Kulturskolan i nya lokaler

Nu har Kulturskolan flyttat in i Godsmagasinet vid järnvägsstationen samt Sagorummet och Galleriet på Valfisken. Här kommer några bilder från Godsmagasinet en helt vanlig tisdag i januari:

Klicka på bilden eller på länken nedan om du vill se fler bilder!

https://www.flickr.com/photos/90580388@N05/sets/72157650101294968/

 

Nova Academy överträffar förväntningarna

2

I vår kommer vi att berätta lite extra om våra två gymnasieskolor i kommunen. Det är två mycket olika skolor med mycket spännande och bra på gång.

Vi börjar med att visa bilder och berätta om vårt nya teoretiska gymnasium, Nova Academy, som blivit så populärt att skolan snabbt fyllt sina studieplatser och redan till hösten (2015) startar ytterligare ett program med två profiler.

Klicka på bilden eller på länken för att se fler bilder från Nova Academy:  BUF Simrishamn på Flickr

Fyllda studieplatser

Hösten 2014 startade Simrishamns kommun ett nytt teoretiskt gymnasium i nyrenoverade lokaler precis intill stadens resecentrum.  Man erbjöd 48 platser fördelade på estetiskt eller samhällsvetenskapligt program. Söktrycket blev stort.

Nu har man 56 elever i årskurs 1. Inga elever har slutat och kommunen har varit tvungen att tacka nej till flera elever som velat byta till Nova Academy.

Även höstens klasser ser ut att bli fulla. Det är naturligtvis väldigt glädjande, men det innebär också att det troligtvis inte går att byta till Nova Academy i efterhand. Elever som vill ha möjlighet att gå på Nova Academy, behöver alltså välja skolan i första hand.

Fler program och profiler

Nova Academy har i dagsläget ett estetiskt och ett samhällsvetenskapligt program med inriktning på teater och dans, information och kommunikation respektive fotboll. Från och med hösten 2015 startas också ett naturvetenskapligt program med två profiler.

Nova Academy är en teoretisk gymnasieskola. Det innebär att de elever som tar studenten vid Nova Academy får behörighet att söka vidare till högskolor och universitet.

Hösten 2015 erbjuder Nova Academy tre program och fyra olika profiler:

1. estetiskt program med inriktning musik och programfördjupning i teater och dans: ”Performing Arts”,
2. samhällsvetenskapligt program med inriktning medier, information och kommunikation: ”Digital Design” respektive ”Sports” och
3. från och med ht 2015 naturvetenskapligt program med inriktning naturvetenskap  ”Science”.

Vad tycker eleverna?

Är du nyfiken på vad eleverna tycker om sin skola och vad de tror är orsaken till att den blivit så populär? Det kommer vi att skriva om i kommande inlägg här på Barn- och utbildningsförvaltningens blogg.

Vill du veta mer?

På Nova Academys webbplats kan du läsa mer om skolan:

• http://www.novaacademy.se/

Du kan också läsa flera elevers åsikter om skolan:

• http://www.novaacademy.se/elevintervjuer/

Via Nova Academys facebooksida kan du kontinuerligt följa vad som händer på Nova Academy:

• https://www.facebook.com/NocaAcademy

På Skolverket kan du läsa mer om de olika gymnasieprogram som erbjuds på Nova Academy:

• Estetiska programmet http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal/estetiska-programmet
• Samhällsvetenskapsprogrammet http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal/samhallsvetenskapsprogrammet
• Naturvetenskapsprogrammet http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal/naturvetenskapsprogrammet

Här kan du hitta ännu fler bilder från Nova Academy:

• https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157650556712486/

_______________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

Autismen som frigörare

Om att vi vågar bejaka våra olikheter kan vi ge oss själva utrymme att tänka nytt och att växa och överraska vår omgivning. I denna TED-video berättar Rosie King att hennes autism gjort att hon är fri från omvärldens förväntningar och hon uppmuntrar oss alla att våga gå utanför ramarna och släppa loss vår fantasi:




http://www.ted.com/talks/rosie_king_how_autism_freed_me_to_be_myself


Här kommer en översättning av hennes tal (hämtad från TED-talks hemsida):

