Val av verktyg - projektarb del 2a BLOGGAR

I handboken Blogs, wikis, podcasts, and other powerful web tools for classrooms (2009, s 43-54) ger Richardson mängder av exempel på vad vi kan använda bloggar till i skolan. De användningsområden som jag särskilt fastnat för är:


1. Planeringsbok
Både lärare och elever kan ha stor nytta av bloggen som planeringsbok. Där kan läraren kontinuerligt skriva vad som ska göras på kursen, vecka för vecka, eller lektion för lektion.

2. Uppgiftsbok
Läraren kan lägga ut nya uppgifter och instruktioner på bloggen allt eftersom de blir aktuella. Alla uppgifter samlas därmed på ett och samma ställe.

3. Loggbok
Bloggen kan användas som en loggbok (ett slags dagbok som man för över sitt arbete). I denna kan eleven kontinuerligt skriva sina reflektioner kring det som han eller hon håller på med: "Vad har jag gjort?", "Vad gick bra?", "Vad var svårt?", "Vad behöver jag särskilt tänka på till nästa gång?", o.s.v.

4. Diskussionsforum
Bloggen är ett utmärkt verktyg för diskussioner. Lärare såväl som elever kan skriva inlägg där de visar eller beskriver något, debatterar eller ställer frågor. Reaktionerna på inläggen kan redovisas med hjälp av bloggens kommentarsfunktion.

5. Redovisning
Bloggen passar utmärkt för redovisning. Det är lätt (men kräver naturligtvis en del arbete) att strukturera materialet så att det blir överskådligt och sökbart. Vid redovisning av mer omfattande teman passar bloggen oftast bäst om man omformar den till en mer statisk webbplats. Flera fina exempel på den här typen av bloggar finns på Webbstjärnan: http://www.webbstjarnan.se/index.php?opt… .

Kan du komma på fler användningsområden?

Digital portfolio i skolan

I dag görs många elevers portfolior digitalt och detta har flera fördelar. Det är enklare att samla olika typer av material och man behöver inte hålla reda på mängder av papper och pärmar. Det är också förhållandevis säkert, eller som Richardson skämtsamt skriver i sin bok Blogs, wikis, podcasts and other powerful web tools for classrooms: ”The dogs never eat it”.

Fler dokumentationsmöjligheter

När man arbetar med digitala portfolior kan man använda sig av fler dokumentationsformer än när man arbetar med pappersbaserade varianter. Man kan till exempel lägga in bild-, grafik-, ljud- och filmfiler. Enligt Dag Österlund, studierektor på institutionen för Interaktiva medier och lärande vid Umeå universitet, blir det på så vis lättare att synliggöra mer praktiska och estetiska ämnen i stil med musik, idrott och slöjd.

Ökad tillgänglighet

Tack vare digitaliseringen kan man lättare att göra kopior på materialet eller ha det tillgängligt på webben. På så vis kan flera personer titta på samma material samtidigt och det blir enklare för lärare och handledare att ge kontinuerlig respons.

Hyperlänkar främjar lärandet

Digitaliseringen gör det också lättare att länka mellan olika delar av elevernas material och mellan deras material och olika webbsidor. Detta innebär fördelar för såväl skribenten som läsaren. Enligt Lars Lindström, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, främjar hyperlänkarna lärandet genom att de passar hjärnans sätt att bearbeta information (Ellmin och Ellmin, 2003).

Digital kompetens

När man arbetar med digitala portfolior tvingas man att lära sig hantera en flera olika typer av teknisk utrustning, programvaror och filhantering. Dessa kunskaper har man nytta av i många andra sammanhang.




Lärandet i centrum

Roger och Birgitta Ellmin skriver i sin bok Att arbeta med portfolio (2003) att arbetet kring digitala portfolior har en tendens att kretsa kring tekniken istället för pedagogiken. Tekniken ska bara vara ett verktyg och bör inte stå i centrum för undervisningen. Istället är det elevernas utveckling, lärande och lärmiljöer man ska fokusera på. De påpekar också att det är viktigt att lärare får ägna sig åt lärandet och inte behöver agera datatekniker istället.

