Visar inlägg med etikett reflektion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett reflektion. Visa alla inlägg

fredag 26 september 2014

Goda vanor som ger utrymme för genialitet

I sin TEDxCarletonU-talk "The habits of highly boring people" berättar Chris Sauve om tråkiga vanor som underlättar för människor att göra fantastiska saker:
  1. Skriv ned allting: vårt korttidsminne klarar bara 5-9 saker samtidigt som vi har i genomsnitt ca 50 projekt på gång samtidigt. Det är ganska stor diskrepans mellan 50 saker som vi behöver och de 5-9 saker som vi kan minnas, så skriv upp för att inte glömma. Använd dig av kalendrar, "att göra-listor" och anteckningsblock.
  2. Koncentrera dig på det väsentliga: vi har bara en begränsad mängd kraft att fatta beslut, slösa inte bort denna kraft på oviktiga val, utan lägg den energin på det som är verkligt väsentligt, de riktigt viktiga besluten. Dela in det som ska göras i fyra kategorier: det som måste respektive inte måste göras och det som du gillar respektive inte gillar att göra. Sedan ska du prioritera: det som inte måste göras och som du ogillar att göra - dessa saker ska du inte göra, de saker som du måste göra men som du är ointresserad av - dessa saker försöker du automatisera istället för att lägga så mycket energi på dem. På så vis får du mer kraft och tid att koncentrera dig på de saker som du älskar att göra men som du inte måste göra och de saker som du älskar att göra och måste göra. 
  3. Stanna upp och ifrågasätt: för att kunna tänka originellt och bortom här och nu, måste du ge dig själv tid för reflektion. Vår första tanke är alltid vad någon annan redan tänkt. Det kan till exempel vara en upprepning av något vi hört på nyheterna eller något som våra föräldrar, vänner eller lärare berättat för oss. För att det du gör ska ha någon mening behöver du med jämna mellanrum fundera över vad som är viktigt för dig och vad du vill åstadkomma.




Jag tycker att det ligger en hel del i vad Chris Sauve säger om att dessa tre vanor anses tråkiga. Jag känner att jag är ganska bra på att använda mig av dem, men jag gör det lite motvilligt och i vissa fall skamset.

Jag kan känna motvilja inför att anteckna eller göra listor därför att jag inte vill att andra ska tycka att jag är mindre spontan eller kreativ, jag kan känna att jag måste engagera mig med liv och lust i varje litet val för att inte riskera att framstå som en likgiltig person och jag kan vilja vara först med en nyhet eller tanke, även om den inte ännu är kontrollerad eller färdigtänkt.

Men om vi uppvärderar vanorna, ser vilka förutsättningar de skapar, då kanske vi kan bli bättre på att systematiskt (och skamlöst) följa dem och vem vet vilka genialiska saker vi då kan komma på?

onsdag 2 april 2014

Ett tydligt ledarskap i klassrummet

John Steinberg föreläste i går om ledarskapet i klassrummet för lärare, skolledare och fritidspedagoger med flera i Simrishamns kommun. Utifrån några konkreta positiva exempel diskuterade han vad det är som gör att en lektion blir lyckad och han poängterade att vi som jobbar i skolan bör fokusera på det som fungerar och försöka återskapa de lyckade ögonblicken. 

På frågan om vad som gjorde en lektion särskilt lyckad svarade pedagogerna i publiken:  
  • Lärarens goda förkunskaper
  • Bra relation till eleverna
  • Välplanerat
  • Entusiasm
  • Lärarens och elevernas placering i rummet
  • Skapade förväntningar
  • Eleverna använder sin fantasi
  • Elevintresse
  • Förutsätta att det går bra
  • Lust
  • Konkret material
Hemligheten ligger i detaljerna, sa Steinberg. En lektion blir inte automatiskt lyckad därför att läraren är kunnig i ämnet. Det är mer komplext än så. Det går därför till exempel inte att nöja sig med att prata om att man måste få eleverna att känna lust i sitt lärande, utan vi måste reflektera kring exakt vad vi gjorde i ett konkret fall när vi lyckades skapa den där lusten.