Jag har inte sagt detta till många, men i mitt huvud har jag tusentals hemliga världar i gång samtidigt. Jag är också autistisk.
Folk tenderar att tro att autism är väldigt specifikt och följer en särskild checklista, men sanningen är att det är stor variation mellan oss. Min lillebror, till exempel, är gravt autistisk. Han är ickeverbal, han kan inte prata alls. Medan jag älskar att prata. 
Folk associerar ofta autism med att man gillar matte och vetenskap och inget annat, men jag känner så många autister som älskar att vara kreativa. Men det där är en stereotyp, och stereotyper är ofta, om inte alltid, felaktiga. Det är till exempel många som tänker på autism och omedelbart tänker "Rain Man". Det är en vanlig bild, att alla autistiska personer är som Dustin Hoffman, och det är inte sant. 
Men det gäller ju inte bara för autistiska personer. Jag har sett det för HBTQ-personer, för kvinnor, för färgade. Folk är så rädda för mångfald att de försöker få allt att passa in i ett litet fack med väldigt specifika etiketter. Det här hände faktiskt mig på riktigt: Jag googlade "autistiska personer är..." och då får man upp förslag på vad man kan tänkas skriva. Jag googlade "autistiska personer är..." och toppresultatet var "demoner." Det är det första folk tänker på när de tänker på autism. De vet. 
En av sakerna jag kan göra för att jag är autistisk - det är en förmåga snarare än ett handikapp - är att jag har en väldigt livlig fantasi. Låt mig förklara det lite för er. Det är som att jag är i två världar nästan jämt. Den verkliga världen, som vi alla delar, och utöver det så har jag världen i mitt huvud. Och världen i mitt huvud är ofta så mycket verkligare än den verkliga världen. Det är enkelt för mig att låta sinnet löpa för jag försöker inte passa in i ett trångt fack. Det är det bästa med att vara autistisk. Man känner inte behovet av det. Man hittar det man vill göra, man hittar ett sätt att göra det, och man sätter igång. Om jag försökte passa in i ett fack, skulle jag inte vara här eller ha uppnått hälften av vad jag gjort nu. 
Men det finns problem. Det finns problem med att vara autistisk, och det finns problem med att ha för mycket fantasi. Skolan i allmänhet är ett problem, men att även behöva förklara för lärare dagligen att deras lektioner är ofattbart tråkiga och att du i hemlighet flyr till en värld i ditt huvud, där du inte är på någon lektion, det förvärrar problemet. Det är också så att när fantasin fångar mig, får min kropp ett eget liv. När något väldigt spännande händer i min inre värld, måste jag springa. Jag måste gunga framåt och bakåt, ibland måste jag skrika. Det ger mig så mycket energi och jag måste ha ett utlopp för all den energin. Jag har gjort det där ända sedan jag var liten, sedan jag var en liten flicka, och mina föräldrar tyckte det var gulligt, så de sa inget, men när jag började skolan, höll de inte med om att det var gulligt. Det kan vara saker som att folk inte vill vara vän med tjejen som börjar skrika på mattelektionen. Det här händer oftast inte nuförtiden, men det händer också att folk inte vill vara vän med den autistiska tjejen. 
Det kan vara så att folk inte vill umgås med någon som inte kan eller vill passa in i det normala facket. Men det är okej för mig, för det sållar agnarna från vetet, och låter mig se vilka människor som är äkta och sanna och då kan jag välja dessa som vänner.
Men om man tänker på saken, vad är normalt? Vad betyder det? Tänk dig att det var den finaste komplimangen du nånsin fick. "Wow, du är verkligen normal." Men komplimanger är, "Du är enastående." eller "Du går utanför ramarna." Det är "Du är otrolig." 
Så om det är dessa saker folk vill vara, varför strävar så många efter att vara normala? Varför trycker folk ner sin fantastiska individuella lyskraft i en form? Folk är så rädda för mångfald att de försöker tvinga alla andra, även de som inte vill eller kan, att vara normala. Det finns läger för HBTQ-personer eller autistiska personer, för att försöka göra dem "normala", och det är fruktansvärt att man gör så i vår tid.
Allt som allt skulle jag inte byta ut min autism och fantasi mot något i världen. Tack vare att jag är autistisk, har jag gjort dokumentärer för BBC, jag är mitt uppe i att skriva en bok, jag gör det här - det är fantastiskt - och en av de bästa sakerna jag uppnått, som jag tycker mig ha uppnått, är att jag har hittat sätt att kommunicera med min lillebror och lillasyster, de är som sagt ickeverbala, de kan inte prata. Folk avfärdar ofta den som är ickeverbal, men det är fånigt, för min bror och syster är de bästa syskon någon kan ha. De är helt enkelt bäst, och jag älskar dem och bryr mig om dem mer än något annat. 
Jag ska lämna er med en fråga: Om vi inte kan komma in i någons huvud, oavsett om de är autistiska eller inte,varför inte, istället för att straffa allt som avviker från normalt, hylla det unika och jubla varje gång någon släpper loss sin fantasi?

