måndag 28 april 2014

Hur du känner igen elever med adhd och några idéer på hur du kan stötta dem

På Utbildningsradion kan du fram till den 1 juli 2018 se en mycket intressant föreläsning om adhd. Föreläsare är Kerstin Malmberg, som är överläkare på BUP i Skärholmen, och föreläsningen är ca 35 minuter lång och hålls i samband med Adhd-dagen som arrangerades av Dagens Medicin i september 2013. 

Föreläsningen handlar om hur man känner igen elever med adhd, vilka svårigheter dessa elever kan ha och några idéer om hur man kan tänkas stötta dem.

Så här presenteras programmet av UR:
"Minst ett barn i varje klass har i dag diagnosen adhd. Även antalet vuxna med adhd har ökat lavinartat de senaste åren. Men trots att detta nu är en av våra vanligaste folksjukdomar är kunskapen om behandling fortfarande låg, såväl i sjukvården som i samhället i övrigt."

I detta blogginlägg kommer jag att ta upp några av de saker i föreläsningen som jag särskilt tog fasta på.

Vanliga symptom på adhd är enligt Kerstin Malmberg:
  • överaktivitet (vanligare bland pojkar)
  • underaktivitet (vanligare bland flickor)
  • lyssnar ej
  • tysta barn
  • läs- och skrivsvårigheter
  • inlärningssvårigheter
  • svårt med kamratrelationer
  • svårt i stora grupper
  • sociala svårigheter
  • rädsla
  • vill ej ta instruktioner
  • allt ska ske på egna villkor
  • har vokala eller motoriska tics
  • språkstörningar
  • grovmotoriska problem
  • finmotoriska problem
  • nedstämda barn


Adhd är ett vanligt problem. Det kan dock vara svårt att diagnostisera eftersom flera andra tillstånd kan överlappa diagnosen adhd, t ex aspergers syndrom, autism, tourette syndrom, bipolär sjukdom och dyslexi.



Elever som har adhd har ofta svårt med sin uppmärksamhet. Det innebär att de ofta har problem med att de ...
  • inte verkar lyssna 
  • sitter och drömmer
  • inte hör vad man säger
  • aldrig gör något färdigt
  • hoppar från det ena till det andra.
Kerstin Malmberg gör liknelsen att en person som har ansvar för spotlighten på en teater måste veta vad som är viktigt och ska vara i ljuset vid varje givet tillfälle. På samma vis är det med vår uppmärksamhet: vi måste förstå vad vi ska rikta vår uppmärksamhet på. Annars riskerar vi att rikta strålkastarljuset på fel saker och missa det som är viktigt.


Det är intressant att notera att många människor som inte har adhd ändå då och då kan känna igen sig i många av kriterierna för t ex uppmärksamhetsstörning. Hur många av oss glömmer t ex inte bort var vi lagt våra nycklar eller om vi stängt av kaffebryggaren? Hur många känner sig inte rastlösa ibland? Hur många har inte gjort slarvfel eller börjat jobba med en större uppgift kvällen innan den ska vara färdig?

För att det ska diagnostiseras som adhd krävs dock att man före sju års ålder uppfyller minst 6 av de 9 kriterierna både i skolan och hemmet och man ska ha en signifikant funktionsnedsättning i arbete eller studier.


Många elever med adhd är impulsiva och överaktiva. Det kan märkas genom att de ...
  • alltid är igång
  • inte kan sitta still
  • pratar hela tiden
  • ständigt är i rörelse
  • fort blir otåliga
  • är uppe och går i klassrummet
  • låter hela tiden. 


En elev som har adhd kan klara en sak ena dagen, men inte nästa. Det hela beror på dagsformen, hur han eller hon sovit eller hur han eller hon mår. De blir tröttare av att de inte hänger med så bra när uppmärksamheten brister. Då måste de försöka lista ut vad de missat och  har svårt att få helheten.

