Inga höghus i Simrishamn – låt småstadens unika charm leva vidare

Simrishamn är en stad med en särskild själ, präglad av sin småskalighet, låga bebyggelse och harmoniska närhet till natur och hav. Det är en miljö som både invånare och besökare uppskattar och värdesätter högt. Att bygga höghus här vore inte bara ett misstag som bryter mot stadens karaktär – det vore också ett otidsenligt och omodernt sätt att utveckla en småstad.

På Ystad Allehandas hemsida den 9 december rapporterades det att Charlotte Wadström, vd på Simrishamnsbostäder, tillsammans med kommunens nya stadsarkitekt, arbetar med en detaljplan för ett höghus på Bruksområdet. ”Det är svårt att säga var vi landar i höjd, men från vår sida siktar vi så högt som möjligt gällande antal våningar i detaljplanearbetet,” säger Wadström.

Detta är ett direkt hot mot Simrishamns framtid som en levande småstad. Många andra svenska städer begick under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet misstaget att riva småskalig bebyggelse för att ersätta den med höghus och större byggkomplex. Resultatet har ofta varit stadslandskap som upplevs som opersonliga och trista, med förlorade unika värden som aldrig går att återställa. Simrishamn har lyckats bevara sin småstadskänsla – och detta är en tillgång som vi måste skydda.

Höghus är otidsenligt

Att bygga höghus i en småstad som Simrishamn är inte bara olämpligt för stadens karaktär – det är också omodernt. Dagens stadsplanering handlar allt mer om hållbarhet, kvalitet och respekt för platsens unika historia och miljö. Simrishamn är en stad där människor söker en annan livskvalitet än den som finns i större städer. Att bygga höghus här är att gå emot samtida trender för hållbar stadsutveckling.

Småskalig bebyggelse är framtiden för småstäder som Simrishamn. Det innebär att bygga för långsiktig trivsel, inte för kortsiktiga vinster. Genom att utveckla bostadsområden som harmoniserar med stadens karaktär och historia kan vi möta framtida behov utan att förstöra det som gör staden unik.

Simrishamn är en stad att värna

Höghus skulle också innebära ett enormt ingrepp i stadens identitet och atmosfär. De låga gatuhusen och det välbevarade stadslandskapet är inte bara estetiskt tilltalande – de är en del av stadens själ. Turister kommer hit för att uppleva det genuina, det småskaliga och det naturnära. Höghus skulle dominera stadens siluett, skapa en disharmoni i stadsbilden och riskera att alienera både invånare och besökare.

Dessutom riskerar höghus att skapa praktiska problem. Simrishamns infrastruktur är inte anpassad för den typ av belastning som höghus ofta medför – från ökade krav på avlopp och parkeringslösningar till en förändrad trafikbild. De kostnader detta innebär är knappast försvarbara när det finns bättre alternativ för bostadsutveckling.

Lär av andras misstag

Många städer runt om i Sverige har redan lärt sig den hårda vägen att storskaliga höghusprojekt kan förstöra småstäders charm och livskvalitet. Det är lärdomar vi bör ta till oss. Simrishamn står nu vid ett vägskäl: ska vi bevara stadens unika karaktär, eller ska vi låta den urholkas av ogenomtänkt exploatering?

Ett framtidsinriktat alternativ

Istället för att bygga höghus bör vi satsa på småskalig och hållbar stadsutveckling. Det finns plats att bygga nya bostäder utan att förstöra stadens själ. Outnyttjade ytor kan användas för låg- och mellanhöga byggnader som passar in i stadsbilden. Genom att göra detta kan vi möta framtidens behov utan att upprepa historiska misstag.

Simrishamn är en unik plats just för att vi ännu inte byggt bort våra värden. Låt oss fortsätta vara en småstad som människor väljer för dess charm, lugn och mänskliga skala. Låt oss utveckla vår stad på ett sätt som både nuvarande och framtida generationer kan vara stolta över.

På insändarsidan i dagens YA finns en insändare skriven av Liberalerna i Simrishamn:

____________________________

I dagens YA finns dessutom en rättelse av Roger Bings artikel "Nu är det åter aktuellt att bygga höghus på Bruksområdet", Ystads Allehanda 7 dec 2024. Charlotte Wadström arbetar på en stadsplan tillsammans med kommunens planarkitekt. I dagsläget har Simrishamns kommun fortfarande ingen stadsarkitekt:

SKR ger en introduktion till det kulturpolitiska området

 I denna podd ger SKR tips på vad man kan tänka på som ny i en kommuns Kultur- och fritidsnämnd. 