 

Kurser för föräldrar som vill samarbeta med sina barn

3

Det är inte lätt att vara förälder. Det finns inga mirakelkurer eller metoder som får våra barn och ungdomar att göra det som vi känner är bäst för dem: att gå och lägga sig i tid, motionera lagom mycket, inte sitta så länge vid datorn eller mobilen, äta och dricka nyttigt och lagom mycket, göra sina läxor, och så vidare.

Vi har ytterst ansvar för att våra barn ska ha det bra och när de inte följer våra råd är det lätt att känna sig frustrerad och stundvis till och med maktlös. Då kan det vara bra att träffa andra i liknande situation.

*

Nu börjar nya kurser i Ett aktivt föräldraskap på flera orter i Simrishamns kommun. Kurserna är gratis och passar alla vuxna som lever tillsammans med barn och ungdomar. Kursdeltagarna träffas 6 gånger tillsammans med en samtalsledare. Man lär sig mer om relationer och barns utveckling, ser videoklipp, diskuterar, utbyter erfarenheter och testar därhemma något av det som man diskuterat på mötet.

*

Nya kurser startar nu i Ett aktivt föräldraskap och fler kurser planeras på olika orter i kommunen. Hör av dig till kommunen om du är intresserad av att delta, så försöker vi hitta en kurs som passar just dina behov.

*

Många vuxna som deltagit i utbildningen Ett aktivt föräldraskap säger att de snabbt märkt skillnad när de testat olika idéer som diskuterats på kursen och att de generellt fått en bättre kontakt med sina barn och med varandra.

*

Erfarenheterna från kursen har visat sig vara användbara i alla typer av relationer. Många menar därför att kursen är en väldigt bra ledarskapsutbildning.

*

Kurserna har inga pekpinnar och ”rätt och fel”. Istället utgår man från vanliga utmaningar som alla vårdnadshavare ställs inför och så diskuterar man och ger varandra tips kring hur man bäst kan göra för att vända situationen.

*

Kurslitteraturen kan lånas eller köpas under kurstid. Att läsa, se och höra hur andra gör och dela med sig av egna erfarenheter gör att man blir mer medveten om sin egen roll: vad känns bra och vad skulle jag vilja förändra. Man kan också få nya idéer om hur man kan stärka sina relationer och slippa maktkamper där man känner att man behöver hota, muta eller ta till ”konsekvenser”. När vi blir bättre på att lyssna, känna av och förstå våra barn, blir det lättare och roligare att samarbeta – både för dem och för oss.

Kursledarna är anställda inom Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. Här ser du Gerd Löfgren, Marianne Andersson, Monica Borg, Ulla Henriksson, Niclas Björnén, Magdalena Jakobsson, Ing-Marie Lennartsson och Anna Sandberg, som leder kurser i Ett aktivt föräldraskap i Simrishamns kommun.

*

Välkommen att anmäla dig genom att skicka e-post till niclas.bjornen@simrishamn.se  Skriv vad du heter (om ni är två föräldrar som vill gå på kursen så skriv båda namnen), telefonnummer, adress och berätta om du/ni vill gå på förmiddag, eftermiddag eller kväll.

* * *

Vill du veta mer?

Här hittar du Aktivt föräldraskaps hemsida Active Parenting:  http://activeparenting.se/

Här kan du läsa mer om de olika utbildningar som erbjuds:  http://activeparenting.se/aktivtforaldraskap/

Här kan du läsa mer om vilka utbildningar som ges i Simrishamn och hur man anmäler sig:  http://www.simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/stod-och-hjalp/barn-familj-och-ungdom/aktivt-foraldraskap/

Emma Lawesson har i artikeln ”Kurs för aktiva föräldrar” skrivit om utbildningarna i kommunen och särskilt om utbildningen Barn i föräldrars fokus, vilket är en utbildning som riktar sig till föräldrar som genomgår en konfliktfylld separation och vill underlätta det för sina barn (Ystads Allehanda, 4 dec 2014):  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/kurs-for-aktiva-foraldrar/

Källhänvisningar till bilderna:

Bilden på pojken som gör matteläxan finns på Flickr, under licensen CC (by, nc, nd) och är upplagd av  Marco Nedermeijer.

