Jag brukar undervisa i framför allt Svenska A och Svenska B och just nu går mina elever på Naturvetenskapliga programmet. Jag utgår därför från de styrdokument som behandlar kurserna i svenska och mina elevers utbildning mer generellt.
Under den övergripande punkten "Ämne: Svenska" står endast: "Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att söka, sovra och bearbeta information från såväl muntliga som tryckta och digitala källor" och "Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även avlyssning, film, video etc. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder." och "Svenska B har jämfört med Svenska A en mer analytisk inriktning och ger eleverna möjligheter att utveckla en förståelse av både skrift- och bildbaserade texters djupare innebörd."
I Svenska A-kursens mål står: "Eleven skall kunna inhämta, värdera och ta ställning till information och kunskap från bibliotek och databaser samt kunna använda datorer för att skriva och kommunicera."
Däremot står det inget om användningen av it i kursplanen för Svenska B. Det enda som står är: ”Eleven skall ha utvecklat skrivandet som ett medel för tänkande och lärande och som ett redskap i kommande studier och arbetsliv.”
Jag anser att man behöver digital kompetens för att klara fortsatta studier och arbetsliv, men det står inte ...
I programmålet får jag, tack och lov, mer stöd:
Utdrag ur programmålet för det naturvetenskapliga programmet
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:
- har förmåga att inhämta ny kunskap och kan sätta sig in i nya frågeställningar som gäller naturvetenskap, individ och samhälle,
- kan använda datorer och informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem,
- kan kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift samt har tillägnat sig insikter om språket som en väg till lärande och begreppsutveckling,
- ”Kunskaper i utbildningens karaktärsämnen används ofta i sammanhang där förmågan att samarbeta och att uttrycka sig i tal och skrift är av stor vikt. Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Förmågan att använda svenska språket utvecklas inom utbildningens alla ämnen. Kontakterna med andra länder och kulturer ökar, bland annat som en följd av den snabba utvecklingen inom informationstekniken. Genom studier i engelska och i andra främmande språk läggs en grund för samverkan över nationsgränser och en beredskap för studier och yrkesliv samt för förståelse för andra kulturmönster.”
och ...
- ”Utbildningen ger god vana att använda informationsteknik som verktyg för lärande och kommunikation inom de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena.
Utdrag ur Skolverkets kommentar till programmålet
- ”I och med informationsteknikens framväxt har användningen av digital teknik inom de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska sektorerna blivit mycket utbredd. I utbildningen på naturvetenskapsprogrammet används datorer som verktyg för lärande och kommunikation. Eleverna ska kunna använda informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation. De elever som börjar naturvetenskapsprogrammet har olika färdigheter när det gäller att använda datorn som ett hjälpmedel. En elev som saknar goda kunskaper i datorkunskap bör ges möjlighet att tidigt i utbildningen välja en kurs i datoranvändning.”
Eftersom jag gärna vill ha mer på fötterna när jag hävdar att mina elever måste utveckla sin digitala kompetens, kompletterar jag med tungt vägande (men inte bindande) åsikter om digital kompetens (och andra viktiga kompetenser):
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG):
Nyckelkompetenser
Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning.
Denna referensram omfattar åtta nyckelkompetenser:
1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
"Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Många av dessa kunskaper och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och aspekter som är väsentliga på ett område stöder kompetensen på ett annat. Grundläggande kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande. Det finns en rad teman som används i hela referensramen: kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor har alla en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenserna."
Så här beskrivs den fjärde kompetensen mer i detalj:
4. Digital kompetens
"Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. /.../Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar. De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen."
På den här videon förklarar Ung Kommunikation (som stöds av KK-stiftelsen) vad som menas med digital kompetens:
Å andra sidan - om digital kompetens i högre utbildning from Ung Kommunikation on Vimeo.
Europaparlamentet och -rådet uttrycker behoven tydligt, men dessa tydliga formuleringar kan jag inte hitta i varken de gamla eller de kommande styrdokumenten.
Min följdfråga blir därmed: Hur ska vi få lärare och elever att förstå hur viktigt det är med digital kompetens, när det står så lite om denna färdighet i skolans styrdokument?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar