Strindberg och "Ett halvt ark papper"

Nu när jag insåg att Stindbergs novell "Ett halvt ark papper" från samlingen Sagor (1903) finns på Projekt Runeberg så måste jag bara tipsa om det. Det är en underbar novell, genial i sin enkelhet. Här har ni länken:  http://runeberg.org/
strindbg/etthalvt.html.

Att tänka vetenskapligt

Jag läser just nu de första kapitlen i Vetenskapsteori för nybörjare av Thorsten Thurén (2007) och jag vill ivrigt rekommendera boken om du är intresserad av vad som menas med "vetenskap" och "vetenskaplig metod" och du inte redan läst den.

Tidigare i forskningscirkeln har vi läst Vad är vetenskap egentligen? av Chalmers  (1995) och eftersom den boken fokuserar på naturvetenskapen var vi nu sugna på att läsa en författare som i första hand intresserar sig för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Thurén är en sådan författare.

Boken inleds med att Thurén beskriver vetenskapligt tänkande på ett så bra sätt att jag väljer att citera:

"Det finns ingen principiell skillnad mellan vetenskapligt tänkande och vardagligt. Det är fråga om en gradskillnad inte en artskillnad." (s 7)

Och visst ligger det mycket i det. Det finns inget verkligt magiskt i den vetenskapliga metoden som gör den till något helt väsensskilt allt annat.

Vi ställer oss ungefär samma frågor i vardagen som i forskningen. Vad som skiljer vetenskapen från hur vi undersöker och resonerar i vardagen är väl att vi är mer noggranna, systematiska och försiktiga inom vetenskapen? Eller vad anser du?

När jag inte hinner skriva beror det ofta på att mina elever skriver desto mer

Jag har dåligt samvete för att jag just nu inte håller igång mitt skrivande som jag brukar. I flera månader har jag haft som måtto att publicera lite knappt ett inlägg per dag lite knappt sju dagar i veckan, men efter påsklovet har jag haft svårt att hinna med.

Därför ber jag om ursäkt. Jag har planer på att bättra mig. Bara kanske inte riktigt än.

Mina elever jobbar med debattinlägg och de är riktigt duktiga. Mitt problem är att jag inte kan låta bli att tro att jag är deras skrivarcoach och även om jag absolut inte har tid med det så sitter jag och ger dem ingående och personlig respons.

Ja, det tar fasligt mycket tid att ge tips på hur en debattartikel skulle kunna bli ännu lite bättre. Och det är svårt. Och komplicerat. Det handlar ju om både innehåll och form. Och den personliga integriteten. Lagom doser av uppmuntran respektive tips på förbättringsmöjligheter. Det kräver alltså att man drar sig undan lite och är koncentrerad.

Vissa texter är så lätta att se lösningar på. Andra är knepigare. Men det är alltid spännande att läsa andra människors tankar och argument.

Hittills har flera av mina handelsprograms- och elprogramselever publicerat sina texter. Är ni lite nyfikna på vad gymnasieungdomar tycker, då är mitt tips att ni ska läsa deras inlägg här:  Elever & lärare tipsar & diskuterar.

Några lärares tankar kring IKT i skolan

Det är spännande att få ta del av andra lärares erfarenheter: problem, lösningar och tips. Ett sätt att göra det kan vara med hjälp av enkätverktyget SurveyMonkey.

För att samla in lite lärarröster gjorde jag alltså en enkät som jag lade här på bloggen och jag har fått in 15 svar. Även om det inte är så många, är svaren intressanta och jag vill därför dela med mig av dem här.

Men först vill jag tacka Er som tog er tid att fylla i enkäten! 

Tack!

Jag börjar med att redovisa frågor och svar och avslutar med en liten kommentar. Om du får tankar kring det som tas upp så posta gärna en kommentar. Det är så intressant att höra dina erfarenheter.

Den första frågan var om man varit på Learnit24:s arrangemang "Så funkar det!" och vad man i så fall tyckt om dagen ...

Så här svarade man:

vet ej, för jag var inte där

26,7% (4 pers)

mycket bra

33,3% (5 pers)

bra

40,0% (6 pers)

dålig 0,0% (0 pers)

mycket dålig 0,0% (0 pers)

Den andra frågan var: Vilka tycker du är de största svårigheterna med att använda datorn och internet i undervisningen?

Här kommer svaren:

att vi inte har fungerande datorer som eleverna kan använda i klassrummet

Att tekniken inte fungerar alltid och man måste ha en "reservplan"

For lite teknisk støtte og for lite systematisk pedagogisk oppfølging.

?

Snabbheten i min dators prestanda,gör att det kan vara svårt att få tekniska finesser att fungera. Att alla elever inte har tillgång till dator under mina lektioner,

Brist på fungerande utrustning

Komma ihåg lösenord!

