Upphovsrätten ur ett historiskt perspektiv

Jag har i mina inlägg här på Bollplanket intresserat mig mycket för upphovsrätten: vad den innebär i dag och hur den måste omformas för att bättre svara mot digitaliseringen. I dag tänker jag, inspirerad av Ann Steiners bok Litteraturen i samhället (2009, s 48-52), skriva några ord om upphovsrätten ur ett historiskt perspektiv.

Rättigheter och censur hängde ihop

Redan på 1500- och 1600-talen fanns olika typer av rättigheter kring privilegiet att trycka olika verk och upplagor. Genom att dela ut eller neka boktryckare dessa rättigheter hade staten och kyrkan ett effektivt sätt att kontrollera och styra vilka verk som gavs ut, eller med andra ord förutsättningar för en stark censur.

Europas första upphovsrättslag anses vara Copyright Act (även kallad Statute of Anne) i Storbritannien. Den trädde i kraft 1710 och dess främsta syfte var att se till att det fanns någon som var juridiskt ansvarig för varje verk. Det handlade alltså till en början inte om att man ville värna om författarens rätt till att bestämma över sitt eget verk, utan om att man skulle ha en person att hänga om man inte gillade innehållet i verket. I övriga Europa kom de flesta upphovsrättslagar inte förrän i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

Upphovsrätten gällde bara på originalspråket

I Sverige fick vi regler för upphovsrätten 1810 och först då fick författarna rätten till sina egna verk. Översättningar kunde dock fortfarande ges ut utan att ursprungsförfattaren fick betalt. Förlagen drog fördel av detta och valde hellre att publicera utländska författare i översättning än det egna landets författare. Ann Steiner berättar att bland andra Selma Lagerlöf publicerades mycket i Tyskland under slutet av 1800-talet, utan att hon fick någon ersättning.

Bernkonventionen skapade liknande förutsättningar för alla författare i medlemsländerna

Efter långa och många diskussioner skapades Bernkonventionen 1886. Sverige gick med 1904. Bernkonventionen är en överenskommelse mellan flera länder (2008 var de 164 st) där varje land lovar att respektera varandras upphovsrättslagar. Samma villkor och ersättningar ska alltså gälla inom ett land för alla författares verk, såväl inhemska författares som utländska. Till en början var upphovsrättsskyddet kort, men det har successivt förlängts. I dag består skyddet i 70 år efter upphovsmannens död. På Wikipedia kan du läsa mer om upphovsrätten och även hitta den formella symbolen för "Copy right".

Nya förutsättningar leder till behov av nya regler

I dag diskuteras det flitigt hur man ska kunna möta behoven av en fungerande lagstiftning när förutsättningarna för kopiering och spridning av verk har förändrats i grunden. Målsättningen är att skyddet av den immateriella rätten ska vara stark, så att kreativ verksamhet stimuleras. För att ett verk ska få skydd av upphovsrätten krävs det att verket har så kallad "verkshöjd". Det innebär att verket ska anses vara självständigt och originellt.

Avslutningsvis ett roligt och talande exempel ur Steiners bok som visar hur svårt och godtyckligt det kan vara att avgöra verkshöjd:

Bakgrunden är att Karolina Ramqvist skrev en mycket negativ recension av Ulf Lundells bok Notbok. Ulf Lundell. Best of (1998). Recensionen publicerades i Dagens Nyheter och väckte ilska hos Lundell som privat skrev ett nedlåtande och förlöjligande brev till recensenten. Det spännande i historien är att Ramqvist senare valde att publicera brevet i sin helhet i antologin Fittstim (1999). Lundell blev då ännu argare och valde att stämma henne för brott mot upphovsrätten. Han fick rätt! Hans kladdigt nedskrivna och ilsket formulerade brev ansågs ha verkshöjd. Enligt lagstiftningen ska inte upphovsmannens profession ha någon betydelse för bedömningen av verket, men Steiner ställer den retoriska frågan om det är rimligt att tro "att ett liknande brev skrivet av Anna Andersson i Smålilla skulle vinna ett snarlikt mål". Det verkar alltså inte som om verkshöjden bedöms endast utifrån hur självständigt och originellt ett verk är ...