De övriga bilderna är tagna av Charlotta Wasteson och kan även hittas på Flickr, under licensen CC (by):  https://www.flickr.com/photos/90580388@N05/sets/72157650748829985/

____________________________________

En klassrumsövning som start på det nya året

Här kommer en liten övning som jag tycker är aktuell och som får med lite matte och hälsa och lite samhällskunskap och svenska. Kanske kan fler än jag ha nytta av den? I så fall: var så goda!

Hur går det med era nyårslöften?

Den här tiden på året är det många som ger sig själva och andra nyårslöften som de senare får svårt att hålla. Varför är det så svårt att hålla dem? Jo, för annars skulle de inte vara något att tala om. Vad har du avgett för löften?

Många bestämmer sig för att de ska leva en nyttigare och bättre liv, att de ska vara snällare, mer givmilda och omtänksamma, tänka mer på miljön och på djur och medmänniskor. Många tänker att de måste ta bättre hand om sig själva så att de inte blir sjuka och en del börjar redan nu oroa sig över om de ska kunna komma i någon bikini, baddräkt eller badbyxa till sommaren.

Ett sätt att börja ett hälsosammare liv är att minska på sockret. I dag tänkte jag därför att vi skulle ta reda på vad socker är, varför man inte bör få i sig för mycket socker och hur mycket socker det finns i det som vi ofta äter och dricker.

Vad är problemet?

Lite fakta

På NE.se beskrivs hur man gör socker och där kan du se två filmer som handlar om socker:

• Varför är det inte bra att äta för mycket socker och vad är för mycket socker?
• Vad är farligast: socker eller fett?

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/socker

Räkna på sockret

Hur mycket socker finns det i vår mat och våra drycker?

Kolla in det här t ex:

• http://mabra.com/lista-sa-mycket-socker-innehaller-maten/#choklad-socker.jpg
• http://skrolla.se/hur-manga-sockerbitar-innehaller

Att räkna mängden sockerbitar kan göra det lättare att förstå hur mycket eller lite socker det finns i vår mat och dryck. Du kan själv räkna ut hur mycket socker det finns i det som du äter och dricker genom att läsa innehållsförteckningen.

Ett exempel:

På innehållsförteckningen till apelsinjuicen som jag har hemma står det att 100 ml (det är detsamma som en dl) juice innehåller 9,5 gram sockerarter. Ett glas för mig är ungefär 1,5 dl. Det innebär att jag får i mig 9,5 x 1,5= 13.25 gram socker för varje glas juice som jag dricker. Hur mycket juice brukar du dricka? Hur många gram socker blir det tillsammans?

En sockerbit innehåller ca 3.5 gram socker.

Hur många sockerbitar blir det av ett glas apelsinjuice?

I mitt fall är det 13,25 gram/3,5 = nästan 4 sockerbitar. Vad blir det för dig?

Här kommer några bilder från vår räkne- och vägningsövning med elevernas exempel:

• två burkar med coca cola är 0.33 l x 2 = 0.66 l = 660 ml
• i 100 ml coca cola är det 10.6 gram socker
• vill jag veta hur många 100 ml det finns i 660 ml så tar jag 660/100 = 6.6
• vill jag veta hur mycket socker det är i två burkar tar jag 6,6 x 10,6 vilket blir ca 70 gram socker

Om du klickar på bilden kan du komma vidare till ytterligare bilder på onyttiga drycker.

Ex på källkritik

På Internet publiceras väldigt många inlägg och artiklar om socker och fett och hälsa. En del bagatelliserar problemen andra uppförstorar dem. De som skriver vill ofta väcka uppmärksamhet och få många läsare. Det är svårt att veta vem eller vilka man ska lita på. Hur tänker du när du vill vara källkritisk?

