Vad och hur mycket får vi lärare kopiera och sprida till våra elever?

Bonus Presskopia är en upphovsrättsorganisation i stil med STIM som genom det så kallade Bonus-avtalet gör det möjligt för skolor, företag, myndigheter och organisationer att mot en mindre ersättning lagligt få kopiera ur offentliga verk utan att först be om lov. 

Bonusavtalet underlättar lärares arbete väsentligt och det är därför bra att känna till möjligheterna. Samtidigt är det så klart viktigt att vi känner till begränsningarna: vi får inte kopiera och sprida materialet helt fritt. Jag tänker därför gå igenom reglerna här:

För lärare i grundskolan och på gymnasiet innebär avtalet i stora drag att ...

• du som lärare får lov att till dig själv göra en fullständig kopia av alla offentliggjorda svenska och utländska verk, såväl analoga som digitala. 
• du får kopiera material till dina elever för att komplettera andra förlagsutgivna läromedel. Kopiorna får dock inte användas för att ersätta inköpta läromedel. Du får kopiera eller skanna högst 15% av antalet sidor i en bok till dem, och inte mer än totalt 15 sidor ur en bok/kalenderår och grupp. Om avsnittet som ska kopieras är någon sida mer än 15 sidor, får du kopiera hela avsnittet, annars får du göra urval ur texten. 

"Copyright" by Guilia Forsythe 
CC (by, nc, sa) on Flickr.

Om du skannar in ett material gäller samma begränsningar vad gäller antal sidor som om du hade gjort papperskopior. Du får distribuera materialet direkt till dina elever via skolans interna nätverk, ett usb eller e-post. Däremot kan du inte lägga ut det på nätet så att vem som helst får tillgång till det.

Oavsett om du gör papperskopior eller digitala så ska du tänka på att respektera den ideella delen av upphovsrätten genom att göra en tydlig källangivelse, som talar om varifrån materialet kommer. Detta gäller både texter och bilder.

Vill du skanna in en bild som du ska använda som overhead eller i ett presentationsprogram i stil  med PowerPoint, så går det utmärkt. Tänk bara på att du alltid måste uppge din källa. Däremot är du inte fri att sedan lägga ut materialet digitalt, inte ens på skolans interna nätverk. Ett sätt att komma runt detta är att be om upphovsmännens tillstånd om att få lägga ut det. 

Ett annat och mycket enklaresätt är att välja bilder och annat material som du redan från början vet att du får lov att använda. Sök till exempel efter bilder med Creative Commons-licens. Ska du använda dem i undervisningssyfte och du inte tänker manipulera dem (redigera dem) så kan du välja vilken bild som helst med Creative Commons-licens (du behöver alltså inte sätta dig in i de olika typerna av Creative Commons-licenser). Glöm dock inte att skriva varifrån du hämtat dem. Den ideella upphovsrätten gäller alltid (oavsett andra avtal).

Här kan du se avtalet i sin helhet:  http://www.bonuspresskopia.se/

Snabbguide när du vill använda andras bilder

Allt material som skapas får automatiskt copyright-skydd. Det innebär att du inte kan använda det utan att först be om lov och få tillåtelse. Detta är ett sätt att skydda upphovsmannens intressen och det är bra att skyddet finns. Tack vare upphovsrätten äger du automatiskt det du skapar och på så vis bestämmer du över ditt material även efter att du visat upp det för andra.

Men i dag är det så många användare som publicerar sitt material på nätet just därför att de vill sprida materialet så att så många som möjligt kan få nytta av det. För att underlätta detta delande har man skapat Creative Commons som består av en mängd licenser förbundna med olika förpliktelser för den som vill använda och sprida andras verk vidare.

Vad som är gemensamt för alla Creative Commons-licenserna är att du alltid måste uppge vem som har skapat materialet. Vad som sedan skiljer licenserna åt är om den som skapat verket tillåter dig att använda verket i kommersiellt syfte eller inte (alltså om du får lov att till exempel använda det i marknadsföring för en produkt) och om du får göra ändringar i verket eller inte (till exempel om du får beskära bilden eller korta ner texten eller göra egna tillägg till dem).

Jag är oerhört förtjust i Creative Commons. Tack vare det här licenssystemet är det till exempel ganska enkelt att hitta bilder som andra skapat och som man får lov att använda.

