Språkrådet ger värdefulla råd

Jag håller just nu på med språkriktighet med mina elever och tycker att språkrådets webbplats är en riktig pärla. Glöm inte bort att den finns!

När det ska vara "de" respektive "dem" tycker till exempel många elever är riktigt svårt. Språkrådet ger i denna fråga tipset att man ska göra vi/oss-testet när man blir osäker. Läs mer om hur du ska tänka på Språkrådets webbplats.

Kanske vill du samtidigt veta språkrådets svar på varför vi inte alltid skriver "dom" istället och om man ska skriva "Många av de som söker till högre utbildning har för låga betyg" eller man ska skriva "av dem som". Då ska du skriva sökordet "dem" när du gör en sökning på följande sida:  http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=1950.

I samma sökruta kan du också välja att söka på kategorier. Klicka på länken "Vill du söka på kategorier?" så kan du välja mellan att läsa artiklar om ett uttryck ska skrivas med ett ord eller flera (skriver man till exempel "i dag" eller "idag", "i väg" eller "iväg"?) och om man ska använda utropstecken eller komma efter hälsningsfrasen i ett brev. Så här skriver språkrådet om när man ska använda de olika skiljetecknen:

"fråga: När ska man använda punkt, kolon, semikolon, komma och tankstreck i löptext?

svar: Det finns inga absoluta regler för skiljetecken mellan satser. Man kan oftast välja mellan flera tecken, som betonar avbrott eller sammanhang olika starkt. Punkt är starkast avskiljande. Vill man ha en mjukare övergång mellan två fullständiga huvudsatser kan man välja semikolon. Kolon betonar sambandet mellan satserna något starkare än semikolon, och pekar framåt. Komma markerar bara en kort paus i läsningen, medan tankstreck används för att betona ett avbrott starkare. Valet av skiljetecken mellan satser är alltså oftare en fråga om vad man vill betona än om rätt och fel."

Visst ligger det mycket i vad språkrådet skriver kring hur vi ska använda skiljetecken, men om det så mycket handlar om tycke och smak och allt egentligen är ok, blir det inte lätt för oss svensklärare att råda våra elever. Jag har till exempel många elever som föredrar att sätta komma mellan fullständiga meningar (det som vi svensklärare kallar satsradningar) och som är svaga för semikolon som de gärna använder när de känner sig osäkra på vad de ska ta till. Och inte nog med det, utan jag ser att allt fler föreläsare och forskare använder semikolon istället för kolon före uppräkningar (hu, vart är samhället på väg?!). Det verkar som om semikolon har kommit att fungera som ett slags universallösning i språket.