discussion on task completion, and (c) watching student SL video clips in class and then having students comment on their language performance. The focus of post-task reflection can vary. For example, participants could focus on language-learning targets, such as language accuracy, language fluency, or a particular language use under a certain situated context. We believe that having students watch their own language performance recorded in SL helps with their reflection and can be beneficial to their language-learning experience." (Veletsianos, s 296). 
Avslutningsvis berättar Charles Xiaoxue Wang, Brendan Calandra och Youngjoo Yi att eleverna gärna ville ha respons på sina prestationer, från såväl kurskamrater som lärare, såväl under pågående aktiviteter som efter att de avslutats. De kände ett behov av att få bekräftelse på sina insatser. Även i detta sammanhang var det praktiskt att ha möjligheten att spela in aktiviteter i spelet som man kunde använda som ett konkret exempel att utgå ifrån i responsen.
"According to Mory (1996), feedback can include a wide array of information, from answer correctness and language uses to motivation messages. The Chinese EFL students in our SL pilot program clearly expressed that they wanted feedback on their language performance from both their Chinese facilitators and their American counterparts. In their own words, “We need to know how well we did it.” We strongly recommend providing feedback both during and after task completion. Feedback should include both encouragement and error correction. Thanks to the affordance provided by SL, it is not difficult for teachers to video-record student language performance in SL, even though it might be time-consuming to replay it. This function can help teachers provide accurate feedback on their students’ language performance by pinpointing and discussing issues while reviewing events as they (re) occur on the video clips." (Veletsianos, s 296f).
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...