Här får du tips om hur du kan gå tillväga:

Hur du får fina bildtexter till dina bilder

Sök till exempel efter bilder med Creative Commons-licens på Flickr. Kopiera webbadressen. Gå till ImageCodr http://www.imagecodr.org/get.php, klistra in webbadressen, välj vilken storlek du vill ha på bilden så producerar verktyget en html-kod som du kan klistra in på din blogg eller webbplats.

Gå in på html-läget på din blogg och lägg in koden.

Då kan det bli så här fint:

  by  cwasteson 

Tyvärr skriver verktyget inte automatiskt i bildtexten nedanför bilden vad bilden heter, men det blir automatiskt en länk till skaparens flickr-sida och rutan med licensen är ju klickbar, tydlig och fin.

Dessutom får man mer information om bilden när man för muspekaren över bilden och klickar man på bilden kommer man till originalet. Inte illa, eller hur?

Tipset att använda ImageCodr hittade jag på Alastair Creelmans blogg Flexspan http://flexspan.blogspot.com/2012/02/10-myter-om-larare.html. Tack så mycket!

Film om hur du hittar bilder du får använda och sedan använder dem

Här kan du se en kort film om hur du kan hitta bilder som du får lov att använda (utan att bryta mot upphovsrätten) och hur du sedan gör när du vill använda dem på din blogg:



Och i denna skärminspelningen visar jag hur du kan hitta och använda bilder från Wikimedia Commons: http://screenr.com/LbWs.

Lycka till!

Tydlig film om upphovsrätten

Här kan du se en mycket tydlig och informativ film där Kristina Alexandersson berättar om upphovsrätten:



Så här beskriver internetfoundation filmen:

Vad innebär upphovsrätten om du ska arbeta med webbpublicering i skolan. Hur ska en webbpublicist hantera upphovsrätten och vad skyddas av upphovsrätten. En introduktion för att få en inblick i upphovsrätten och vad den innebär om man ska publicera sig på nätet. En del av utbildningsmaterialet som Stiftelsen för internetinfrastruktur tagit fram i samband med deras satsning på Internet i skolan och tävlingen Webbstjärnan.

Jag gillar bland annat hennes personliga reflektioner och kommentarer kring lagen och att hon ger flera konkreta exempel.

Upphovsrätten ur ett historiskt perspektiv

Jag har i mina inlägg här på Bollplanket intresserat mig mycket för upphovsrätten: vad den innebär i dag och hur den måste omformas för att bättre svara mot digitaliseringen. I dag tänker jag, inspirerad av Ann Steiners bok Litteraturen i samhället (2009, s 48-52), skriva några ord om upphovsrätten ur ett historiskt perspektiv.

Rättigheter och censur hängde ihop

Redan på 1500- och 1600-talen fanns olika typer av rättigheter kring privilegiet att trycka olika verk och upplagor. Genom att dela ut eller neka boktryckare dessa rättigheter hade staten och kyrkan ett effektivt sätt att kontrollera och styra vilka verk som gavs ut, eller med andra ord förutsättningar för en stark censur.

Europas första upphovsrättslag anses vara Copyright Act (även kallad Statute of Anne) i Storbritannien. Den trädde i kraft 1710 och dess främsta syfte var att se till att det fanns någon som var juridiskt ansvarig för varje verk. Det handlade alltså till en början inte om att man ville värna om författarens rätt till att bestämma över sitt eget verk, utan om att man skulle ha en person att hänga om man inte gillade innehållet i verket. I övriga Europa kom de flesta upphovsrättslagar inte förrän i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

Upphovsrätten gällde bara på originalspråket

I Sverige fick vi regler för upphovsrätten 1810 och först då fick författarna rätten till sina egna verk. Översättningar kunde dock fortfarande ges ut utan att ursprungsförfattaren fick betalt. Förlagen drog fördel av detta och valde hellre att publicera utländska författare i översättning än det egna landets författare. Ann Steiner berättar att bland andra Selma Lagerlöf publicerades mycket i Tyskland under slutet av 1800-talet, utan att hon fick någon ersättning.

Bernkonventionen skapade liknande förutsättningar för alla författare i medlemsländerna

Efter långa och många diskussioner skapades Bernkonventionen 1886. Sverige gick med 1904. Bernkonventionen är en överenskommelse mellan flera länder (2008 var de 164 st) där varje land lovar att respektera varandras upphovsrättslagar. Samma villkor och ersättningar ska alltså gälla inom ett land för alla författares verk, såväl inhemska författares som utländska. Till en början var upphovsrättsskyddet kort, men det har successivt förlängts. I dag består skyddet i 70 år efter upphovsmannens död. På Wikipedia kan du läsa mer om upphovsrätten och även hitta den formella symbolen för "Copy right".

