Visar inlägg med etikett statistik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett statistik. Visa alla inlägg

onsdag 20 juli 2011

Matematikprofessor Arthur Benjamin slår ett slag för statistikundervisningen

Matematikprofessor Arthur Benjamin anser att det viktigaste delen av matematikundervisningen är statistiken - hur man skapar och tolkar statistik - och visst ligger det något i vad han säger. Statistik kan vara såväl intressant och engagerande som ett viktigt verktyg när man vill förstå och påverka sin omvärld!



Här kan du se Arthur Benjamin göra "Mathemagic" (och du får höra lite om hur han tänker för att klara av att lösa talen):

måndag 2 maj 2011

Argumenten kring sökstatistiken skärskådas - Österlengymnasiet i Simrishamn



Vårt kommunalråd, Anders Johnsson (M), hävdar i tv-inslaget att kommunens elever väljer bort Österlengymnasiet. Andra debattörer hävdar att vi har god sökstatistik: av de elever som vill gå program som finns på skolan söker sig majoriteten till vår skola. Här får du siffrorna, så att du kan bilda dig en egen uppfattning:
Siffran, "bara 40% av eleverna i Simrishamn söker Österlengymnasiet, kopplat med 60% "väljer bort" Österelengymnasiet har studsat runt lite i lokalpressen. Hur står det  till egentligen?
Lärarna på skolan undrade över detta och Henrik Schmidt tog på sig uppdraget att skärskåda vilka elever det är som söker sig till andra skolor än vår. Här kommer hans analys:
Ansökningar till utbildningar utanför Österlengymnasiet 2011 - en analys 
Elever som sökt program som inte finns på vår skola:
Det är 149 elever som sökt gymnasieutbildning utanför kommunen. 102 av dessa elever har sökt program som inte finns på Österlengymnasiet, till exempel 18 elever som sökt till Estetiskt program, 22 elever som sökt Fordonsprogrammet och 19 elever som sökt Naturbruksprogrammet. 31 av dessa 102 elever anges som S i behörighetskolumnen. Det är alltså inte säkert att de kommer att vara behöriga att söka ett nationellt program.  
Här kommer de exakta söksiffrorna:
De 102 elevernas ansökningar fördelar sig enligt följande:
• 7 elever Bygg och anläggning
• 8 elever Energiprogrammet (3 olika varianter av EE varav 6 st har valt en datainr på John Bauer, vilket också är de elever som ÖGY nu skall erbjuda utbildning här)
• 18 elever Estetiskt program (8 olika inriktningar/ställen)
• 22 elever Fordon (4 olika inriktningar/ställen)
• 2 elever Hotell/Turism (2 olika inriktningar/ställen)
• 14 elever Hantverk  (6 olika varianter)
• 2 elever IB (International Baccalaureate)
• 19 elever Naturbruksgymnasiet (5 olika varianter/ställen)
• 3 elever RLBAG (bagare)
• 5 elever Har valt var sin, unik gymnasieutbildning (t.ex sjöfart, marinbiologi...). 
Elever som sökt andra skolor trots att vi har det valda programmet på vår skola:
Av de 47 elever som valt ett program på annan ort, trots att programmet finns på Österlengymnasiet, har de flesta (32 elever) valt samhällsprogrammet (SA). Av dessa 32 har 21 valt en inriktning som finns på Österlengymnasiet medan 11 har valt SA med inriktningar som inte finns här. De övriga 15 eleverna som valt en annan skola, trots att de valt ett program som ges på Österlengymnasiet, fördelar sig på Barn- och fritidsprogrammet (fem elever varav en av dem valt inriktning Idrott som inte finns på vår skola), Ekonomiprogrammet (sex elever fördelade på fyra olika ställen/inriktningar), Naturvetenskapligt program (två elever som valt två olika skolor) samt Teknikprogrammet (två elever som valt att studera på Österport i Ystad).  
Slutsats:
Att använda procentsatser baserat på samtliga sökanden som bevis på att man "väljer bort Österlengymnasiet" är direkt felaktigt. 
Om det är nödvändigt att förenkla verkligheten till en %-sats är det rimligare att resonera enligt följande:
• 231 åk 9-elever finns i Simrishamns kommun 2011.
• Av dessa vill 102 elever gå ett program som inte finns på Österlengymnasiet.
• 231-102=129 elever i åk 9 är alltså den bas ur vilken Österlengymnasiet skulle kunna hitta ett elevunderlag.
• 103 har sökt att börja Österlengymnasiet i åk 1 (detta innefattar såväl åk 9-elever som elever som söker från andra kommuner, elever som under året gått på IV och blivit behöriga att söka ett nationellt program samt elever som, vid söktillfället, ännu inte är behöriga att söka in på ett nationellt program och som därför ev. kommer att gå på IM (det som tidigare kallats Individuella programmet).
Skall man göra en jämförelse i form av en andel kan man antingen välja att jämföra 103 (antalet som söker ÖGY) med 129 (antalet elever som söker program som finns på ÖGY). 103/129=0,798 dvs 79,8%. 
En sådan siffra skulle väl matcha den orättvisa sökstatistik som vår Barn- och utbildningschef och våra politiker valt att använda som ett av sina tyngsta argument för en nedläggning?! Men Schmidt försöker inte samla enkla poänger, utan granskar siffrorna noggrant. Så här fortsätter han:
Mot denna siffra kan en del argument föras…
• Vill man vara mera kritisk väljer man att jämföra antalet behöriga sökanden till Österlengymnasiet (78 st) med antalet behöriga sökanden till program som finns på Österlengymnasiet (129-6=123) 78/123=0,634 dvs 63,4%.
Det finns dock en osäkerhet i siffran 78 som kan påverka såväl uppåt som nedåt: 
- I siffran 78 bortser man från de 24 elever som faktiskt sökt en utbildning på Österlengymnasiet men, vid söktillfället, inte är behöriga. Detta gör alltså siffran 78 för låg vid beräkningen. 
- I siffran bortses också från det faktum att Barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om att stänga 4 program som fått låga söksiffror vid första sökomgången (ES, BF, TE och HP). Det har konsekvensen att ett tiotal elever måsta söka om. Huruvida dessa har sökt en utbildning på Österlengymnasiet eller utanför kommunen är inte, i dagsläget, känt. Detta innebär att talet 78 kan vara för högt. 
Alltså finns det en osäkerhet i, den ovan nämnda, beräkningen om en %-sats som ligger på 63,4% men faktorer som gör att den, i realiteten, kan påverkas såväl uppåt som nedåt. Ett inte orimligt antagande skulle kunna vara att en realistisk och försiktig siffra för den som önskar en snabb analys av söket till Österlengymnasiet ligger mellan 60 och 65%. 
Av de ungdomar i Simrishamns kommun som vill gå ett program som finns på Österlengymnasiet väljer alltså mellan 60 och 65% att gå den på vårt gymnasium i Simrishamn.