Det som är roligt och det som dessa elever är mer intresserade av är mycket lättare att genomföra. Många elever med adhd är mycket förtjusta i datorspel och orkar då spela många timmar i sträck. Detta kan vi utnyttja i skolan. Vi kan försöka väcka deras motivation genom ta tillvara på deras tävlingsinstinkt, dela upp uppgifterna så att man regelbundet kan ta korta pauser och utveckla rimliga belöningar när de genomfört bra saker. Kanske kan eleven få en stjärna varje gång han eller hon läst läxan eller klarat någon typ av uppgift och när eleven fått ett visst antal stjärnor så gör man något trevligt tillsammans (som dock inte ska vara dyrt eller svårt att genomföra).



Många barn med adhd upplevs ha kamratproblem. De är svåra att få djupare kontakt med därför att de är med på allt, överallt, hela tiden.

Många är känsliga för fysisk beröring och tycker till exempel inte om att läraren tar i dem. Gör då inte det.

Barn med adhd har svårt med arbetsminnet. Man skulle kunna säga att adhd-pedagogik är att ge en instruktion i taget. Man säger alltså inte: "När du har gjort alla A och B-uppgifterna på kapitel 3 i boken, ska du rätta dem och sedan så kan du gå på rast." Då finns det en stor risk att de bara hör att de ska gå på rast. Istället delar man upp instruktionen.

Många av barnen med adhd har sämre självkontroll och agerar mer impulsivt.


En del unga barn med adhd får beteendestörningar som är så allvarliga att de får stora svårigheter i sina dagliga liv:
  • de tappar ofta humöret
  • säger emot och grälar med vuxna
  • bryter aktivt mot regler och har svårt att hålla rutiner
  • retas ofta
  • skyller på andra
  • är lättirriterade och lättkränkta
  • är ofta arga och motsträviga.



Barn och ungdomar med adhd är oftare missnöjda med sig själva och deprimerade, har oftare sömnsvårigheter, använder så småningom oftare alkohol, tobak och andra droger och är oftare med om konflikter och bråk. Att tidigt upptäcka och stötta dessa barn och ungdomar genom bland annat visad förståelse, anpassning, beteendehjälp och mediciner, kan ge dem chansen till bättre liv.

Avslutningsvis repeterade Kerstin Malmberg hur man känner igen elever med adhd i olika skolåldrar.

Småbarns- och förskoleåldern: 
  • motorisk överaktivitet
  • humörsutbrott
  • trots
  • sömnsvårigheter


Skolåldern:
  • planeringssvårigheter
  • glömska
  • lättdistraherade
  • konflikter
  • kamratproblem
  • inlärningssvårigheter, dagdrömmar
  • bristande tidsuppfattning


Ungdomsåren:
  • den motoriska överaktiviteten minskar
  • den inre rastlösheten är kvar
  • fortfarande svårigheter med uppmärksamheten
  • utanförskap
  • normbrytande beteende
  • tydligare exekutiva svårigheter (de har t ex svårt för att planera, hejda impulser och att anpassa sig)




Här kan du se hela föreläsningen:  http://www.ur.se/Produkter/178989-UR-Samtiden-Adhd-epidemi-eller-modefluga-Insatser-fore-adhd-diagnosen (Från denna webbsida kan du dessutom hitta fler intressanta föreläsningar från Adhd-dagen.)

söndag 20 april 2014

Föreskolebarn som vill ut

 

Föreskolebarn som vill ut

DSC_0825Hur vi ska få våra barn och ungdomar att äta bra mat och att röra på sig är viktiga frågor. Våra förskolor och skolor har inte bara i uppdrag att hjälpa våra barn och ungdomar till bättre kunskaper och färdigheter i sina skolämnen, utan de ska också bidra till en god hälsa.

 

Vi har här på bloggen nyligen skrivit om hur skolmaten och medvetenheten om vad som är bra kost ska förbättras i Simrishamns kommun och vi har skrivit om Österlengymnasiets satsning på värdegrundsarbete och hälsa. Framöver kommer vi att skriva en del om sambandet mellan motion och välbefinnande och några av de satsningar som pågår i vår kommun. I dag kommer det att handla om de yngre barnen.