"En introduktion till det kulturpolitiska området, hur det ser ut och fungerar. Här behandlar vi bland annat infrastruktur, lagstiftning, ekonomi och flernivåsamverkan. Inspelat i december 2022, 35 minuter.

Medverkande: 

• Kajsa Ravin, generaldirektör för Statens kulturråd, tidigare bland annat kulturdirektör i Region Uppsala, förvaltningschef för kultur och fritid i Gävle kommun och verksamhetschef i Karlstad kommun.
• David Karlsson, skribent och förläggare, föreläsare, moderator och utredare.
• Programledare: Louise Andersson, SKR."

Avsnittet handlar om finansiering av kultur, bidrag, samverkan mellan stat, region och kommun och att det i Sverige inte finns så mycket privata donationer eller stipendier man kan söka inom kulturområdet. Istället är man till stor del beroende av offentliga medel. 

Scenkonst får generellt mycket bidrag, medan bildkonst får lite och det beror ffa på att scenkonst är dyrare men också delvis på tradition.

Ibland hör man att det gärna sparas på kulturen för att den inte sysslar med lagstadgad verksamhet, men kulturen är viktig och det finns en hel del lagar som styr verksamheten:

• Grundlagen som reglerar yttrandefriheten och diskrimineringslagen.
• Bibliotekslagen som innebär att varje kommun måste ha en biblioteksplan.
• Museilagen som bl a pekar på att forskning och museiverksamhet måste bottna i vetenskaplig grund.
• Förbud mot ministerstyre, politiker beslutar och tjänstemän tolkar besluten. Här kan man bl a ta hjälp av Kulturrådet och Konstnärsnämnden.

Avslutningsvis får vi som är kulturintresserade tips på hur vi kan lära oss mer inom området genom att del av vad som skrivs på Myndigheten för kulturanalys. Ett annat bra tips är att läsa andra kommuners och regioners Kulturplaner. 

Här finns fler poddavsnitt som vänder sig till politiker inom kulturområdet:  Podcast, kultur och fritid | SKR

Även om det inte är ämnet i detta blogginlägg (men lika viktigt för oss som jobbar inom både kultur och fritid) vill jag passa på att även lägga en länk till SKR:s material kring idrott och anläggningar:  Idrott och anläggningar | SKR   Jag hittade inget relevant material för friluftsliv (vilket också är en mycket viktig fråga) så det får jag återkomma om.

Här är länk till Myndigheten för kulturanalys:  Myndigheten för kulturanalys - Kulturanalys

Här är en länk till Regional kulturplan för Skåne:  Regional kulturplan för Skåne - Utveckling Skåne

Här kan vi få bra tips på hur man kan läsa och tolka kulturplaner:  Läsa och förstå | Ideell Kulturallians

Här kan vi få värdefulla tips på hur vi kan skriva en kulturplan för barn och unga:  Att skriva en barnkulturplan i 6 steg 

Höstsalongen på Gösta Werner museet har blivit en tradition vi räknar med och ser fram emot

 Invigningstal för Höstsalongen på Konstmuseet Gösta Werner och havet 26/9, 2024:

Kära konstvänner!

Vilket väder! Så blött, ruskigt och ruggigt! Perfekt för en Höstsalong!

Mitt namn är Charlotta Wasteson och jag är ordförande för Kultur- och fritidsnämnden i Simrishamns kommun och det är det är en stor ära för mig att få vara med och hälsa er alla varmt välkomna till invigningen av årets Höstsalong 2024 här på Konstmuseet Gösta Werner och havet! 

Konsten är en oumbärlig del av vårt samhälle. Den får oss att stanna upp, öppna våra sinnen, få nya perspektiv, ifrågasätta och reflektera. Genom konsten kan vi uttrycka känslor, idéer och tankar som ibland är svåra att sätta ord på. Den kan föra oss samman och skapa förståelse för både det vi har gemensamt och det som gör oss unika. I en tid då vi ibland kan känna att världen rör sig alltför snabbt är konsten en påminnelse om att det måste finnas utrymme för eftertanke, utforskande, kreativitet, skapande och lekfullhet.