Nya förutsättningar leder till behov av nya regler

I dag diskuteras det flitigt hur man ska kunna möta behoven av en fungerande lagstiftning när förutsättningarna för kopiering och spridning av verk har förändrats i grunden. Målsättningen är att skyddet av den immateriella rätten ska vara stark, så att kreativ verksamhet stimuleras. För att ett verk ska få skydd av upphovsrätten krävs det att verket har så kallad "verkshöjd". Det innebär att verket ska anses vara självständigt och originellt.

Avslutningsvis ett roligt och talande exempel ur Steiners bok som visar hur svårt och godtyckligt det kan vara att avgöra verkshöjd:

Bakgrunden är att Karolina Ramqvist skrev en mycket negativ recension av Ulf Lundells bok Notbok. Ulf Lundell. Best of (1998). Recensionen publicerades i Dagens Nyheter och väckte ilska hos Lundell som privat skrev ett nedlåtande och förlöjligande brev till recensenten. Det spännande i historien är att Ramqvist senare valde att publicera brevet i sin helhet i antologin Fittstim (1999). Lundell blev då ännu argare och valde att stämma henne för brott mot upphovsrätten. Han fick rätt! Hans kladdigt nedskrivna och ilsket formulerade brev ansågs ha verkshöjd. Enligt lagstiftningen ska inte upphovsmannens profession ha någon betydelse för bedömningen av verket, men Steiner ställer den retoriska frågan om det är rimligt att tro "att ett liknande brev skrivet av Anna Andersson i Smålilla skulle vinna ett snarlikt mål". Det verkar alltså inte som om verkshöjden bedöms endast utifrån hur självständigt och originellt ett verk är ...

Vilken upphovsrätt har våra elever?

Lennart Andreasson berättar i en videoföreläsning i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet, att alla elever har både ideell och ekonomisk upphovsrätt till det som de skapar i skolan. Detta tänker vi nog inte så på så ofta.

Hur hanterar vi det?

Vad får det för konsekvenser?


Ja, vi borde ju till exempel fråga eleverna om det är ok att använda deras material som exempel på hur man kan lösa en viss uppgift ... Oftast gör vi väl det, men ibland vet vi kanske inte om att vi kan ha nytta av ett material förrän eleven har slutat på skolan ... Hur gör vi då? Kontaktar vi eleven i fråga innan vi använder det? Eller missar vi möjligheten att utnyttja materialet? Frågar vi eleverna generellt ("Är det ok att jag ibland visar en del av era material för andra elever?") eller frågar vi individuellt ("Är det ok att jag använder det här materialet av dig som exempel?").

Jag har löst en del av mitt problem med detta, genom att skapa en blogg där eleverna ombeds att lägga ut en del av sina redovisningar. Bloggen är sedan helt öppen för omvärlden. På så vis har framtida elever möjlighet att titta på tidigare arbeten. Vill jag hjälpa elever att hitta någon särskild redovisning, så länkar jag till den, istället för att kopiera och klistra in den på andra ställen. Då kommer jag runt problemet.

Hur gör du?

Skapar du eget undervisningsmaterial?

Vad ska du tänka på om du vill göra ett eget utbildningsmaterial ensam eller tillsammans med sina kollegor? Vem äger materialet? Kan du sälja det vidare till ett läromedelsföretag eller tillhör det din arbetsplats?

Lennart Andreasson berättar i en videoföreläsning i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet, att alla lärare som skapar utbildningsmaterial i sin tjänst automatiskt har ideell upphovsrätt till det som de skapat. (Detta gäller ju allt skapande oavsett yrke.) De på skolan som använder ditt material är alltså skyldiga att berätta att det är du som arbetat fram det. Du har dock inte möjlighet att kräva ersättning för att skolan använder materialet, utan skolan har fri nyttjanderätt. Gör du ditt material på ditt eget initiativ och på din fritid, så prata gärna med din arbetsgivare, så att det inte uppstår missförstånd kring vem som har den ekonomiska upphovsrätten. Detta kan särskilt vara av betydelse om du vill senare vill sälja ditt material till ett läromedelsföretag.