 

DSC_0838När barn springer, hoppar, klättrar och klänger, utvecklas deras motorik, styrka och smidighet. Forskning visar dessutom att fysisk aktivitet stimulerar hjärnan att bilda nya celler. Barn som rör sig mycket lär sig lättare och får bättre minne. De blir också bättre på att koncentrera sig och följa instruktioner.

 

DSC_0842

 

Det finns många fördelar med att leka ute. Forskning visar att barn som är mycket utomhus håller sig friskare och sover bättre på natten. Andra fördelar är att fantasin får större utrymme, barnen blir mer kreativa och lekarna mer könsneutrala, alltså mindre styrda av vad som är typiskt för tjejer respektive killar.

 

DSC_0827

 

Simrishamns kommun startade 2013 en uteförskola.  Den heter Villut och ligger i skogen vid norra koloniområdet i Simrishamn, i direkt närhet till skog, äng, å och hav.

 

DSC_0891

 

Är du intresserad av att ditt barn ska gå på kommunens uteförskola, har du den 10 april chansen att göra besök på förskolan Villut. Denna dag har uteförskolan öppet hus mellan klockan 17 och 18.30.

 

DSC_0853

 

På Villut är barnen och personalen ute i skog och mark varje dag och deras favoritplatser att gå till är Åbackarna, scoutstugan och stranden. Man inte bara promenerar, leker och jobbar utomhus, utan de flesta av måltiderna äts också ute.

 

DSC_0865

 

Fotografi 2

Fotografi 1Under sina promenader tar barnen och personalen sig tid till att upptäcka omgivningen och barnen kan få uppgifter som att hitta cirklar, två lika långa pinnar och så vidare.

 

Eftersom barn och vuxna dagligen rör sig i skog och mark, faller det sig naturligt att prata om allemansrätten och lära sig mer om bland annat svampar, träd, vilda växter, fåglar och andra vilda djur.

 

DSC_0861

 

Uteförskolan Villut har ”ÖPPET HUS” den 10 april kl 17-18.30.

 

DSC_0893

 _________________________

 

Alla bilder till detta inlägg är tagna på uteförskolan Villut.

 _________________________

 

Vill du veta mer?

Läs mer om uteförskolan Villut på kommunens hemsida:

och besök uteförskolans blogg:

Du kan hitta ett reportage om Villut i Österlenmagasinet (10 april, 2014):

Det har även tidigare skrivits om uteförskolan Villut här på Barn- och utbildningsförvalningens blogg. Dessa inlägg kan du hitta här:

Så här skriver Friluftsfrämjandet om uteförskolor:

och så här skriver Friluftsrådet om barns behov av att röra sig ute i naturen:

Här kan du läsa en jämförelse av hur leken skiljer sig åt beroende på om den sker inomhus eller utomhus:

Här skriver Karin Bojs om hur hjärnforskare vill ändra skolan för att barn och unga bland annat ska röra sig mer, Dagens Nyheter 2011-05-15:

Här kan du se en föreläsning av Elin Lidman, psykolog och hjärnforskare vid Karolinska institutet, om hur fysisk aktivitet hos barn kan påverka deras minne och inlärningsförmåga:

Om du har ett barn som går i skola i Simrishamns kommun har han eller hon tillgång till Nationalencyklopedi Skola på Internet även hemifrån (be deras lärare att förklara hur, om ni inte redan vet) och i så fall kan ni logga in och se mängder av program från Utbildningsradion, bland annat klippet av Elin Lidmans föreläsning:  http://www.ne.se/ur/program/173077

_______________________________

Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn

måndag 14 april 2014

Vi tänker bättre när vi motionerar

Forskning visar att när man motionerar i minst 20 minuter så blir man något bättre på att koncentrera sig, ta till sig och bearbeta information och lösa problem. Elin Lidman, psykolog och hjärnforskare vid Karolinska Institutet, sammanfattar i sin föreläsning på Umeå Universitet 8 oktober 2012, studier som visar hur vår kognitiva förmåga förbättras i direkt anslutning till fysisk träning.