Det är fjärde året i rad som det hålls en Höstsalong här och på vägen har man förfinat sitt koncept och sina rutiner. Det behövs många personer för att kunna genomföra Höstsalongen - man behöver personer som kan hjälpa till med allt från att ta emot konstverken och hantera administrationen till att hänga konsten och konstruera skyltar. Stort tack till alla er som genom ert ideella arbete gör ett sånt här arrangemang möjligt. Det är många konstnärer som vill delta. Inför urvalet till denna salong fick man in hela 450 verk från 176 olika konstnärer. Det är verkligen imponerande! Höstsalongen bidrar till att förlänga konstsäsongen här på Österlen och har redan hunnit bli en tradition vi räknar med och ser fram emot. 

Årets jury har bestått av två välrenommerade gallerister: Thomas Wallner (för oss på Österlen kanske mest känd för sitt uppskattade galleri i Simris som nu tyvärr är på väg att flytta tillbaka till Malmö) och Pia Stael von Holstein (som driver Kammaren på Lilla Fiskaregatan i Lund och som ni känner igen som en av experterna i SVT:s Antikrundan) och de har haft ett spännande men svårt arbete framför sig. Efter mycket omsorg valdes 209 verk ut som skulle passa ihop i denna höstsalong. 

Det är roligt att se vilken blandning av konstnärer vi har i årets utställning. Här finns både välkända och nya namn, verk från såväl etablerade som unga, lovande talanger. Att intresset att vara med i Höstsalongen varit så stort och att man kan hålla en så hög kvalitet på verken är slående. Att man dessutom kan visa upp så många lokala konstnärer vittnar om vilken otrolig bredd och hög konstnärlig nivå vi har här på Österlen. Detta kan vi vara stolta över! 

När vi nu är så många konstintresserade samlade så vill jag passa på att rikta ett stort tack till Konstmuseet Gösta Werner och havet för er verksamhet och ett stort tack även till motsvarande verksamheter på våra andra fantastiska konsthallar och utställningsrum i kommunen som genom året och åren ger oss möjlighet att mötas och låta konsten ta plats. Stort tack till alla er som gör detta möjligt – våra konstnärer, våra arrangörer och naturligtvis till alla som är publik (och som idag dessutom är potentiella köpare av konsten).

Med det sagt vill jag ännu en gång hälsa er varmt välkomna och officiellt förklara Höstsalongen invigd. 

Tack!

Trångt i de många rummen när Höstsalongen 2024 invigdes på Konstmuseet Gösta Werner och havet. 

Thomas Wallner tar emot Gösta Werner sällskapets uppskattning för sitt juryarbete.

Pia Stael von Holstein tackas också för sitt juryarbete.

Museet var fullt av konstintresserade vid Höstsalongens invigning.

Peter Carlsson samtalar med Owe Gustafson som skapat de ikoniska illustrationerna och animationerna till tv-serien Fem myror är fler än fyra elefanter. 

(Bilderna på Uno Levinsson och mig i samband med invigningstalet har jag fått av Elisabeth Wikenhed resp Peter Carlsson och bilden på mig och Pia Stael von Holstein har Peter Carlsson tagit. Stort tack!)

Boksläpp av Sex Österlenpennor

Tack för inbjudan till ert boksläpp! Jag har, precis som säkert många andra här, följt er skrivargrupp via medier och framträdanden där ni berättat om ert arbete.

Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är väldigt glädjande att se hur ni brinner för att inspirera fler att ta upp pennan (eller, för all del, sätta sig vid tangentbordet). 

Att skriva har nämligen många fördelar och jag tänkte här beskriva skrivandet som ett slags trestegs-raket. När vi, såsom ni Sex Österlenpennor gör, använder oss av alla tre stegen kan vi nå väldigt långt.

För det första:

Skrivandet hjälper oss att utveckla våra tankar och bearbeta våra känslor. Genom att sätta ord på våra upplevelser får vi en djupare förståelse av oss själva och av vår omvärld. Vi utvecklas, vi blir klokare, kanske t o m visare …

Men det behöver inte sluta där. Vi behöver inte bara skriva för oss själva, utan vi kan välja att dela våra texter med andra och på så vis öppna upp för nya perspektiv och diskussioner.

Här kommer vi in på del två i trestegsraketen:

Bara genom att i sig skriva för en tänkt mottagare, tvingar vi oss själva att försöka tänka utifrån vår målgrupps perspektiv. Vi behöver alltså inte ens möta en mottagare för att öppna våra sinnen och betrakta vår text och våra idéer  “utifrån”.