Så här skriver t ex Dan Sukker om hur socker påverkar vår hälsa:  http://www.dansukker.se/se/om-socker/om-socker-och-halsa.aspx

• Vem är avsändaren?
• När är det skrivet? (Är det fortfarande aktuellt eller kan det ha ändrats sedan det skrevs?)
• Var är det publicerat? (Är det en seriös tidning, tidskrift eller webbplats eller har de publicerat det själva?)
• Vad kan han eller hon ha för syfte med sitt inlägg? Kan han eller hon vinna något på att vara positiv eller negativ till det som beskrivs?
• Vilka källor har han eller hon använt? Är de objektiva (neutrala, vill bara ta reda på hur det ligger till) eller har de något att vinna på att vinkla sina inlägg (vara positiva eller negativa till det som de beskriver)?

Andra jämförelser

Det kan också vara intressant att jämföra hur mycket energi det finns i olika sorters mat:

• http://skrolla.se/sa-ser-200-kalorier-ut-i-30-olika-matformer

Och hur mycket och vilken mat 35 olika familjer  i 26 olika länder äter på en vecka:

• http://time.com/8515/hungry-planet-what-the-world-eats/

Skolans styrdokument vad gäller IKT

Jag läser en kurs på KTH om digital kompetens kopplad till undervisning och skola och jag känner igen mig i kurskamraternas beskrivningar av hur det ser ut på deras skolor. Det är stor spridning mellan olika lärares kompetens och inställning och läraren är avgörande för hur undervisningen blir. Jag upplever generellt att de som är minst intresserade av att lära sig att använda it är de som normalt sett jobbar minst med text och/eller teknik i sina ämnen.

Vi har under en period haft många olika tekniska lösningar i olika klasser (olika sorters pc, ipads, samsungplattor, chromebooks, etc) samtidigt som alla lärare förväntas själva hitta lösningar för hur man ska få tekniken att fungera i vardagen (koppla upp projektorn och få högtalarna att fungera, installera skrivare, dela dokument med rätt personer, etc) och hitta lösningar för vilka alternativa verktyg de behöver skaffa eller visa sina elever. Det har inneburit att många elever inte får rätt stöd att hitta hjälpmedel och anpassa dem efter deras behov. Både kompetensen och tiden saknas. 

När it var lite mer nytt och vi kände att vi låg lite efter i utvecklingen gjorde vi en stor satsning på it i kommunen. Nu när vi snarare anses ligga lite i framkant försvinner i stort sett allt stöd till de enskilda pedagogerna och de har svårt att på egen hand med alla andra ansvarsuppgifter de har, hänga med i den ständiga utvecklingen lösa detta på sin förtroendetid (byten av såväl plattformar som tillgängliga verktyg).

Jag tycker att it i undervisningen har bidragit till att göra mina elever mer aktiva och jag hoppas att jag med hjälp av den här kursen ska kunna hitta på metoder att hjälpa dem bli ännu mer aktiva.

Icke aktiva elever är nämligen en stor utmaning. Hur får vi dem att tycka att det är viktigt det vi gör i skolan? Jovisst, man ska utgå från elevernas intressen och kunskaper, men det är inte så lätt att få elever som visserligen går på gymnasiet och förväntas ha lite omvärldskunskaper att vilja engagera sig i samhällsfrågor och vilja lära sig nya saker som inte är direkt kopplade till deras mest basala behov. Om någon under kursens gång vill dela med sig av konkreta tips på vad som funkat för dem så är jag intresserad. Det är inte så att mina elever aldrig bryr sig om eller är aktiva, men jag når generellt inte den aktivitetsgrad och det engagemang som jag skulle önska mina elever (eftersom jag tror att deras aktivitet och engagemang är avgörande för deras lärande.)

En annan särskilt stor utmaning är de utåtagerande barnen. De som jag har stött på i mina klassrum har ofta varit pojkar och intresserade av datorer. Det låter lite klyschigt men det har hittills gått att ge dem lite uppmuntran och självkänsla genom att man uppmärksammat och utnyttjat deras it-kompetens i klassrummet. De har kunnat hjälpa såväl mig som sina klasskamrater (även om deras kunskaper ofta inom kraftigt begränsade områden så kan de vara väldigt bra på vissa saker som är viktiga i deras vardag).

I särskolan i Simrishamns kommun har vi alla gått en utbildningssatsning som heter "Alla barn gör rätt om de kan" inspirerad av framför allt Ross Greene och Bo Hejlskov och så har vi gått utbildningen ALIS (Aktivt ledarskap i skolan direkt inspirerat av Aktivt föräldraskap). Båda dessa satsningar har varit väldigt bra för oss och jag tycker att våra elever mer sällan blir utåtagerande, men inte är det lätt.