Forskare har jämfört effekterna av om man utför det kognitiva testet under pågående träning, direkt efteråt eller om man väntar ca 20 minuter. Studierna visade att man var tvungen att träna i minst 20 minuter för att få positiv effekt. Faktorer som visade sig spela roll var vilken typ av kognition man testade och hur hårt man tränade. Träningsintensiteten delades upp i lågintensiv som var knappt pulshöjande, medel som var pulshöjande och högintensiv träning som innebar att den studerade personen tog ut sig till max. Andra faktorer som spelade roll var vilka kognitiva och fysiska förutsättningar försökspersonerna hade innan de utförde testet.

När försökspersoner fick i uppdrag att lösa kognitiva test samtidigt som de motionerade såg man att de fick bättre exekutiva funktioner. De som var vältränade fick störst förbättringar i samband med träningen.

När man studerade hur de kognitiva funktionerna påverkades direkt efter träningen såg man bara resultat på de som tränat medelintensivt. De blev bättre på informationsprocessande, det vill säga att ta till sig och bearbeta information:



Om försökspersonerna utförde testet ca 20 minuter efter den fysiska träningen såg man en kognitiv förbättring om träningen var medel till hög. Förbättringen gällde försökspersonernas exekutiva funktioner och problemlösning i stil med intelligenstest.

Vad skulle vi som jobbar inom skolan kunna dra för lärdom av detta? 

Jo, det verkar som om det skulle vara bra för såväl kropp som knopp om elever och lärare började skoldagen med fysisk träning!


PS. Här kan du läsa mer om sambandet mellan fysisk träning och ökad intelligens:



***


Vill du veta mer?

Här kan du se Elin Lidmans föreläsning om hur fysisk aktivitet kan påverka en persons arbetsminne och problemlösningsförmåga:
Om du har tillgång till Nationalencyklopedi Skola på Internet kan du logga in och se filmklippet med Elin Lidmans föreläsning. Ca 34 min in i klippet berättar Elin om forskning kring sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga: 
Här hittar du Lidmans presentation med text och bild:
På denna webbplats skapad av Ken Pope (filosofie doktor i psykologi), kan du hitta en sammanställning av forskning kring sambandet mellan kognition och fysisk respektive mental träning:

lördag 12 april 2014

Träna upp den fysiska konditionen och få bättre skolresultat

Fysiskt aktiva personer, utvecklar sin motorik, benmassa, muskelstyrka och smidighet. De minskar risken för övervikt, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom stimulerar regelbunden fysisk aktivitet hjärnan att bilda nya celler.



Personer som rör sig mycket, koncentrerar sig alltså bättre, lär sig lättare och får bättre minne. Detta berättar Elin Lidman, psykolog och hjärnforskare vid Karolinska institutet, i en intressant föreläsning som man kan se via Utbildningsradion. Här kommer en sammanfattning av de delar av föreläsningen som handlade om sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiva förmågor.

När vi motionerar så att vi höjer pulsen och utmanar vår syreupptagningsförmåga, får vi inte bara bättre kondition vad gäller muskler och fysisk ork. Vi får dessutom fler hjärnceller och blir därmed bland annat bättre på att koncentrera oss, följa instruktioner, bearbeta information, lösa problem och lära nytt.