Vilket leder oss in i den tredje och sista delen i raketen:

Om vi dessutom får möta den faktiska läsaren, få respons på det som vi skrivit, samtal, frågor och svar, diskussioner, kan både den som skriver och den som läser berikas. 

I Sex Österlenpennor har ni dragit nytta av hela trestegs-raketen och vi får som läsare möta en rik blandning av berättelser, tankar och reflektioner från sex helt unika röster. Ni har var och en något viktigt och värdefullt att dela med er av. Genom att vi får läsa era texter får vi en inblick i era världar och samtidigt inspireras vi till att reflektera över våra egna liv: skulle jag också vilja och våga segla över världshav, vart skulle jag vilja cykla, vilka dråpliga situationer har jag varit med om i mitt jobb, vilka drömmar har jag som jag kämpar för att uppnå, varför älskar jag att läsa, vilka saker har jag gjort som varit så förbjudna att jag inte vågat berätta om dem för mina föräldrar, vilka fler samtal kan uppstå när vi väntar på en buss eller ett tåg, vad är lycka och vad är vänskap för mig, vad har jag lärt av livet och hur lärde jag mig det, har jag något att berätta, vad skulle en läsare kunna vara nyfiken på  o s v. 

Jag vill avsluta med att tacka er Sex Österlenpennor för gott sittfläsk - ert tålamod och ork att sitta länge och arbeta med era texter, er generositet och ert mod att dela era berättelser med oss! Hoppas dessutom att er bok och detta boksläpp ska inspirera oss andra att skriva mer själva. Vem vet vilka fantastiska historier som döljer sig inom oss som sitter här? 

Låt oss alltså fortsätta att uppmuntra varandra att skriva, läsa, dela och samtala kring våra texter!

Invigning av Tobisviksbadet

Oj, vad vi är många som längtat efter den här dagen! Våra barn och unga, våra årsrika, familjer, semesterfirare, tävlingssimmare, motionssimmare, solbadare, bastubadare, trampolinhoppare och alla andra vattendjur, nu äntligen blir det bada av! Jag heter Charlotta Wasteson och är ordförande för Kultur- och fritidsnämnden och det är därför jag får äran att säga några ord en sådan här dag. 

Mycket är sig likt men ändå inte helt samma. Tobisviksbadet ligger vackert här vid havet och tallarna i viken. Nu har 50-metersbassängen fått exakta mått så att den är godkänd för simtävlingar. Vi är också glada över den nya fina startpallarna, hopp-plattformen, trampolinen, vattensprutan och fontänen. Något som vi från Kultur- och fritid är särskilt stolta över är att Tobisviksbadet nu är bättre tillgänglighetsanpassat - den högre vattennivån gör det lättare att ta sig i och ur bassängen och en bred trappa med ordentliga räcken. Vi har alltså bra grundfunktioner för simundervisning, motion, träning och tävling och dessutom utrymme för lek. 

Österlensim har de sista åren haft sin träningsverksamhet i Hammenhög på sommaren och vi är glada att vi nu åter kan erbjuda möjlighet till simträning på sommartid även i Simrishamn. Dessutom ska Korpen ha vattengympa här i sommar. Kommunens simskola startar i Hammenhög nu på måndag 17 juni och pågår i fyra veckor och i Tobisvik blir det simskola i augusti (tiderna släpps i slutet av juni). 

Även om vi idag firar en invigning av badet, så är vi många som vet att badet inte är helt nytt, utan både Hammenhögsbadet och Tobisviksbadet firar i år 60 år. Baden byggdes alltså 1964. Det ska naturligtvis också firas i sommar och bland annat företag och föreningar är inbjudna. Den 29 juni är Hammenhögsbadet först ut med att fira, med bl a hoppborg och musik. Detta är naturligtvis något som många vill gå på - faktum är att jag har hört att t o m en äkta sjöjungfru har hört av sig för att hon vill komma. Och den 27 juli firar vi jubileum på Tobisviksbadet. Mer om detta kommer i medierna och på vår hemsida. 

Då återstår bara att önska er ett härligt uppfriskande dopp och en riktigt skön sommar!

Våren är en bra tid att ta nya tag och inspireras av de unga!

Vårtal i Simrishamn, valborgsmässoafton 2024:

Jag vill önska er alla varmt välkomna till Simrishamns årliga valborgsfirande! 

Vi har samlats här för att fira vårens ankomst. Vi går från mörker och kyla mot ljuset, värmen och den spirande grönskan. Det är en tid full av förväntningar och hopp inför framtiden. 