Vid högskolor och universitet gäller det så kallade lärarundantaget. Det innebär att de som arbetat fram ett material och tagit ansvar för produktionen av det, är rättighetsinnehavare för materialet. De verk som gjorts på eget initiativ tillfaller alltså den eller de lärare som skapat det. Detta gäller även om materialet skapats på arbetstid. Har man däremot blivit ombedd att göra materialet, tillhör materialet ens skola. För datorprogram gäller lite andra regler: de tillfaller normalt arbetsgivaren oavsett om de skapats på eget initiativ eller inte. En del lärosäten har dock frivilligt förhandlat bort detta undantag, vilket jag tror är mycket positivt för utvecklingen. Jag tror nämligen att lärarundantaget kan främja de anställdas kreativitet och visst behöver vi kreativa IT-människor i universitetsvärlden!

På så vis äger man som lärare oftast produkten av sitt eget arbete, även om ens arbetsgivare kan ha glädje av materialet så länge som man är anställd. Byter man arbetsplats kan man ta materialet (och rättigheterna att använda det) med sig. Man kan också sälja det till ett bokförlag.

Eftersom reglerna är lite olika i olika fall, så skulle jag prata med min arbetsgivare ifall jag funderade på att göra något lite större projekt.

Skapar man ett material tillsammans med andra är det också viktigt att man tänker till kring vilka i gruppen det är som äger materialet. Är det den person som tagit initiativ och haft huvudansvaret för att det skulle bli gjort, är det arbetsplatsen eller är det alla som gjort uppgiften tillsammans? Gör man större projekt tillsammans kan det till och med vara klokt att skriva ett avtal kring detta. Ta till exempel upp det i ett mötesprotokoll.

***

Några fler tips ...

Är du administratör för en kursplattform, wiki, blogg eller annan webbplats, har du ansvar för innehållet där och måste plocka bort material som bryter mot lagen eller är olämpligt på andra sätt. Om någon skulle skriva kränkande saker om andra personer är du inte ansvarig för vad de skrivit, men du är ansvarig för att plocka bort det så fort som möjligt. Det handlar alltså om ett slags uppsiktsskyldighet av interaktiva webbplatser.

Upphovsrätten innebär att du måste be om lov innan du använder andras material. Det finns vissa undantag (den så kallade inskränkningslistan), bland annat att du får göra ett visst antal kopior för enskilt bruk. Det innebär att du får använda dem privat hemma, men inte att du får lägga ut materialet på en kurswebb (om du inte bett om lov först eller det framgår på materialet att det är tillåtet, till exempel med hjälp av en Creative Commons-licens).

Om du vill använda dina elevers uppsatser för att visa kommande elever, måste du först fråga om lov. Annars är det ett intrång i upphovsrätten. Ligger materialet redan öppet på nätet är det dock självklart att du kan använda det (precis som alla andra kan göra det), men då bör du länka till det, inte kopiera och klistra in det på andra ställen.

Den här filmen handlar om upphovsrättslagen och är gjord av KTH Learning Lab:


Juridiken i Internetåldern - Lärarfilmen from KTH LEARNING LAB on Vimeo.

Om du vill använda ett material som du har hittat till en av dina kurser, så ska du alltså fråga om du kan få använda det så som du har tänkt dig. Se till att du har en överenskommelse sparad till exempel via epost.

Detta är lite omständligt, så därför är det bra att känna till undantagen. Du har enligt filmen till exempel rätt att ta ett visst antal fotokopior, rätt att göra kurskompendier av material som är mer än 5 år, du kan använda dig av citaträtten och du kan sjunga eller citera på lektionstid utan att först fråga om du får använda materialet.

Du kan också komma runt problemet genom att lägga öppna länkar i ditt kursmaterial där du hänvisar dina elever till materialet på dess ursprungliga plats. Ligger det öppet på nätet, så kan dina elever ta del av det och eventuellt själva lagligt skapa kopior för enskilt bruk.

Upphovsrätten: några frågor och svar

1) Vilka upphovsrättsliga problem stöter du på om du vill visa film i din klass? 


Tyvärr får man inte ens i undervisningssyfte visa filmer som man lånat på biblioteket, hyrt eller köpt privat. Vill du visa film i klassrummet så är det därför enklast att välja en film ur AV-Centralens utbud och de har faktiskt en hel del att välja mellan. Nackdelen med detta är att det tar tid att beställa och få filmerna och ibland kan de dessutom redan vara upptagna. En del material finns som streamat och då kan du och dina elever se materialet direkt via en dator, projektor och ett par högtalare. Gå in på sli.se och se vad du kan hitta.