Lidman citerade bland annat en översiktsartikel som heter "Be smart, exercise your heart" och publicerats i Nature 2008. De två graferna i bilden nedan visar en rapport som är baserad på en mycket stor studie i USA och som visar sambandet mellan prestation i matematik respektive läsning och syreupptagningsförmåga. Studien visade att 20% av skillnaderna i prestation beror på barnens syreupptagningsförmåga:




Man har även studerat 1,2 miljoner svenska män födda mellan 1950-1976, som när de var 18 år mönstrade för militärtjänst. Då har man sett ett tydligt samband mellan syreupptagningsförmåga, intelligens och senare framgångar i livet i form av vilket jobb de fick och hur mycket de tjänade. I studien fanns en hel del tvillingar och syskon och på så vis har man kunnat ta hänsyn till skillnader som skulle kunna bero på genetik. Man har i jämförelsen också kunnat ta hänsyn till föräldrars utbildningsgrad:




Motsatsen gäller också. De barn som har sämre kondition har en avsevärt mindre hippocampus, vilket är en del av hjärnan som används när man lär sig nya saker, och de presterar sämre på minnestester: 




I bilden nedan kan du se resultatet av en studie där barn ska klara att gå på ett gångband och korsa ett virtuellt övergångsställe samtidigt som de skulle lägga märke till trafikljus och bilar. Ljusgrå staplar står för de barn som har sämre kondition och de svarta står för barn som har god kondition. I de första två staplarna ser ni hur det går när barnen är odistraherade. Då är skillnaderna inte så stora mellan de två grupperna. De andra två står för barn som lyssnar på musik och de tredje och sista två staplarna står för hur det går när barnen pratar i telefon. Det kräver mycket exekutiva funktioner

Undersökningen visade att drygt 80% av barnen med god syreupptagningsförmåga men bara drygt 50% av de barn som hade dålig syreupptagningsförmåga klarade av att korsa ett övergångsställe samtidigt som de pratade i telefon. Man kan förstå varför man inte vågade göra ett sådant experiment ute i riktig trafik:




Vill du veta mer?

Här kan du se Elin Lidmans föreläsning om hur regelbunden fysisk aktivitet kan påverka en persons minne och inlärningsförmåga:
Om du har tillgång till Nationalencyklopedi Skola på Internet kan du logga in och se filmklippet med Elin Lidmans föreläsning. Ca 25 min in i klippet berättar Elin om forskning kring sambandet mellan fysisk kondition och kognitiv förmåga: 
Här hittar Lidmans presentation med text och bild:
Charles H. Hillman, Kirk I. Erickson och Arthur F. Kramer, "Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition", publicerad i Nature januari 2008, volym 9:
I Dagens nyheter från 2009-11-30 kan du läsa mer om studien på 1.2 miljoner svenska värnpliktiga 18-åringar:
  • http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/motion-gor-oss-smartare/
I samband med att Torkel Klingbergs nya bok Den lärande hjärnan (2011) gavs ut, skrev Astrid Johansson i Dagens Nyheter (2011-03-17) om Klingbergs forskningsresultat:

På bloggen Psykologi för lärande kan du läsa om studier som pekar på sambandet mellan förbättrad kondition och förbättrade skolprestationer:
Här kan du läsa en sammanfattning av Ingegerd Ericssons avhandling Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer (2003). Ericsson har studerat effekterna av Bunkefloprojektet, som innebar att man under en treårsperiod följde en grupp skolbarn hade 45 min idrott varje dag och jämförde dem med elever som hade "vanlig gympa", bestående av 2 gymnastikpass i veckan:
Här kan du läsa om en motion från Hans Wallmark till riksdagen (4 okt 2012) med förslag om ett nationellt införande av den så kallade Bunkeflomodellen. Särskilt motiveringen till införandet tycker jag är spännande:


måndag 7 april 2014

Tydligt samband mellan arbetsminne och skolprestation

Det finns ett tydligt samband mellan elevers arbetsminne och deras skolprestationer. Detta berättar Elin Lidman, psykolog och hjärnforskare vid Karolinska institutet, i en intressant föreläsning som man kan se via UR.



Arbetsminnet kallas också korttidsminnet och det är vår förmåga att hålla något i huvudet så att vi kan använda det. Till exempel använder vi detta minne när vi kommer ihåg vad som nyss hänt och det är vårt arbetsminne som sviker oss när vi öppnar kylskåpsdörren och inser att vi har glömt vad vi kom för att hämta.