Medierådet

Den här sidan erbjuder mycket bra material och användbara länkar:
http://medieradet.se/
Särskilt länken till f.d. Tidningen i skolan, numera Mediekompassen, tror jag att jag kommer att ha mycket nytta av i skolan!

Har du använt Medierådets material? Eller har du andra tips på sidor kring medier och mediers påverkan?

Mediepedagogik för mig: Inte gå för fort fram

Jag är nyfiken på mycket och har många idéer kring vad jag skulle vilja göra, men i undervisningen måste jag hålla igen något så att eleverna orkar med mig och hinner med. ;-)

Man talar ofta om att de unga är digitala infödingar och vi andra "gamlingar" digitala invandrare, men elever är ofta inte så kunniga hur man använder Internet för lärande, utan där behöver de mycket stöd av oss vuxna.

Jag har märkt att det gäller att inte gå för snabbt fram när man introducerar nya verktyg, för då känner eleverna att verktygen kommer i centrum istället för innehållet/stoffet. Istället vill jag försöka smyga in verktygen. Innehållet är mina ämnen, svenska och historia (på gymnasiet), och så prövar vi olika sätt att hitta material och att redovisa våra slutsatser.

Hur gör du för att hitta rätt balans så att din undervisning känns nyskapande och uppdaterad utan att den leder till frustration ("allt känns hela tiden nytt och man hinner aldrig lära sig något ordentligt") och nyhetströtthet hos eleverna?

Mediepedagogik för mig: Wikis, Google docs, enkäter, rollspel

Wikis

Jag har prövat Wikis också men det har jag inte hunnit utveckla lika mycket. Detta är alltså ett område som jag känner att jag vill utforska mer. Jag har tillsammans med mina elever tittat på hur wikis fungerar och de har prövat att lägg in egna texter på en klasswiki, men längre än så har jag inte kommit. Jag tänker mig att man skulle kunna använda wikis mycket mer i undervisningen och jag blev mycket inspirerad av den här filmen med Michael Wesch: http://www.youtube.com/user/mwesch#p/u/4/J4yApagnr0s

Google docs

Jag har prövat att använda Google docs för att tillsammans med eleverna sammanfatta en lektion och kommentera den, men man skulle kunna göra så mycket mer. Detta vill jag också utveckla! Jag har via nätverket Dela hört om kollegor som använder Google docs till att skapa elevportfolios. Det låter intressant. Just nu använder jag bloggarna bland annat till detta, men det kanske kan finnas ännu bättre sätt ...

Enkäter

Något som jag också är nyfiken på att använda mer och som jag tror skulle vara mycket användbart är enkäter. På ett enkelt sätt och lite mer statistiskt säkerställt sätt skulle jag via enkäter kunna göra korta utvärderingar, samla in önskemål, synpunkter och krav. Dessa enkäter kan säkert inte ersätta muntliga diskussioner i klassrummet eller skriftliga diskussioner på bloggen, men de kan passa för vissa typer av uppgifter.

Rollspel

I boken Medieresor av Kristin Olson och Cecilia Boreson (2004) beskriv "casemetoden" (s 144ff) och detta är något som jag skulle vilja fördjupa mig mer i. Jag tror att rollspel av olika slag skulle kunna tillföra min undervisning mycket.

Vad är mediepedagogik för dig?

Mediepedagogik för mig: Bildbank

Jag har de sista månaderna bekantat mig mycket med ett bilddelningsverktyg som heter flickr och jag tänker mig att jag där på sikt ska kunna bygga upp en bildbank till och med mina elever. Det har gått trögt hittills. Jag drar mig nämligen för att fotografera i skolan och lägga ut bilderna på nätet. Men jag tror mig veta att när jag väl tagit tag i uppgiften, så kommer det att bli jättebra! Nästa uppgift jag tänker mig för vår flickr-ström är att eleverna ska fotografera skyltar med typisk kanslitext i stil med "Obehöriga äga ej tillträde". Sedan tänker jag att vi ska översätta texterna till normalprosa. En annan förhoppning jag har är att vi ska fotografera särskrivningar på affärshyllorna och på stan: "Kyckling lever" och "Kul potatis".