Ta ställning till kostnaderna

Tekniken kräver att elever och lärare har tillräcklig tillgång till ett väl utvecklat trådlöst nätverk, datorer och annan kringutrustning. Detta kan vara kostsamt. Skolan bör dessutom tänka på att kunna ge extra stöd till de elever som inte har tillgång till så mycket teknik i hemmet. Eftersom skolors resurser oftast är små, är detta viktigt att tänka på innan man planerar starta digitaliserade portfolioprojekt. Elever och lärare måste kunna få hjälp när de stöter på tekniska problem. Får de inte det stöd som de behöver, kan deras frustration överskugga alla fördelar med digitaliseringen.

Vill du läsa mer?
Ellmin, Roger och Birgitta. Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och praktik, Gothia, Växjö 2003.
Richardson, Will. Blogs, wikis, podcasts and other powerful web tools for classrooms, Corwin Press, 2009.
Österlund, Dag. Portfolio – En metod att se sitt lärande. Två webbaserade föreläsningar på kursen Tillämpad IT i skolan (2009).

Vad säger styrdokumenten om digital kompetens?

Ett av mina syften med den kursplattform som jag vill skapa är att jag vill öka mina elevers digitala kompetens. Vad har jag för stöd för detta i gymnasieskolans styrdokument?

Jag brukar undervisa i framför allt Svenska A och Svenska B och just nu går mina elever på Naturvetenskapliga programmet. Jag utgår därför från de styrdokument som behandlar kurserna i svenska och mina elevers utbildning mer generellt.

Under den övergripande punkten "Ämne: Svenska" står endast: "Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att söka, sovra och bearbeta information från såväl muntliga som tryckta och digitala källor" och "Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även avlyssning, film, video etc. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder." och "Svenska B har jämfört med Svenska A en mer analytisk inriktning och ger eleverna möjligheter att utveckla en förståelse av både skrift- och bildbaserade texters djupare innebörd."

I Svenska A-kursens mål står: "Eleven skall kunna inhämta, värdera och ta ställning till information och kunskap från bibliotek och databaser samt kunna använda datorer för att skriva och kommunicera."
Däremot står det inget om användningen av it i kursplanen för Svenska B. Det enda som står är: ”Eleven skall ha utvecklat skrivandet som ett medel för tänkande och lärande och som ett redskap i kommande studier och arbetsliv.”

Jag anser att man behöver digital kompetens för att klara fortsatta studier och arbetsliv, men det står inte ...

I programmålet får jag, tack och lov, mer stöd:

Utdrag ur programmålet för det naturvetenskapliga programmet

Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:

• har förmåga att inhämta ny kunskap och kan sätta sig in i nya frågeställningar som gäller naturvetenskap, individ och samhälle,
• kan använda datorer och informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem,
• kan kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift samt har tillägnat sig insikter om språket som en väg till lärande och begreppsutveckling,

Dessutom står lite vagt att …

• ”Kunskaper i utbildningens karaktärsämnen används ofta i sammanhang där förmågan att samarbeta och att uttrycka sig i tal och skrift är av stor vikt. Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Förmågan att använda svenska språket utvecklas inom utbildningens alla ämnen. Kontakterna med andra länder och kulturer ökar, bland annat som en följd av den snabba utvecklingen inom informationstekniken. Genom studier i engelska och i andra främmande språk läggs en grund för samverkan över nationsgränser och en beredskap för studier och yrkesliv samt för förståelse för andra kulturmönster.”

och ...

• ”Utbildningen ger god vana att använda informationsteknik som verktyg för lärande och kommunikation inom de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena.