Olika människor har mycket olika stort arbetsminne. Arbetsminnet förändras dessutom över en människas liv. Grafen på bilden ovanför visar hur arbetsminnet utvecklas över tid. Människor får bättre och bättre arbetsminne tills dess att de är i medelåldern. Sedan går det något nedåt igen.

Har man dåligt utvecklat arbetsminne, har man problem med ...
  • att koncentrera sig, 
  • att fokusera på det som är väsentligt och samtidigt stänga ute oviktiga intryck, 
  • att ta och genomföra instruktioner, 
  • att organisera sitt arbete och 
  • att ha koll på tiden.
Elin Lidman ger som exempel att en lärare säger till sina elever: "Ta fram matematikboken och slå upp sidan 3. Lös alla A-uppgifter. Sedan plockar ni fram roliga boken." Om någon av eleverna har väldigt dåligt arbetsminne, då kommer han eller hon inte ihåg vad läraren nyss sagt. Kanske kommer han eller hon bara ihåg att det var något med roliga boken och plockar därför fram den? Det behöver inte bero på att eleven inte vill följa instruktionen, utan på att han eller hon helt enkelt inte har förmågan.




Precis som man genom träning kan bli bättre på att spela fotboll, kan man också träna upp sitt arbetsminne.

Den forskningsgrupp som Elin Lidman tillhör, studerar en grupp elever som med hjälp av datorprogram jobbar med arbetsminneskrävande uppgifter i 30 minuter per dag, fem dagar i veckan. Datorprogrammen anpassar sig automatiskt efter den nivå spelaren har, så allt eftersom eleven tränar och utvecklas blir uppgifterna allt mer krävande.


Studien visar att de elever som systematiskt jobbar med minnesträningsprogrammen får bättre arbetsminne. Den visar också att elevernas klassrumsbeteende förbättras, de har lättare att koncentrera sig och att lära sig saker. 

Om vi hjälper våra elever att träna upp sitt arbetsminne, kommer vi alltså också att förbättra deras möjligheter att klara sina studier. Att träna är särskilt angeläget för de elever som från början har ett dåligt utvecklat arbetsminne.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa mer om föreläsningen av Elin Lidman:
Om du har tillgång till Nationalencyklopedi Skola på Internet kan du logga in och se filmklippet med Elin Lidmans föreläsning. Ca 18 min in i klippet beskriver Elin hur minnesträningen ser ut som hon och hennes kollegor utvecklat: 
Här hittar Lidmans presentation med text och bild:

På Hjärnfondens webbplats kan du läsa mer om hur betydelsefullt arbetsminnet är för elevernas skolprestationer och hur de kan förbättras genom träning och försämras vid till exempel stress:

onsdag 2 april 2014

Ett tydligt ledarskap i klassrummet

John Steinberg föreläste i går om ledarskapet i klassrummet för lärare, skolledare och fritidspedagoger med flera i Simrishamns kommun. Utifrån några konkreta positiva exempel diskuterade han vad det är som gör att en lektion blir lyckad och han poängterade att vi som jobbar i skolan bör fokusera på det som fungerar och försöka återskapa de lyckade ögonblicken. 

På frågan om vad som gjorde en lektion särskilt lyckad svarade pedagogerna i publiken:  
  • Lärarens goda förkunskaper
  • Bra relation till eleverna
  • Välplanerat
  • Entusiasm
  • Lärarens och elevernas placering i rummet
  • Skapade förväntningar
  • Eleverna använder sin fantasi
  • Elevintresse
  • Förutsätta att det går bra
  • Lust
  • Konkret material
Hemligheten ligger i detaljerna, sa Steinberg. En lektion blir inte automatiskt lyckad därför att läraren är kunnig i ämnet. Det är mer komplext än så. Det går därför till exempel inte att nöja sig med att prata om att man måste få eleverna att känna lust i sitt lärande, utan vi måste reflektera kring exakt vad vi gjorde i ett konkret fall när vi lyckades skapa den där lusten.


Steinberg berättade bland annat vad som kännetecknar riktigt 
bra lärare.