Att inte alla elever har en egen dator.

Att eleverna lockas att göra annat - titta på Youtube-klipp, sitta och läsa på Facebook etc.

Att hitta guldkornen bland all "sand".

Uppkoppling och antal datorer

-

Tekniska problem

Den tredje frågan var: Vilka tycker du är de största möjligheterna med att använda datorn och internet i undervisningen?

Här kommer svaren:

ökad flexibilitet i undervisningen ökad möjlighet till individualisering ökad möjlighet till att göra många röster hörda - på många olika sätt

Att få eleverna att driva undervisningen framåt, t ex i bloggskrivande; att kunna ge distanskurser i fysik med animeringar och filmer; att ha lektioner med smartboard ...

Det er svært få begrensninger for hvor mye og hvor effektivt man kan lære.

ständigt aktualiserat

Göra eleverna delaktiga i undervisningen. Kunna visa på saker på ett intressantare sätt.

Kreativa verktyg

Att publicera texter blir mer "på rikitigt". Att dela material att lägga ut länkar och instruktioner på lärportalen.

Handledning-direkt återkoppling

Det finns oändligt med information och verktyg att använda i undervisningen.

Att lätt göra "verkligheten" en del av skolan.

Bredda klassrummet - autentisera för eleverna

Individualisering.

Tillgänglighet till flera olika metoder, motivera elever

Den fjärde frågan var: Vilka av följande verktyg tycker du att elever kan ha nytta av att använda och/eller lära sig i svenskan?

epost

73,3%  (11 pers)


Word eller liknande ordbehandlingsprogram

93,3% (14 pers)

PowerPoint eller liknande presentationsprogram

80,0%  (12 pers)

Excel eller liknande kalkylprogram

33,3% (5 pers)

Moviemaker/iMovie eller annat filmredigeringsverktyg

80,0% (12 pers)

Photoshop/iPhoto eller annat bildredigeringsverktyg

66,7% (10 pers)

Audacity/GarageBand eller annat ljudredigeringsverktyg

46,7% (7 pers)

facebook

53,3% (8 pers)

twitter

53,3% (8 pers)

ning

6,7% (1 pers)

bloggar (t ex blogger och/eller Wordpress)

86,7% (13 pers)

wikis (t ex Wikipedia och/eller Wikispaces)

73,3% (11 pers)

youtube

73,3% (11 pers)

flickr eller andra fotodelningssidor

33,3% (5 pers)


Annat verktyg: (3 pers)

enkätverktyg tex Monkey Survey

Eftersom jag inte undervisar i svenska borde jag kanske inte svarat

Google docs

Den sista frågan var: Vilka verktyg ingår i ditt "baspaket"? (Det vill säga: vilka verktyg använder du mest i din skolvardag?)

Här kommer svaren:

word, imovie, keynotes, PP, kameran ( på min iPad), youtube, flickr, creative commons, facebook, blogger, monkey survey,

Notebook (programvaran till Smartboard)

Twitter og blogg.

?

blogger, skolbloggen, google dokuments

Soundcloud, vimeo, iMovie, Garageband, domo, storybird voki m.f

De ovan

google docs och youtube

Jag har inget baspaket - ÄN!

Word Blogspot Facebook

ovannämnda ungefär

skolbloggen survey monkey wiki prezi

...

Vad tänker du när du läser frågorna och svaren?

Själv känner jag igen mig i det mesta som kom fram. Det verkar alltså som om våra erfarenheter liknar varandra en hel del: brist på fungerande teknik lägger fortfarande en del krokben för oss och i svaren kring vilka möjligheter datorn hjälper till att skapa kommer en massa intressanta saker fram, bland annat att materialet blir väldigt aktuellt, att världen/resten av samhället kommer in i klassrummet och att klassrummet kommer ut i samhället, att det är lättare att individualisera och att få elever att vara kreativa och själva driva sitt eget arbete och att det är lättare att variera, visa och göra intressant.

När jag läser svaren på fråga fyra tänker jag att det finns många svensklärare som inte bara har fokus på traditionella texter och traditionella föredrag, utan att de även är intresserade av ljud, bild och film. Det låter väl bra för oss som gillar tanken på "det utvidgade textbegreppet".

Att läsa vilka verktyg andra svensklärare tycker är mest användbara i skolan tyckte jag också var intressant. De flesta verktygen kände jag till, men inte Domo. Det blev jag nyfiken på. Flera av dem använder jag inte så mycket. Kanske borde jag ge dem fler chanser och försöka få in dem mer i min undervisning? Funkar de för andra lärare, så kan de funka även för mig.