Vill du citera film är det fritt fram att visa korta filmsnuttar, även utan att du köpt filmvisningsrättigheter. Filmklippen måste dock vara så korta att det är uppenbart att de bara fungerar som komplement till övriga delar i undervisningen. Citaten kan till exempel vara korta illustrationer av det som du talar om eller ge inspiration till fortsatta diskussioner.


2) Vad säger bonusavtalet om rätten att kopiera? 


Bonusavtalet är ett kopieringsavtal som de flesta skolor har med Bonus Presskopia. Det innebär i stora drag att du som lärare för eget bruk får lov att göra en fullständig kopia av alla offentliggjorda svenska och utländska verk, såväl analoga som digitala. 


Till dina elever får du bara kopiera material för att komplettera andra förlagsutgivna läromedel. Kopiorna får alltså inte ersätta inköpta läromedel. Du får bara kopiera eller skanna högst 15% av antalet sidor i en bok till dem, och inte mer än totalt 15 sidor ur en bok/kalenderår och grupp. Om avsnittet som ska kopieras är någon sida mer än 15 sidor, får du kopiera hela avsnittet, annars får du göra urval ur texten. 


Tänk på att respektera den ideella delen av upphovsrätten genom att göra en tydlig källangivelse, som talar om varifrån materialet kommer. Detta gäller både texter och bilder.

3) Vilka regler gäller för digitalisering av upphovsrättsligt skyddat material, till exempel när du vill skanna in bilder som du vill använda i din undervisning? 


Om du skannar in ett material gäller samma begränsningar vad gäller antal sidor som om du hade gjort papperskopior. Du får distribuera materialet direkt till dina elever via skolans interna nätverk, ett usb eller e-post. Däremot kan du inte lägga ut det på nätet så att vem som helst får tillgång till det.


Vill du till exempel skanna in en bild som du vill använda som overhead eller i ett presentationsprogram i stil  med PowerPoint, så går det utmärkt. Tänk bara på att du alltid måste uppge din källa. 


Däremot är du inte fri att sedan lägga ut materialet digitalt, inte ens på skolans interna nätverk. 


Ett sätt att komma runt detta är att be om upphovsmännens tillstånd om att få lägga ut det. Ett annat sätt (som är mycket enklare) är att använda bilder och annat material som du redan från början vet att du får lov att använda. Sök till exempel efter bilder med Creative Commons-licens. Ska du använda dem i undervisningssyfte och du inte tänker manipulera dem (redigera dem) så kan du välja vilken bild som helst med Creative Commons-licens (du behöver alltså inte sätta dig in i de olika typerna av Creative Commons-licenser). Glöm dock inte att skriva varifrån du hämtat dem. Den ideella upphovsrätten gäller alltid (oavsett andra avtal).


4) Vilka möjligheter/hinder finns det om du vill ladda ner texter, bilder, ljud och musik från Internet som du ska använda i din undervisning?


Vill du bara använda delar av det för att visa och diskutera det med dina elever i klassrummet, så funkar det ofta bra i enlighet med citaträtten. 


Vill du däremot använda materialen i sin helhet och/eller sprida det till elever som varit sjuka eller till andra som skulle kunna vara intresserade är möjligheterna mer begränsade. Då måste du vara mycket noga med upphovsrätten. 


Står det inte uttryckligen att materialet ligger under en Creative Commons-licens, bör du fråga om du kan få använda materialet i din undervisning. Det är lite omständligt och tar tid, men jag har bara positiva erfarenheter av att fråga om lov. Alla jag har frågat har svarat på frågan och alla har ställt sig positiva. Kanske blir de glada och lite smickrade över att vi är intresserade av deras arbete? Det är rimligt, för vår användning av deras material är inte något hot. Det inte minskar deras inkomster, utan gör att de får mer uppmärksamhet.


Vad gäller musik och radioprogram, har skolorna avtal med STIM. Du får inte göra egna inspelningar eller olagliga nerladdningar (det vill säga sådana som inte är fria och som du inte betalat för). Däremot får du gärna spela privata skivor, lyssna på på Sveriges Radios program på nätet och se på SVT.play tillsammans med dina elever.


Vill du läsa mer?
Skolverket har skapat 5 lärarhandledningar som behandlar olika delar av upphovsrätten. De är väldigt bra och dem hittar du här:  http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/lararguider/
Här kan du läsa kopieringsavtalet som gäller för de flesta kommunala grund- och gymnasieskolor:  http://www.bonuspresskopia.se/texter/read.php?mid=574

Upphovsrätten

Har du koll på vilka upphovsrättsliga regler som gäller i din vardag som lärare? 


