Ett tydligt ledarskap i klassrummet

John Steinberg föreläste i går om ledarskapet i klassrummet för lärare, skolledare och fritidspedagoger med flera i Simrishamns kommun. Utifrån några konkreta positiva exempel diskuterade han vad det är som gör att en lektion blir lyckad och han poängterade att vi som jobbar i skolan bör fokusera på det som fungerar och försöka återskapa de lyckade ögonblicken. 

På frågan om vad som gjorde en lektion särskilt lyckad svarade pedagogerna i publiken:  

• Lärarens goda förkunskaper
• Bra relation till eleverna
• Välplanerat
• Entusiasm
• Lärarens och elevernas placering i rummet
• Skapade förväntningar
• Eleverna använder sin fantasi
• Elevintresse
• Förutsätta att det går bra
• Lust
• Konkret material

Hemligheten ligger i detaljerna, sa Steinberg. En lektion blir inte automatiskt lyckad därför att läraren är kunnig i ämnet. Det är mer komplext än så. Det går därför till exempel inte att nöja sig med att prata om att man måste få eleverna att känna lust i sitt lärande, utan vi måste reflektera kring exakt vad vi gjorde i ett konkret fall när vi lyckades skapa den där lusten.

Steinberg berättade bland annat vad som kännetecknar riktigt 

bra lärare.

Under sin föreläsning gav Steinberg några exempel på vad de skickligaste lärarna har gemensamt: 

• de har tydlig struktur och vet varför de undervisar som de gör, 
• de tränar och reflekterar systematiskt kring sin undervisning, 
• de tar ansvar för vilka resultat deras elever når och letar sätt att ändra sin egen undervisning för att deras elever ska kunna lyckas ännu bättre (istället för att fundera över vad det är för fel på eleverna), 
• de anstränger sig mycket för att få goda relationer med alla sina elever och deras föräldrar (även de som är väldigt svåra att nå),
• de använder sig av positiv förstärkning (d v s betonar det eleverna gör rätt och bra istället för att fokusera på det som eleverna bör förändra) och 
• de vågar vara tydliga ledare på ett respektfullt och inkännande sätt.

För att bli en bättre pedagog, behöver man systematiskt 

reflektera kring vad man gör och varför man gör det.

Steinberg hävdade att vi bör berätta för varandra om våra positiva erfarenheter och uppmärksamma varandra mer när vi ser något vi gillar och vill försöka lära oss utav. Våga alltså prata om dina lyckade lektioner, ge beröm till dina kollegor och fråga dem vad de gör när de lyckas. "Jag såg vilket fint resultat. Berätta hur du gjorde!" Reflektera regelbundet kring din undervisning och diskutera med vänner och kollegor. 

Steinberg gav en rad exempel på hur lärares reflektioner kring 

sin undervisning kan systematiseras.

Gemensamt för framgångsrika skolor är att de skapar utrymme för systematisk reflektion genom uppmuntran och genom att avsätta tid för det. Exempel på sådana satsningar kan vara matematik- och läslyft, forskningscirklar, studiecirklar, learning studies och kollegial handledning.

Steinberg betonade att för att engagera elever i dag måste vi beröra dem och han ville särskilt föra fram tema- och projektarbeten som metod för detta.

Steinberg menade att ämnesövergripande projektarbeten har många fördelar:

• de gör det mer möjligt för eleven att själv påverka sina studier och studierna kan därmed kännas mer relevanta,
• de möjliggör fördjupningar och tvärvetenskapligt tänkande och 
• tränar eleverna i ansvar, samarbete och delaktighet.

När eleverna arbetar i projekt är det extra viktigt att läraren är tydlig i sitt ledarskap.

Att arbeta med projekt kräver dock att läraren är särskilt tydlig i sitt ledarskap: han eller hon måste ge eleverna tydliga förväntningar och spelregler (det måste vara tydligt vad de ska göra, hur de ska göra det, var de ska vara, när de ska göra det, hur lång tid de har på sig och med vilka de ska jobba). Annars riskerar man att eleverna sitter och spelar kort i biblioteket de första veckorna av projektarbetet.

Steinberg ägnade slutet av sin föreläsning med att tala om vikten av formativ bedömning.

De faktorer som Steinberg särskilt tog fasta på vad gäller formativ bedömning är att ...

1. eleven behöver förstå vilka förväntningar, mål och krav som är förenade med en viss uppgift,
2. det främsta målet med bedömningen är att läraren ska få information om vad han eller hon behöver göra härnäst (vad behöver läraren hjälpa eleverna att träna och förstå som de inte redan kan?)
3. bedömningen är bara formativ om eleverna faktiskt tar till sig de råd de får från läraren och 
4. kamratbedömning/respons kan leda till att eleverna blir mer medvetna om vad som är hög kvalitet i ett arbete.

Sammanfattningsvis ...

Det du gör påverkar dina resultat. Nyckeln är att vara självmedveten. Ta reda på vad du gör annorlunda när det blir riktigt bra och försök att överföra det till nya situationer.

När du reflekterar kring din undervisning, så fundera över vad du
gjorde och hur du gjorde det och om du nådde goda resultat,
så försök att överföra metoden till en ny situation.