Jag tänker att dessa övningar kan vara en bra uppvärmning innan vi börjar fotografera varandra.

Jag skulle också vilja att de i bild gestaltade olika begrepp, till exempel "kunskap", "utmaning" och "lärdom" ...

Efter all denna uppvärmning tror jag fotograferandet är ganska avdramatiserat och att de flesta (förhoppningsvis alla) eleverna kan tänka sig att synas i bild på Internet. (Jag har dock ingen avsikt att skriva deras namn där - de blir alltså inte sökbara/katalogiserade.)

Jag skulle alltså gärna vilja ta mer bilder ur skolvardagen och lägga upp. Jag tror att det skulle kunna tillföra bloggen mycket (genom en widget som visar bilderna/ett bildspel av bilderna), och göra den mer spännande och intressant. När vi har kommit igång med att bygga upp en egen bildbank, så har vi dessutom massor av eget material att använda när vi vill använda medier lagligt till bland annat PowerPoint-presentationer och blogginlägg.

Något som man skulle kunna utveckla är att det inte behöver handla om fotografier. Eleverna kan även samla andra typer av bilder, till exempel inscannade bilder på teckningar, målningar, olika former av "klipp och klistra" och andra pyssel ...

Vad är mediepedagogik för dig?

Mediepedagogik för mig: Bloggar

Bloggar

Den här våren har jag förälskat mig i bloggen som verktyg i skolan. Den ger möjlighet att kombinera en mängd olika medier och den passar utmärkt för hyperlänkar. Nu har det blivit mycket enklare att använda sig av medier i undervisningen. I bloggen kan jag nämligen "bädda in" alla möjliga typer av filmer och ljudfiler och länka till intressanta texter. Dessutom skriver eleverna egna inlägg samt kommentarer till mina och klasskamraternas inlägg. Ibland diskuterar de med varandra först och sammanställer sina tankar på bloggen. Ibland jobbar de individuellt.

Möjligheterna med bloggen är stora!

Man kan också använda bloggen som ett litet bibliotek med texter, medier och länkar som jag som lärare anser är viktiga för elevernas utbildning. Jag har lite smått påbörjat ett sådant arbete, men det tar lång tid att bygga upp: http://cwaste.skolbloggen.se/ .

Skolbloggen.se använder jag med mina elever. Verktyget bygger på Wordpressbloggar och har lite extra funktioner i stil med ett förenklat Facebook. Det funkar fint!

Hur gör du? Vad är mediepedagogik för dig?

Medier i undervisningen

Jag har det sista året funderat mycket över hur man kan använda sig av olika typer av medier i undervisningen och hur detta påverkar elevernas lärande.

Det finns många olika medier att välja mellan, förutom läroböcker finns till exempel tidningar och tidskrifter, tv-program och filmer, radioprogram och bilder av olika slag. Via Internet når vi alla dessa medier med hjälp av bara några enkla klick. Tack vare att allt fler skolor har allt bättre tillgång på datorer till såväl lärare som elever har det alltså blivit mycket lättare och smidigare att föra in medier i undervisningen.

I skolan får eleverna träna sig i att använda dessa olika medier och de får studera och diskutera kring dem: "Vad kännetecknar de olika medierna?", "Vad kan man använda dem till?" och "Vilka styrkor och svagheter har de?".

Förutom att studera och jämföra olika medier som andra har producerat, tror jag att eleverna behöver skapa egna medier: egna texter, egna ljudinspelningar, egna bilder och egna filmer (och om man ska gå in mer i detalj: till exempel egna reportage med rubrik, underrubriker, ingress, brödtext och bild).

Om eleverna lär sig att producera (och inte bara konsumera) medier, tror jag att de blir ännu bättre på att förstå de olika mediernas förutsättningar.