Steinberg berättade bland annat vad som kännetecknar riktigt 
bra lärare.

Under sin föreläsning gav Steinberg några exempel på vad de skickligaste lärarna har gemensamt: 
  • de har tydlig struktur och vet varför de undervisar som de gör, 
  • de tränar och reflekterar systematiskt kring sin undervisning, 
  • de tar ansvar för vilka resultat deras elever når och letar sätt att ändra sin egen undervisning för att deras elever ska kunna lyckas ännu bättre (istället för att fundera över vad det är för fel på eleverna), 
  • de anstränger sig mycket för att få goda relationer med alla sina elever och deras föräldrar (även de som är väldigt svåra att nå),
  • de använder sig av positiv förstärkning (d v s betonar det eleverna gör rätt och bra istället för att fokusera på det som eleverna bör förändra) och 
  • de vågar vara tydliga ledare på ett respektfullt och inkännande sätt.

För att bli en bättre pedagog, behöver man systematiskt 
reflektera kring vad man gör och varför man gör det.

Steinberg hävdade att vi bör berätta för varandra om våra positiva erfarenheter och uppmärksamma varandra mer när vi ser något vi gillar och vill försöka lära oss utav. Våga alltså prata om dina lyckade lektioner, ge beröm till dina kollegor och fråga dem vad de gör när de lyckas. "Jag såg vilket fint resultat. Berätta hur du gjorde!" Reflektera regelbundet kring din undervisning och diskutera med vänner och kollegor. 


Steinberg gav en rad exempel på hur lärares reflektioner kring 
sin undervisning kan systematiseras.

Gemensamt för framgångsrika skolor är att de skapar utrymme för systematisk reflektion genom uppmuntran och genom att avsätta tid för det. Exempel på sådana satsningar kan vara matematik- och läslyft, forskningscirklar, studiecirklar, learning studies och kollegial handledning.

Steinberg betonade att för att engagera elever i dag måste vi beröra dem och han ville särskilt föra fram tema- och projektarbeten som metod för detta.




Steinberg menade att ämnesövergripande projektarbeten har många fördelar:
  • de gör det mer möjligt för eleven att själv påverka sina studier och studierna kan därmed kännas mer relevanta,
  • de möjliggör fördjupningar och tvärvetenskapligt tänkande och 
  • tränar eleverna i ansvar, samarbete och delaktighet.

När eleverna arbetar i projekt är det extra viktigt att läraren är tydlig i sitt ledarskap.

Att arbeta med projekt kräver dock att läraren är särskilt tydlig i sitt ledarskap: han eller hon måste ge eleverna tydliga förväntningar och spelregler (det måste vara tydligt vad de ska göra, hur de ska göra det, var de ska vara, när de ska göra det, hur lång tid de har på sig och med vilka de ska jobba). Annars riskerar man att eleverna sitter och spelar kort i biblioteket de första veckorna av projektarbetet.

Steinberg ägnade slutet av sin föreläsning med att tala om vikten av formativ bedömning.



De faktorer som Steinberg särskilt tog fasta på vad gäller formativ bedömning är att ...
  1. eleven behöver förstå vilka förväntningar, mål och krav som är förenade med en viss uppgift,
  2. det främsta målet med bedömningen är att läraren ska få information om vad han eller hon behöver göra härnäst (vad behöver läraren hjälpa eleverna att träna och förstå som de inte redan kan?)
  3. bedömningen är bara formativ om eleverna faktiskt tar till sig de råd de får från läraren och 
  4. kamratbedömning/respons kan leda till att eleverna blir mer medvetna om vad som är hög kvalitet i ett arbete.



Sammanfattningsvis ...

Det du gör påverkar dina resultat. Nyckeln är att vara självmedveten. Ta reda på vad du gör annorlunda när det blir riktigt bra och försök att överföra det till nya situationer.

När du reflekterar kring din undervisning, så fundera över vad du
gjorde och hur du gjorde det och om du nådde goda resultat,
så försök att överföra metoden till en ny situation.


Vill du veta mer?





Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...