Under sin föreläsning gav Steinberg några exempel på vad de skickligaste lärarna har gemensamt: 
  • de har tydlig struktur och vet varför de undervisar som de gör, 
  • de tränar och reflekterar systematiskt kring sin undervisning, 
  • de tar ansvar för vilka resultat deras elever når och letar sätt att ändra sin egen undervisning för att deras elever ska kunna lyckas ännu bättre (istället för att fundera över vad det är för fel på eleverna), 
  • de anstränger sig mycket för att få goda relationer med alla sina elever och deras föräldrar (även de som är väldigt svåra att nå),
  • de använder sig av positiv förstärkning (d v s betonar det eleverna gör rätt och bra istället för att fokusera på det som eleverna bör förändra) och 
  • de vågar vara tydliga ledare på ett respektfullt och inkännande sätt.

För att bli en bättre pedagog, behöver man systematiskt 
reflektera kring vad man gör och varför man gör det.

Steinberg hävdade att vi bör berätta för varandra om våra positiva erfarenheter och uppmärksamma varandra mer när vi ser något vi gillar och vill försöka lära oss utav. Våga alltså prata om dina lyckade lektioner, ge beröm till dina kollegor och fråga dem vad de gör när de lyckas. "Jag såg vilket fint resultat. Berätta hur du gjorde!" Reflektera regelbundet kring din undervisning och diskutera med vänner och kollegor. 


Steinberg gav en rad exempel på hur lärares reflektioner kring 
sin undervisning kan systematiseras.

Gemensamt för framgångsrika skolor är att de skapar utrymme för systematisk reflektion genom uppmuntran och genom att avsätta tid för det. Exempel på sådana satsningar kan vara matematik- och läslyft, forskningscirklar, studiecirklar, learning studies och kollegial handledning.

Steinberg betonade att för att engagera elever i dag måste vi beröra dem och han ville särskilt föra fram tema- och projektarbeten som metod för detta.




Steinberg menade att ämnesövergripande projektarbeten har många fördelar:
  • de gör det mer möjligt för eleven att själv påverka sina studier och studierna kan därmed kännas mer relevanta,
  • de möjliggör fördjupningar och tvärvetenskapligt tänkande och 
  • tränar eleverna i ansvar, samarbete och delaktighet.

När eleverna arbetar i projekt är det extra viktigt att läraren är tydlig i sitt ledarskap.

Att arbeta med projekt kräver dock att läraren är särskilt tydlig i sitt ledarskap: han eller hon måste ge eleverna tydliga förväntningar och spelregler (det måste vara tydligt vad de ska göra, hur de ska göra det, var de ska vara, när de ska göra det, hur lång tid de har på sig och med vilka de ska jobba). Annars riskerar man att eleverna sitter och spelar kort i biblioteket de första veckorna av projektarbetet.

Steinberg ägnade slutet av sin föreläsning med att tala om vikten av formativ bedömning.



De faktorer som Steinberg särskilt tog fasta på vad gäller formativ bedömning är att ...
  1. eleven behöver förstå vilka förväntningar, mål och krav som är förenade med en viss uppgift,
  2. det främsta målet med bedömningen är att läraren ska få information om vad han eller hon behöver göra härnäst (vad behöver läraren hjälpa eleverna att träna och förstå som de inte redan kan?)
  3. bedömningen är bara formativ om eleverna faktiskt tar till sig de råd de får från läraren och 
  4. kamratbedömning/respons kan leda till att eleverna blir mer medvetna om vad som är hög kvalitet i ett arbete.



Sammanfattningsvis ...

Det du gör påverkar dina resultat. Nyckeln är att vara självmedveten. Ta reda på vad du gör annorlunda när det blir riktigt bra och försök att överföra det till nya situationer.

När du reflekterar kring din undervisning, så fundera över vad du
gjorde och hur du gjorde det och om du nådde goda resultat,
så försök att överföra metoden till en ny situation.


Vill du veta mer?





Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...