onsdag 28 december 2011

Sugen på att läsa kemikurserna igen

20101212 Sponge Cake _13När jag stod i kopieringsrummet för någon vecka sedan hittade jag en kvarglömd kemiuppgift som gjorde mig nyfiken. Rubriken löd "Vad händer när man bakar en sockerkaka? Sönderfördelning av natriumvätekarbonat" och under bilden på den läckra kakan kunde man läsa att uppgiften bestod i att eleverna skulle ta reda på vilka ämnen som natriumvätekarbonat sönderdelas i när det hettas upp.

Läraren hade gett några förslag på vad som bildas och beskrivit vilka material eleverna skulle ha till sitt förfogande när de tog reda på svaret. Nu skulle de diskutera vilka lösningar de ansåg var mest rimliga och hur de skulle kunna undersöka om de funnit rätt svar. De skulle berätta för sin lärare hur de ville utföra experimentet och i samband med att de utförde det så skulle de skriva en labbrapport.

Visst låter det som en både rolig och nyttig uppgift! Jag gillar att de ska få lära sig vad det är som gör att kakan jäser (jag tror att man kan hitta många bra kemiuppgifter som har att göra med mathantering och matlagning), att de tränas i problemlösning och i att skriva en rapport.

På gymnasiet gick jag naturvetenskaplig linje på Österängskolan i Kristianstad och visst var kemilektionerna lite kul och intressanta även då, men inte kan jag minnas att de anknöt till människors vardag och drog nytta av elevernas nyfikenhet. Nu blev jag sugen på att läsa om kemin, särskilt om jag får gå hos någon av mina kollegor!

tisdag 27 december 2011

Ideom förgyller språket och kan bidra till ett djup åt tanken


Jag tycker att det är spännande och kul med ideom, det vill säga fasta uttryck i stil med "en het potatis". Därför blev jag jätteglad när jag fann en sida på Wikipedia med detta tema:  http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_svenska_idiomatiska_uttryck.


Dessutom har Wikipedia en lista över svenska ordspråk och en lista över svenska liknelser:  http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_svenska_ordspr%C3%A5k och
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_svenska_liknelser.


Nu ska jag tipsa om de här sidorna när jag ger mina elever i uppdrag att använda sig av minst ett ideom, ett ordspråk eller en liknelse i sina tal eller debattartiklar.



Posted by Picasa

måndag 26 december 2011

Hur skapar vi läsare?

PathHur skapar vi läsare? Detta är kanske en av skolans allra viktigaste uppdrag.

Det finns så klart många olika typer av texter som man kan sluka, men de elever som inte blir passionerade läsare tillbringar för lite tid med läsning. Detta gör att de inte hinner bli skickliga läsare.

Vill vi alltså att våra elever ska tycka att det går lätt och snabbt att läsa och förstå det lästa, måste vi hjälpa dem att hitta läslusten. Vi måste skapa läsare!

Här kan du läsa om böcker och läsning ur ett historiskt perspektiv:  http://cwasteson.blogspot.com/2011/05/precis-som-pa-1800-talet-finns-i-dag.html

fredag 23 december 2011

Den viktiga läshungern


En av mina absoluta idoler är Astrid Lindgren och en av de frågor i skolan som jag brinner mest för är läsningen och läslusten. Därför har jag nyligen läst Det gränslösaste äventyret. Om böcker, läsning och att skriva för barn (2007) som består av texter av Astrid Lindgren samlade och kommenterade av Lena Törnqvist.

Många av bokens texter handlar om hur viktigt det är att barn får känna läshunger och jag börjar med att citera Lindgrens önskan å alla mödrars och fäders vägnar:

"O mäktiga feer, ge mitt barn i faddergåva inte bara hälsa, skönhet, rikedom och allt det där ni brukar komma stickande med - ge mitt barn läshunger, det ber jag om med brinnande hjärta!, Jo, för jag vill så gärna att mitt barn ska få i sin hand nyckeln till det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje." (2007, s 43)

Lindgren berättar vidare om vad läsningen givit henne och hennes syskon:

"Vi levde i våra böcker, vi lekte dem, de fyllde vår tillvaro på ett sätt som ingen bok man läser som vuxen någonsin kan göra. Vi lekte sagorna, vi lekte indianböckerna, vi lekte Anne på Grönkulla varenda kväll i sågspånshögen bakom sågen, jag var Diana Barry, oj, vad det var roligt!
    En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje." (2007, s 48)