När en kurskamrat skrev om artikel 12 i barnkonventionen i it-sammanhang kom jag automatiskt att tänka på att mina elever säger att de vill ha pc istället för chromebook. Det tror jag de gör i första hand för att de bäst känner till pc-miljön sedan tidigare och för att de där lättare kan spela spel och lyssna på musik på ett sätt som de är vana vid.

Vet ni t ex om det går att lyssna på spotify från en chromedator? Mina elever säger att det inte går och jag kan verkligen förstå att de skulle vilja ha ett verktyg där man kan det.

Vad jag ville komma fram till är att vi måste lyssna på våra elever och ta deras åsikter i beaktande, men paragraf 12 betyder inte att de alltid ska få som de vill. Ibland gör vi vuxna andra bedömningar som gör att vi inte kan uppfylla deras önskningar. Vad jag förstår så har vi valt chromedatorer för att pc är dyrare i inköp och kräver mer underhåll (de laddar t ex ner mycket som då och då behöver rensas bort) och vi köper i första hand ett verktyg som är tänkt för skolarbete (inte för datorspel). Hur ser det ut för er? Vad tycker era elever om att ha chromedatorer? Vad gör ni för anpassningar för att de ska tycka att det är en bra lösning för dem?

Det är mycket spännade att se om jag kan hitta fler möjligheter att anpassa min undervisning så att mina elever klarar och vill vara mer aktiva i skolarbetet. Jag hoppas mycket på det!

 Styrdokument kopplade till detta avsnitt:

Barnkonventionen
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
SalamancadeklarationenSkolans styrdokument (med fokus på it från www.skoldatatek.se)
Skollagen Läroplan och kursplaner

It i lärandet för att nå målen sidorna 10-11
Alternativa verktyg för tillgänglighet och delaktighet sidorna 7-8

Betyg och bedömning i särskolan

På särskolan i Simrishamn pratar vi just nu extra mycket om bedömning. Bland annat har vi sett och diskuterat filmen “Betyg och bedömning” del 1 med Wern Palmius och Lennart Rådbrink, producerad av Specialpedagogiska skolmyndigheten:

http://www.spsm.se/moviepopup.aspx?url=https://vimeo.com/93641025

Wern Palmius och Lennart Rådbrink börjar föreläsningen med att påpeka att skolan och vi som arbetar med eleverna har ett ansvar för att skapa förutsättningar för eleverna att lära sig det som står i kraven. Om inte eleven tros kunna uppnå målen med de förutsättningar som finns, bör de bli befriade.

Undervisningen, stödåtgärderna och bedömningen ska anpassas efter elevens förutsättningar. Precis som det finns olika sätt att lära sig nya saker, finns det också olika sätt att bedöma vad de kan. En intressant och provocerande fråga som ställdes i filmen var:

“Är problemet att eleven inte klarar lärarens uppgifter eller är det verkligen så att eleven inte på något vis skulle kunna visa att han eller hon klarar kunskapskraven?”

I slutet av filmen berättar föreläsarna om en elev som klarat få betyg i syslöjd trots att hon varken kan tala eller använda händerna eller fötterna.

Fler frågor att diskutera är:

• Hur tolkar vi kursplanerna? 
• Hur undervisar vi? 
• Hur anpassar vi? 
• Förstår vi fullt ut elevens funktionsnedsättning? 

Wern Palmius och Lennart Rådbrink tipsar om att man kan utgå från “barnens bästa” genom att alltid göra analyser utifrån barnkonventionen.

"Vi ska se barnet som en lärande person - en resurs i skolan."

När vi bedömer har vi en tendens att fokusera på barnets brister - vad det inte klarar. Wern Palmius och Lennart Rådbrink föreslår att vi ska fråga eleverna vad de tycker fungerar och känns bra. Då är det lättare att vända på resonemanget och fokusera på vad eleverna klarar.

"Vår målsättning ska vara att inge hopp och självförtroende."

När vi gör en pedagogisk utredning handlar det om en kartläggning och en analys. Har eleven en chans att nå kunskapskraven med hjälp av den undervisning som eleven får? Det är vår skyldighet att undanröja de hinder som har med funktionsnedsättningen att göra.