I Skolverkets kommentarer till programmålet (se nedan) hittar jag också önskemål om att eleverna ska få digital kompetens:

Utdrag ur Skolverkets kommentar till programmålet

• ”I och med informationsteknikens framväxt har användningen av digital teknik inom de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska sektorerna blivit mycket utbredd. I utbildningen på naturvetenskapsprogrammet används datorer som verktyg för lärande och kommunikation. Eleverna ska kunna använda informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation. De elever som börjar naturvetenskapsprogrammet har olika färdigheter när det gäller att använda datorn som ett hjälpmedel. En elev som saknar goda kunskaper i datorkunskap bör ges möjlighet att tidigt i utbildningen välja en kurs i datoranvändning.”

Dessa programmål och kursplaner började gälla 1994 och nya kommer snart att träda i kraft. Dessa hoppas jag mer explicit ska ta upp elevernas behov av digital kompetens. (Jag har dock redan tjuvkikat på de kommande styrdokumenten på Skolverkets hemsida och tyvärr verkar det inte som om mina förhoppningar kommer att infrias.)

Eftersom jag gärna vill ha mer på fötterna när jag hävdar att mina elever måste utveckla sin digitala kompetens, kompletterar jag med tungt vägande (men inte bindande) åsikter om digital kompetens (och andra viktiga kompetenser):
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG):

Nyckelkompetenser
Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning.
Denna referensram omfattar åtta nyckelkompetenser:
1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

"Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Många av dessa kunskaper och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och aspekter som är väsentliga på ett område stöder kompetensen på ett annat. Grundläggande kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande. Det finns en rad teman som används i hela referensramen: kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor har alla en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenserna."

Så här beskrivs den fjärde kompetensen mer i detalj:

4. Digital kompetens
"Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. /.../Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar. De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen."


På den här videon förklarar Ung Kommunikation (som stöds av KK-stiftelsen) vad som menas med digital kompetens:



Å andra sidan - om digital kompetens i högre utbildning from Ung Kommunikation on Vimeo.

Europaparlamentet och -rådet uttrycker behoven tydligt, men dessa tydliga formuleringar kan jag inte hitta i varken de gamla eller de kommande styrdokumenten.

Min följdfråga blir därmed: Hur ska vi få lärare och elever att förstå hur viktigt det är med digital kompetens, när det står så lite om denna färdighet i skolans styrdokument?

Spänningslitteratur kan skapa bättre människor

"Deckaren, har någon sagt, är den djupaste källan till kunskap om det samhälle vi lever i. Detta är en något deprimerande tanke. En mer glädjande tanke är att den - oavsett det ibland dystra innehållet - är den kanske djupaste källan till läsglädje. Det beror framför allt på att den erbjuder spänning. Spänning får människor att vända blad för att få se hur det ska gå. Spänning gör människor till läsare och därmed till bättre människor - detta gäller oavsett diskussionerna om huruvida entusiastisk läsning av Enid Blyton i slutändan skapar en Proustälskare eller ej." (2004, s 7)

Så börjar förordet till boken Från Kalle Blomkvist till internetdeckare. Om deckare för barn och ungdom av Lilian och Karl G Fredriksson (Bibliotekstjänst, 2004).

Ämnet är intressant. I skolan har vi en tendens att vilja föra fram god skönlitteratur. Det riskerar innebära att vi inte befattar oss med deckare och framför allt inte långserieböcker i stil med Fem på tjuvjakt.

Som barn slukade jag allt från Barnens bibel till Enid Blytons barndeckarserier och njöt av äventyren, spänningen, förvecklingarna och hur huvudpersonerna försökte bekämpa ondskan för att göra det rätta. Jag kan egentligen inte minnas att det fanns någon bok eller någon genre som jag inte älskade. Allt slank ner. Till och med romaner i Harlequinstil om sjuksköterskor och läkare och den stora kärleken.

Vad läste du? Vad fick dig att bli en bokslukare? Slank det inte även ner några långserier eller annan så kallad triviallitteratur? Och i så fall: var de inte beroendeframkallande?