Jag som har äran att hälsa er välkomna i år heter Charlotta Wasteson och sedan i höstas är jag ordförande för kultur- och fritidsnämnden. Men än mer är jag skolbibliotekarie i Simrishamn och det gör att jag här vid bålet känner igen många av er barn och unga. Ni som i framtiden kommer att vara våra hantverkare, politiker, ingenjörer, journalister, vårdbiträden, ekonomer, författare, chefer, konstnärer, m m och så småningom även fantastiska mammor och pappor ... 

Att ha ett jobb där man är omgiven av barn är alldeles fantastiskt. Idag vill jag lyfta fram några av de egenskaper som barn har och som vi vuxna riskerar att glömma av med åren, när stress och vardagsbekymmer tränger sig på. Våren är nämligen en bra tid för oss att ta nya tag och inspireras av de unga! 

Vad kan det då vara för egenskaper hos barn som jag tycker att vi vuxna ska inspireras av? Vi får väl se om ni håller med mig? 

För det första: barns nyfikenhet. Barn har en naturlig kraft att utforska världen omkring sig, att ställa frågor och vara öppna för nya idéer. Vad händer när vi vuxna också visar vår nyfikenhet och öppenhet att lära och växa, utan att låta rädslor eller fördomar hindra oss? 

För det andra: barns fantasi. I skolan och på fritidshem talar vi så klart mycket om utveckling och lärande, men vi talar också mycket om behovet av rörelse och fri lek. I vår fantasi kan vi föreställa oss en idealvärld - precis såsom vi skulle vilja ha den, men vi kan också föreställa oss en värld med klimatkatastrofer, krig och svält. Vad händer när vi vuxna fortsätter att leka, drömma och fantisera? Kommer vi då att vara bättre på att veta vad vi ska sträva efter och vad vi måste undvika? Kommer vi då att bli bättre på att skapa glädje och gemenskap i våra liv? 

För det tredje: barns empati. Barn vill vara en del av gruppen, hjälpa andra och engagera sig. De tycker det är viktigt att man är rättvis och att man vågar stå upp för det som är rätt. Eller som Jonatan säger till Skorpan i Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta: “Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort.” Vad händer när även vi vuxna visar att vi står upp för och bryr oss om varandra? 

Slutligen, och kanske det mest imponerande av allt, är barns stora optimism. De tror på det bästa i människor och situationer. De tror på sig själva och sin förmåga, ser möjligheter, kämpar och ger inte upp. Vad händer när vi vuxna, trots prövningar och nederlag, visar uppskattning av det som är bra? Kan det ge oss mer hopp för framtiden och mer kraft att göra bra saker? Både för oss själva och våra unga. 

Man säger ibland “it takes a village to raise a child” och man menar då att vi alla har ett gemensamt ansvar. Tar vi väl hand om barnen, behöver vi inte ta hand om så många trasiga vuxna. 

Vad behöver då barn för att vilja, våga och kunna behålla sin nyfikenhet, kreativitet, empati och tro på framtiden? Jo, för det behövs kärlek, trygghet och en bra utbildning. Och den i särklass viktigaste förutsättningen av dessa är så klart att känna sig älskad eller som Astrid Lindgren sa “Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.”. 

Det värdefullaste vi har är barnen. Mina barn, dina barn, våra barn. De är vår framtid. 

Ikväll står vi står här tillsammans och delar glädjen över vårens ankomst. Låt oss samtidigt återupptäcka de egenskaper vi hade som barn. Låt oss vara nyfikna, utforska världen med öppna sinnen! Låt oss använda vår fantasi för att skapa nya möjligheter och lösningar! Låt oss hjälpas åt och stå upp för varandra! Och låt oss alltid ha en tro på en ljusare framtid! 

Jag vill uppmärksamma några personer som är särskilt betydelsefulla för att en sådan här kväll ska kunna bli av. Stort tack till: 

• Simrishamns musikkår som ledde marschen fram till bålet och som kommer att spela för oss igen om en liten stund 
• Simrishamns scoutkår som säljer grillad korv och dricka 
• Tobbe Aastrup som är eldvakt och stannar kvar långt in på småtimmarna och vaktar bålet tills det brunnit ut helt 
• Mikael Karlsson som är ljudtekniker och sköter högtalaranläggningen 
• Dessutom vill jag tacka alla er som kommit hit för att fira våren med oss! 