Det livslånga lärandet sammanfattat i en bild

  by  Carol VanHook 

Skånecirkelns tredje möte

Nu, i vårsolens glans, har vi haft vårt tredje möte i Forskningscirkeln på S:t Petri skola. Vi träffades torsdagen den 12 april, 14.30-16.30 och här är mina lite spretiga anteckningar från mötet.

Vi började med att prata om att vi tycker att Ingrid Carlgrens artikel ”Lärarna i kunskapssamhället – flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare?”  ger perspektiv på vår situation i cirkeln. Det har tidigare främst varit andra akademiska discipliner som har forskat på skolan (pedagogiken, hjärnforskningen, psykologin, sociologin, etc  - forskningen har alltså inte varit direkt kopplad till lärarjobbet och elevers lärande), men nu har man skapat  ”utbildningsvetenskap” för att vi själva ska äga forskningen. Varför har man inte tidigare knutit forskningen närmre till skolan?

Forskning kring didaktik och metodik har stått lågt i kurs i jämförelse med renodlad pedagogik.

Inom aktionsforskningen forskar man i sin egen praktik. Det finns många felkällor, men det har fördelen att det man forskar kring engagerar och är nära kopplat till lärares vardag. Kan man forska i sitt eget klassrum? Jo, det anser vi att man kan, men det är inte oproblematiskt. Studierna är ofta små och det är inte alltid man har jämförelsegrupper.

En typ av skolnära forskning är ”Learning studies” som innebär att kollegor tittar på varandras undervisning och ger konkret respons och tips på hur den kan bli bättre, mer effektiv. Vi pratade om att metoden kommer från Japan och att förutsättningarna både för lärarna och för eleverna är helt annorlunda där. Många japanska elever har privatundervisning utanför skoltid och där får de lära sig grunderna i de olika ämnena. I den svenska skolan måste vi själva undervisa i grunderna. Därför kan vi sällan gå direkt på den typen av komplexa uppgifter som man tänker sig att man ska jobba med i ”learning studies”, där eleverna ska klara gå på djupet, leta egna lösningar på problem och hitta den smartaste och bästa vägen till målet. Lärarna ges också mer tid för fortbildning och för att diskutera och sätta sig in i forskning kring undervisningen och deras undervisningsämnen. Det är inte säkert att metoden är lika lätt att använda här i Sverige med de grundförutsättningar som vi har här.

Som kontrast till att skolan under lång tid beforskats, debatterats och styrts av människor som inte jobbar i skolans värld, kan nämnas att bloggaren Johan Kant vägrar lyssna på skolforskare som inte har lärarbakgrund. Vi anser att då har det slagit över åt andra hållet, för det kan så klart ibland vara en fördel att komma in utifrån och studera en verksamhet och på så vis tillföra ett nytt perspektiv.

Efter att ha diskuterat Carlgrens artikel gick vi över till att berätta hur vetenskaplig metod kommer in i våra olika undervisningsämnen.

Anita pratade om att ett vetenskapligt förhållningssätt kan vara att få eleverna att själva ställa frågan ”varför?”, att inte bara vara passiva mottagare utan aktiva sökare. I ämnet svenska (svenska språket och litteraturvetenskapen) handlar det om att ställa sig frågan ”hur är människan?” – finns det något gemensamt, något generellt över tid och rum?

Maria talade om att i ämnet svenska kan det till exempel vara att vara medveten om vilken typ av grammatik jag väljer att jobba med (inte bara följa bokens upplägg utan att reflektera kring den). Retoriken betonar även känslan och att man aldrig kan vara helt opartisk. Vi vill göra eleverna mer medvetna.

Magnus poängterade att begrepp, teori och metod (till exempel kvantitativa enkäter och kvalitativa observationer) är centrala i ämnet samhällsvetenskap. Det har under en period varit fokus på kvalitativa studier och kanske är det nu hög tid för fler kvantitativa studier?

Mattias berättade att i fysiken håller man på med fysikaliska fenomen och studerar naturen. Vad är det till exempel som gör att pendeln tar en viss tid att pendla? Man ställer upp en hypotes. Beror det på tyngd, pendelns längd eller hur högt upp pendeln släpps? Det är viktigt att ange osäkerheten i mätningen. Har man mätt något med linjal kan man till exempel inte sedan redovisa sitt resultat med 8 decimaler. Det är också viktigt att eleverna förstår att vetenskapsmännen inte var dummare förr, men att man hade andra mätinstrument och mätmetoder. Det har skett många paradigmskiften inom fysiken. Det är spännande att kunna tänka nytt, få nya perspektiv. Vi vill att eleverna ska inse att fysiken är modeller, men inget som ligger fast utan kan förändras. Man ser på resultatet med vissa glasögon beroende på sin tids förutfattade meningar. Mattias betonade att man som fysiklärare vill försöka få eleverna att känna passionen och kreativiteten inom ämnet.