Jag tror att läsning i sig har ett egenvärde - oavsett vad vi läser. Genom läsningen glömmer vi oss själva en stund och får en chans att pröva på hur livet skulle kunna te sig under andra förhållanden och förutsättningar någon annanstans. Detta ger läsare enorma möjligheter till träning i förståelse och empati.

Lilian och Karl G Fredriksson skriver att romaner kan vara goda utgångspunkter när man i skolan vill arbeta mot problem såsom till exempel mobbning, rasism, incest, våldtäkter och trasiga familjeförhållanden:
"Mobbing är ett av de stora problemen i dagens skola. Akuta mobbningsproblem måste självfallet åtgärdas akut. Däremot kan barn och ungdomsdeckaren tjäna som utmärkta underlag i det mer långsiktiga arbetet med mobbningsbearbetning, inte minst genom att den är frikopplad från någon akut situation, varför frågan kan diskuteras utan utpekande av skyldiga och offer." (2004, s 323)

Det låter klokt tycker jag.

Författarna hävdar att spänningsromanen är särskilt väl lämpad för detta:

• Deckaren är spännande. "Att den är spännande innebär också att den är lässtimulerande. En spännande bok driver läsaren att vända blad, och ju fler blad man vänder, desto drivnare läsare blir man och desto fullvärdigare medlem av vårt samhälle." (s 318)
• Deckare tar upp viktiga och svåra konflikter. "Deckaren behandlar de fundamentala frågorna i samspelet mellan människor - etiska, religiösa, samhälleliga, politiska. Det gör många andra böcker också, men det speciella med deckaren är att den behandlar dessa ämnen i konfliktsituationer, då de är tillspetsade och därigenom så mycket tydligare. Man möter alltså här mellanmänskliga och samhälleliga problem i skarp fokusering." (s 318)

Vad gäller barnen och deras läsning tror jag att det är extra viktigt att vi utgår från lusten: att vi hjälper dem att hitta spännande böcker som tar upp intressanta och engagerande ämnen och att vi inte försöker styra barnens val av böcker utifrån egna fördomar om litteraturen, i stil med: "Ska du inte läsa en riktig bok istället?" ;-)

Kanske ska vi oftare försöka hjälpa dem att hitta bra barn- och ungdomsdeckare? Så att de, som Lilian och Karl G Fredriksson skriver, kan bli bättre människor.

Ska spel spela en viktig roll i skolan?

Visst ska vi prata om spel och spelande i skolan. Precis som vi ska prata om vänskap, mobbing, kärlek, skilsmässor, ridning, fotboll och annat som är aktuellt och viktigt i elevernas vardag. Men jag undrar om vi ska låta det få spela en viktig roll i undervisningen.

Spontant tycker jag att skolan ska snegla mer på vilka förmågor och kunskaper som eleven behöver utveckla, istället för att fokusera på det som eleven redan kan och brukar göra på sin fritid.

Jag tror vi måste försöka utvidga elevens perspektiv, hjälpa honom eller henne att släppa navelluddet för att istället höja blicken och se bortom sig själv.

Jag vill att eleverna i skolan ska märka att man även utanför dataspelens värld kan pröva nya och svåra utmaningar, möta motstånd, kämpa och till slut - ibland med hjälp av andra, ibland på egen hand - lyckas!

Bilden heter "Jess Dixon in his flying automobile" och är tagen 1940 av Kobel Feature Photos och hämtad från State Library and Archives of Florida's photostream på Flickr.

Varför lärare?

I denna korta, kloka film hävdar Bill Ayers (amerikansk undervisningsteoretiker och professor vid University of Illinois at Chicago) att vi inte får glömma varför vi valde att bli lärare.



Varför valde du att bli lärare?

Var det för att du ville ha intellektuella utmaningar?

Var det för att du gillar människor?

Var det för att du vill göra en positiv skillnad i andra människors liv?

Ta dig en funderare! Skriv upp dina skäl och sätt dem på din anslagstavla. Titta på dem varje dag!

En gymnasielärares behov - projektarb del 1

Jag börjar med att gå igenom mina förutsättningar och bestämma mig för vad jag har för behov och önskemål kring min lärarwebbplats/-plattform.