Stolt och glad över att få vara en del av denna valborgstradition, vill jag utbringa ett trefaldigt leve för våren! Den leve “hurra, hurra, hurra!”

Albo härad hembygdsförening får Simrishamns Byggnadsvårdspris 2024

Tal i samband med utdelningen av Simrishamns kommuns Byggnadsvårdspris 2024:

Idag är det Arkitekturdagen och fokus ligger på god arkitektur. God arkitektur är inte kopplad till en viss tid eller byggnadsstil, utan god arkitektur handlar om medvetna val, ett väl avvägt samspel av form, skala och funktion, medvetenhet om samtida och framtida behov, anpassningar till platsens sammanhang och historia, omsorg om detaljer och helhet och bra materialval och tekniker som gör att byggnaderna åldras vackert och håller länge. Vad som är god arkitektur är alltså väldigt komplext. 

Bra arkitektur är väl värd att uppmärksamma och den är väl värd att vårda. I linje med detta har Simrishamns kommun instiftat ett pris för byggnader och bebyggelsemiljöer som renoveras varsamt med traditionella material och metoder. 

Men innan vi delar ut detta pris, vill jag passa på att uppmärksamma några viktiga förutsättningar för byggnadsvård: 

Jag vill börja med att ge en eloge till …
* Privatpersoner, föreningar, hantverkare och företag, som väljer att satsa på byggnadsvård.
* Försäljare av traditionella material (linoljeprodukter, kalkbruk, limfärg, etc) och de som tar tillvara och säljer återbrukat byggmaterial och inredning (fönster, dörrar, skåp, möbler).
* Alla som aktivt sprider sina kunskaper vidare.
Utan dessa personers intresse och engagemang skulle byggnadsvård inte vara möjlig. 

Simrishamns kommun gör också en hel del för att stötta byggnadsvård: 

* Vi har t ex ett Arkitektur- och kulturmiljöprogram som innehåller riktlinjer för vår framtida utveckling av kommunen. Där kan man hitta fakta och se bilder på våra olika landskapstyper, byggnader och kulturmiljöer, få inspiration och lära sig mer om vår kommuns historia och utveckling, vad vi ska bevara och hur. 

* Kommunen har också en kommunantikvarie med specialistkompetens inom kulturmiljöer och byggnadsvård. Hon har i uppdrag att granska planerade byggnationer och renoveringar och komma med tips och synpunkter på hur man kan bevara, vårda och utveckla våra miljöer. Privatpersoner kan också kontakta henne i frågor som gäller byggnadsvård. 

* Utöver detta arrangerar vår kommunantikvarie och Österlens museum tillsammans utbildningar kopplade till arkitektur och vård av vår kulturhistoria. 

T ex Fönsterrenoveringens dag varje år i maj. Förra året: hur man steg för steg renov fönster. I år: Benny Andersson-energirådgivning. 

Arkitekturvandringar i Simrishamn och Kivik. 

Kulturarvsvandring i Hammenhög i samarbete med Hammenhögs byalag. 

Till hösten: någon form av prova på-tillfälle, kanske något i stil med förra årets projekt där man fick lära sig mer om musselskalsbränning och skällning av tegeltak.  

Som ordförande för kultur- och fritidsnämnden har jag nu äran att dela ut Byggnadsvårdspriset för 2024. Årets pris går till Albo härads hembygdsförening (en förening som bildades 1934, alltså för 90 år sedan) och jag vill be representanter för föreningen att komma upp på scenen innan jag läser upp Kultur- och fritidsnämndens prismotivering: 

“Albo härads hembygdsförening äger och förvaltar flera byggnader som utgör en del av vårt gemensamma kulturarv. I Simrishamns kommun ansvarar de för Södra Mellby mölla, Sankt Olofs mölla, Krubbemölla och Brydestuan i Åkarp. Med stor varsamhet, engagemang och kunskap underhåller och renoverar föreningen byggnaderna med traditionella metoder och material. Genom olika arrangemang erbjuds besökare därtill att uppleva dessa kulturmiljöer, som på olika sätt levandegörs av föreningen. Albo härads hembygdsförening arbetar även aktivt med att sprida kunskap om byggnadsvård.” 

Med priset vill vi visa att vi uppskattar ert arbete och ert engagemang i att bevara och vårda delar av vårt byggnadsarv. Samtidigt som ni vårdar byggnaderna, vårdar ni den historia som våra byggnader bär på. Det är värt en varm applåd!

St Olofs mölla