Vill du veta mer?

• Här kan du se det presentationsmaterial som Steinberg utgick från i sin föreläsning:  http://issuu.com/johnsteinberg/docs/ledarskap_i_klassrummet
• På Steinbergs egen webbplats kan du hitta olika typer av stödmaterial för fortbildningar och inspiration kring bland annat ledarskap, utvecklingssamtal och digitala verktyg i undervisningen:  http://www.steinberg.se/
• På Utbildningsradions hemsida kan du hitta ett kursmaterial kring ledarskapet i klassrummet:  http://www.ur.se/Produkter/137348-Dr-John/Ledarskap-i-klassrummet
• Här kan du hitta fler bilder från föreläsningen:  https://www.flickr.com/photos/wastes/sets/72157643297857565/

Först utvärdering, sedan redovisning

Ja, nu har jag fixat och donat med mitt projektarbete ett slag. Som vanligt när jag har många bollar i luften samtidigt, har jag svårt att veta vad som är nästa steg att ta. Vilket ska bli mitt nästa "konstnummer"?! För att komma på rätt spår har jag valt att göra en inventering: vad har jag gjort och vad har jag kvar att göra? 

Detta har jag gjort:

1. Jag har bestämt mig för vad jag vill undersöka och gjort en planering av projektarbetet:

http://cwasteson.blogspot.com/2010/08/projektarbete-i-kursen-lc100n-digital.html

2. Jag har gjort en inventering av mina behov av digitala hjälpmedel:

http://cwasteson.blogspot.com/2010/08/en-gymnasielarares-behov-projektarb-del.html

3. Jag har tittat på vad styrdokumenten säger om digital kompetens: 

http://cwasteson.blogspot.com/2010/08/vad-sager-styrdokumenten-om-digital.html

4. Jag har fördjupat mig i litteratur om digitala medier,

bland annat om hur man kan använda digitala verktyg för att skapa elevportfolios:

http://cwasteson.blogspot.com/2010/08/digital-portfolio-i-skolan.html

och hur man kan använda bloggar och wikis i undervisningen:

http://cwasteson.blogspot.com/2010/08/val-av-verktyg-projektarb-del-2_31.html

http://cwasteson.blogspot.com/2010/09/val-av-verktyg-projektarb-del-2b-wikis.html

5. och jag har jämfört och värderat några vanliga digitala verktyg och kommit fram till att jag vill använda bloggar som bas för det mesta av det som vi jobbar med,  wikis och Google Docs som komplement främst för samarbetsskrivande och träning i hur verktygen fungerar och till mina självrättande kortfrågor vill jag använda verktyget Testmoz:

http://cwasteson.blogspot.com/2010/09/bloggar-eller-wikis-vad-ska-jag-valja.html
http://cwasteson.blogspot.com/2010/10/sjalvrattande-kortfragor.html

6. Jag har satt mina planer i verket och skapat bloggar och wikis och så har jag prövat Google docs tillsammans med elever.

De här länkarna kan du klicka på om du vill veta lite mer om vad vi gör i skolan:
NV08 läser Svenska B (en kursblogg med veckoplanering, information och uppgifter, med hjälp av kommentarsfunktionen kan eleverna också delta i diskussioner och svara på frågor)
Elever & lärare tipsar & diskuterar (en blogg där eleverna publicerar texter som de skrivit i grupp eller individuellt, bloggen används för att de lätt ska kunna läsa och kommentera varandras texter)
Vår egen wiki (i denna wiki har vi prövat att göra en materialbank med sådant material som inte är dagsfärskt och som man kan behöva hitta många gånger under sin gymnasietid, vi har också prövat på samarbetsskrivande)


Eleverna har även individuella bloggar (dessa bloggar använder de som ett slags portfolior, och så ger jag och utvalda kurskamrater respons på deras texter där).

Vad gäller google dokuments så har jag bara testat det en gång med en grupp elever. Detta behöver jag alltså utveckla mer i framtiden, men det har inte funnits utrymme för det i den kursen som jag jobbar med nu. Här har jag skrivit ett inlägg om mina än så länge magra erfarenheter:
http://cwasteson.blogspot.com/2010/06/google-docs-for-samarbete-och.html

Jag har successivt börjat bygga på en länksida som är tänkt att fungera som ett slags materialbank åt mig och mina elever:
Fröken Wastesons länksida.

7. Sååå ... nu borde det väl vara dags för utvärdering?! Eller har jag glömt något?

Oj, oj, oj. Detta tycker jag nog är den svåraste biten! Att utvärdera ett arbetssätt är inte lätt! Har du tips på frågor, sätt och/eller verktyg? Har du tips på vad man kan göra för att få så tillförlitliga resultat som möjligt? 


Eleverna har så mycket annat att göra nu i slutet av min kurs (det nationella provet i svenska tar massor av tid) och i slutet av terminen (alla lärare tycks nu vilja ha slutredovisningar på olika projekt - trots att inte alla kurser slutar till jul ) att jag inte kan förvänta mig att de ska ställa upp på långa intervjuer eller enkäter. Min utvärdering måste alltså vara såväl informationsrik som kort, tydlig och snabb att genomföra.


Jag är tacksam för all hjälp jag kan få!