Sändare: Jag är ämneslärare i svenska och historia på gymnasiet, men jag representerar inte bara mig själv. De som ser webbplatsen kommer antagligen även att se mig en av flera representanter för lärarkåren, skolan och mina undervisningsämnen. Jag vill sträva efter att framstå som (och vara) kunnig, objektiv och saklig, så att mottagarna får förtroende för mig. Samtidigt vill jag sträva efter att framstå (och vara) lite personlig och humoristisk, så att mottagarna tycker att jag verkar (och är) sympatisk. Webbplatsen blir som en del av min läraridentitet, så målsättningen är att den känns inspirerande och positiv för eleverna.

Ämne: Jag tänkte börja med ämnet svenska, eftersom det är det ämne som jag undervisar i just nu och eftersom jag tror på begränsning. (Kanske bör jag till och med ha en plattform per ämne - men inte per kurs för de går ju till stor del in i varandra - eller vad tycker du?) Däremot vill jag ha allt inom kurserna i svenska på ett och samma ställe. (Jag vill alltså inte skapa en plattform för språkvetenskap, en för litteraturvetenskap, en för muntlig och skriftlig framställning o.s.v. Vad tycker du om det?)

Målgrupp: Mottagarna är mina elever och i viss mån deras föräldrar och andra som är nyfikna på vad vi gör i skolan. Jag ska rikta mig direkt till eleverna och enbart till dem, men jag ska ha i bakhuvudet att de andra grupperna finns (så att de inte kan missförstå och ta anstöt eller liknande). De flesta av mina mottagare kommer alltså att använda min webbplats ungefär som ett intranät.

Ok, då kommer vi till den viktigaste frågan: Vilka syften har jag? Vad är det som jag vill uppnå?

(Jag har valt att utgå från mina behov, utan att ta någon som helst hänsyn till formen: hur mina mål skulle kunna uppnås eller organiseras.)

Syften

Information:

• Skolverkets kursmål och betygskriterier.
• Min veckoplanering (och eventuellt terminsplanering) för vardera klass och kurs.
• Uppgifter som eleverna ska göra.
• Material som eleverna kan behöva för att lösa uppgifterna.

Elevredovisning och diskussion:

• Eleverna ska kunna redovisa sina lösningar på kursens uppgifter. Dessa redovisningar ska kunna läsas, ses eller höras av mig och alla eller i alla fall flera av elevernas kurskamrater.
• Eleverna ska kunna diskutera med mig och med varandra.
  

Respons:

• Jag vill ha möjlighet att ge både specifik och individuell respons riktad direkt till eleven och gemensam och generell respons riktad till hela gruppen.
• Eleverna ska kunna ge varandra respons (kamratbearbetning/kamratrespons) och de ska kunna bearbeta sina texter även efter att de publicerats (i enlighet med skrivprocessen).
  

Reflektion och utvärdering:

• Eleverna ska kunna redovisa synpunkter, reflektera kring uppgifter, utvärdera sitt eget eller vårt gemensamma arbete. En del av detta ska vara öppet att läsas av alla. Annat kan, om eleven vill, vara öppet att läsas av endast mig.
• Det skulle vara bra om det även fanns möjlighet att göra anonyma utvärderingar av olika slag.

Inspiration till fördjupning:

• Tips på användbara länkar, förslag på sidor som eleverna kan ha nytta av när de vill hitta mer material och förslag på verktyg som de kan ha nytta av när de gör undersökningar eller redovisningar.
• Tips och diskussionsuppgifter som gör att eleverna tänker vidare.
• Möjlighet för eleverna att tipsa mig och varandra.
  
• Tips på intressanta webbplatser som är kopplade till forskning och högskolestudier.

Digital kompetens:

• Eleverna (och jag) ska kunna utveckla sin digitala kompetens.

Har jag glömt något? Kom gärna med tips!

Vilka behov har ni i er undervisning?