Källa: Sökandestatistik från BUF  i Simrishamn (öppen handling, namn/personer borttagna ur statistiken när dokumentet lämnades ut) som sammanställts och analyserats av en av mina kollegor på Österlengymnasiet. Vill du ha kalkylbladet så hör av dig!
Det är viktig att beslut kring en kommuns framtid fattas på goda grunder. Att fatta svåra beslut kräver särskilt väl genomarbetade beslutsunderlag. Argumentet att de flesta av kommunens ungdomar söker sig till andra gymnasieskolor i andra kommuner är direkt vilseledande. Hur är det då med de övriga argumenten för en nedläggning, är de lika dåligt underbyggda?!


***

Hur ser det ut i din kommun? Hur många program kan ni erbjuda och hur stor andel av kommunens ungdomar får ni?

söndag 22 augusti 2010

Tänk på läsaren när du använder siffror

I slutet av boken Att skriva för barn (2003) av Andersson, Meldré, Nilsson och Orring får du mängder av konkreta tips på vad du ska tänka på när du skriver för barn.

Tipsen är mycket bra och passar även när du skriver för andra målgrupper. Därför vill jag passa på att sprida dem vidare här.

Den här gången kommer några råd kring användandet av siffror:

Tänk på att försöka göra det lätt för läsaren att läsa, förstå och jämföra!
  • Blanda inte siffror och bokstäver, när du skriver om olika antal i din text. Ex: "Sju människor och 13 katter kom till utställningen" och "Eva fick tre röster medan Anders fick 23". Då blir texten rörig.
  • Blanda inte olika sätt att beskriva storlekar. Ex: "Tre fjärdedelar av alla som kom var barn och ungdomar. Av dem var 13 % under sju år." Då blir det svårt att jämföra.
  • Om du ska beskriva hur stort, långt eller gammalt något är, så jämför gärna med något som läsaren kan relatera till. Ex: "Trädet var nästan tio meter högt, lika högt som en flaggstång."Då kan läsaren lättare se trädet framför sig.
  • Skriv precisa tal med siffror. Ex: "Det var 2 750 meter runt joggingspåret." Ungefärliga mått kan du däremot skriva med bokstäver. Ex: "Det var drygt två och en halv kilometer till affären."
Bilden till det här inlägget är hämtad från Wikimedia Commons "Picture of the day", heter "Ripon Building panorama" och är tagen i Chennai i Indien 2007 av PlaneMad. Fotografiet ligger under licensen Creative Commons (BY, SA).

Vill du läsa mer?
Här kan du läsa fler tips från samma bok:
Tänk på läsaren när du väljer dina ord (tips kring ordval)
Tänk på läsaren när du snickrar dina meningar (tips kring meningsbyggnad)
och det här är boken i sin helhet:
Ami Andersson, Helena Meldré, Ulf Nilsson & Anna Orring, 2003, Att skriva för barn, Ordfront, Stockholm.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...