Vet du till exempel...

• Vilka upphovsrättsliga problem du stöter du på om du vill visa film i din klass? 
• Vad BONUS-avtalet säger om rätten att kopiera? Vilka inskränkningar som finns?
• Vilka regler som gäller för digitalisering av upphovsrättsligt skyddat material? Får du till exempel skanna in en bild från en bok och sprida den till dina elever?
• Vilka möjligheter/hinder det finns för den som vill ladda ner material från Internet (till exempel texter, bilder, ljud och musik), för att använda det i sin undervisning?

Om du vill lära dig mer om upphovsrättslagen kan du till exempel läsa:

• Ahlberg, Kerstin (2008). Din upphovsrätt och andras - handbok för journalister. Tidens förlag.
• Klang, Mathias (2009). Copyright - Copyleft. En guide om upphovsrätt och licenser på nätet (kan här laddas ner som pdf). .SE Internetguide nr 6.
• Lindberg, Agne och Westman, Daniel (2001). Praktisk IT-rätt. Nordstedts förlag.
• Olsson, Henry (2009). Copyright. Publika.
• Regeringskansliets hemsida: http://www.sweden.gov.se/sb/d/1920

Länkar till upphovsrättsorganisationer med mera: (Länktipsen har jag fått på kursen Media, Kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet A 7,5hp i Halmstad. Tack så mycket!) ALIS (Administration av litterära rättigheter)  www.alis.org BLF (Bildleverantörernas förening)  www.blf.se Bonus Presskopia  www.b-pk.se BUS (Bild Upphovsrätt Sverige)  www.bus.se Copyswede  www.copyswede.se FGJ (Föreningen grävande Journalister)  www.fgj.se FSL (Föreningen Svenska Läromedelsproducenter)  www.svenskalaromedel.se FST (Föreningen Svenska Tonsättare)  www.fst.se GF (Grafiska Fackförbundet)  www.gf.se IFPI (International Federation of Phonographic Industry)  www.ifpi.se Imus  www.imus.nu KK-stiftelsen  www.kks.se KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd)  www.klys.se Låtskrivares/upphovsmäns/artisters hemsidor  www.smff.se/links-1.htm LFF (Läromedelsförfattarnas Förening)  www.lff.se MDTS (Sveriges Branschförening för Multimedia, Dator- & Tv-spel)  www.mdts.se Medie- och informationsarbetsgivarna  www.mediearbetsgivarna.org Musikförlag  www.smff.se/links-1.htm NCB (Nordic Copyright Bureau)  www.stim.se Oberoende Filmares Förbund  www.off.se PFK (Pressfotografernas Klubb)  www.pfj.se PROMISE (Producenter av interaktiva medier i Sverige)  www.promise.se SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation)  www.sami.se SBF (Svensk Bildbyråförening)  www.sbf.nu SDF (Sveriges Dramatikerförbund)  www.dramatiker.se SFF (Sveriges Fotografers Förbund)  www.sfoto.se SFF (Sveriges Författarförbund)  www.forfattarforbundet.se SJF (Svenska Journalistförbundet)  www.sjf.se SKAP (Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik)  www.skap.se Skivbolag  www.smff.se/links-1.htm SMF (Svenska Musikerförbundet)  www.musikerforbundet.se SMFF (Svenska Musikförläggareföreningen)  www.smff.se SMK (Stockholms Musikkonservatorium)  www.smk.se SOM (Svenska Oberoende Musik Producenter)  www.som.a.se SR - Sveriges Radio  www.sr.se STIM (Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå)  www.stim.se Svenska Antipiratbyrån  www.antipiratbyran.com Svenska Föreningen för Upphovsrätt (SFU)  www.upphovsrattsforeningen.com Svenska Tecknare  www.svenskatecknare.se Svenska Filminsitutet  www.sfi.se SvF (Svenska förläggareföreningen)  www.forlagskansli.se SVT (Sveriges Television)  www.svt.se SYMF (Sveriges Yrkesmusikerförbund)  www.symf.se Teaterförbundet  www.teaterforbundet.se TU (Tidningsutgivarna)  www.tu.se Upphovsrättslagen  www.riksdagen.se/ Utbildningsradion (UR)  www.ur.se