Nästa gång, månd 14 maj, ska vi fortsätta genomgången av våra olika ämnen. Vi ska också ha funderat över frågan ”Hur får vi eleverna att bli mer nyfikna och ställa frågor?”. Vi vill bejaka deras nyfikenhet och kritiska tänkande.

Vi ska också ha läst Vetenskapsteori för nybörjare (2007) av Thorsten Thurén, vilket är en kraftigt omarbetad version av den bok som Thurén gav ut 1991. Så här beskrivs boken på Bokias hemsida: 

”Vetenskapsteori är egentligen något av det viktigaste man kan ägna sig åt. Det handlar om grunden för all vår kunskap. Vad är egentligen sant? Den frågan undkommer ingen människa som tar livet på allvar!
Vetenskapsteori för nybörjare ger en introduktion till det vetenskapliga sättet att tänka. Den tar upp olika vetenskapliga tillvägagångssätt och resonerar kring deras för- och nackdelar. Boken ger läsaren förutsättningar att kritiskt ifrågasätta såväl vetenskapliga som mer vardagliga texter. Den innehåller också mängder av konkreta exempel som gör de teoretiska resonemangen tydliga och lätta att ta till sig. ”

Chalmers bok Vad är vetenskap egentligen? (som vi läste till vårt förra möte) handlar mest om naturvetenskapen. Nu tar vi alltså en bok som främst behandlar samhällsvetenskapen. Det ska bli intressant att jämföra.

Här kommer mina bilder från vårt tredje möte:  

TED och retoriken

Att studera retoriken på TED-föreläsningar är en jättebra idé som jag hittade på David Phillips blogg. Phillips är annars kanske mest känd för sin kampanj "Death by PowerPoint", men han har fler strängar på sin lyra och hans blogg är inspirerande. Den blir därför helgens lästips.

http://www.presentationsteknik.com/basta_presentationsteknik_pa_ted/

Trevlig helg!

UR bjuder på massor av retorik: den som inte passar på är antingen redan en Cicero eller kommer aldrig att bli det

UR satsar på Retorik och nu finns det massor av material på nätet för såväl lärare som små och stora elever:

http://www.ur.se/Tema/Retorik

http://www.ur.se/skolanu/Kompetensutveckling/Retorik/

http://www.ur.se/Produkter?q=retorik

http://www.ur.se/Tema/Retorik/Retorikprogram

Jag har gått en kurs vid Halmstad Högskola för Hans Gunnarsson och jag sover sedan dess med hans bok Vältalaren under huvudkudden. Därför blev jag glad över att hitta följande klipp på UR.Play:  http://urplay.se/159849

I filmen tipsar han om att man ska tänka på att skapa: Uppmärksamhet, Intresse och Välvilja och så ingjuter han mod och hopp hos den som känner att han eller hon inte är en "Talare" - det går att lära sig!

Dessutom ger han en mängd tips på konkreta retorikövningar som man kan jobba med i skolan och trycker på att man ska försöka få eleverna att slappna av och våga genom att betona det lekfulla, spontana och prestigelösa. Försök gärna att avsluta övningarna vid samma träff som de introduceras, så att eleverna inte behöver våndas mellan träffarna.

Jag blev också glad över att få ett mejl från Gunnarsson om att hans nya bok Lärarens retorik nu är färdigskriven:  http://www.liber.se/Hogskola/Lararutbildning-och-pedagogik/Pedagogik/Allman-pedagogik/Lararens-retorik/.  Den är jag sugen på att läsa!

Tänk vad det är bra med Internet!

Orkar och hinner du?

När jag föreläste på "Så funkar det!" på Väsby nya Gymnasium den 23 mars 2012, hade jag idén att de som gick på mina pass skulle testa ett digitalt enkätverktyg och samtidigt skulle jag få in lite intressanta upplevelser.

Men tiden gick så fort och jag hann bara låta en av grupperna göra utvärderingen. Kan du tänka dig att besvara frågorna?

De är bara fem stycken och handlar om vilka fördelar och nackdelar du tycker finns med att använda datorn i skolan samt vilka verktyg eller program du använder mest i din skolvardag ...

Efter påsk sammanställer jag svaren.

Create your free online surveys with SurveyMonkey, the world's leading questionnaire tool.

Glad påsk!

Bloggen och jag

Jag använder framför allt min blogg till att fundera över intressanta böcker, artiklar och pedagogiska frågor i min vardag.

Jag får lättare kontroll över tanken, när jag skriver och jag tycker att det är roligare att skriva, när jag har mottagare.

Hur gör du?

***