.readJag håller med Lindgren om att berättelser fyller ett stort behov hos oss alla och särskilt hos barn. Jag tror dessutom att den som en gång upplevt läshunger har stora förutsättningar att komma in i ett slags bokslukarålder och den som slukat böcker i stora mängder har hunnit träna upp många grundläggande färdigheter som de har nytta av i livet: att läsa så klart, att skriva (indirekt genom förebilder), att leva sig in i andra människors liv och tankar, att träna sig i empati, fantasi och kreativitet ... Ja, listan skulle kunna bli ännu längre!

Om vi kan enas om att vi vill att våra barn och ungdomar ska få uppleva läshunger - hur kan vi då hjälpas åt att skapa förutsättningar för detta? Astrid Lindgren berättar:

"för mej började det, när jag för första gången fick en egen bok och luktade mej in i den. I den stunden föddes min läshunger, och bättre gåva har jag inte fått av livet." (2007, s 68)

Reading on the sofaTyvärr är det inte lika lätt och självklart för alla. Jag har träffat många gymnasieelever som sagt att de aldrig frivilligt läst en bok och heller aldrig njutit av att läsa. Några gånger har jag kunnat inspirera läsovana elever genom att sticka rätt böcker i händerna på dem. Plötsligt har det lossnat och de har skyndat sig för att låna mer och fler liknande böcker. Men allt för många gånger har jag misslyckats. Ungdomarnas läsande har då bara skett pliktskyldigt. Läsivern har inte vaknat.

Lindgrens bok får mig att fundera över om det här med att skapa läshunger hos våra barn och unga kanske är så fundamentalt att vi borde ha det som en mycket tydligare målsättning i skolan:

"Har du fortfarande inte upplevt läshunger när du slutar årskurs fyra får du gå om en klass!"

eller, ur ett annat perspektiv:

"Har du fått alla dina elever att känna läshunger, får du löneförhöjning!".

Tycker du också att detta är en viktig fråga? Har du några tankar kring hur vi skulle kunna få barn och ungdomar att känna läshunger?

torsdag 22 december 2011

Jämför kurserna i ett ämne med varandra

Detta kan vara intressant och givande att diskutera:
Vad är utmärker respektive kurs?

Vad är till exempel centralt i följande kurser i ämnet svenska:

  • Sv 1:
  • Sv 2:
  • Sv 3:


Pregnancy ProgressionKan man se någon progression?

Jämför t ex vad som står om muntlig framställning, skriftlig framställning och litteraturvetenskap i de olika kurserna.

onsdag 21 december 2011

FFFF finns kvar

Do it!

Inte helt förvånande finns FFFF kvar, men nu finns dessa fyra F representerade på alla betygsnivåer:
  • Fakta
  • Förståelse
  • Färdighet
  • Förtrogenhet
Man anser att de fyra delarna förutsätter och samspelar med varandra.

Jag håller med om att man behöver kunna fakta för att förstå och kunna använda sig av sina kunskaper. Däremot måste jag inte ha förståelse för att kunna återge fakta ...

Vad tycker du?

tisdag 20 december 2011

Utvärderingstider

I dag prövade jag att låta eleverna sitta i grupper och tillsammans skriva ner sånt som de tycker varit bra respektive som var mindre bra/sånt som borde förändras i kursen i svenska b, till exempel vad gäller hur hur jag lagt upp kursinnehållet och planerat arbetssätten. Därefter fick de sittandes i sina grupper gemensamt presentera för hela klassen saker som de tagit upp i sitt samtal (man behövde alltså inte säga vem som tyckte vad eller argumentera för sin åsikt). När vi gjorde det tyckte jag det kändes jättebra. Vi hade möjlighet att diskutera åsikterna direkt, jag fick en chans att förklara hur jag tänkt och ställa följdfrågor och be om tips på hur man ska lösa vissa svårigheter/problem.

De nationella proven är rättade och de flesta har fått se sina resultat och fått besked om sitt slutbetyg (men inte alla eftersom en del varit sjuka eller borta), så jag tänkte att de inte skulle behöva känna sig pressade att fjäska för mig ... Dessutom tycker jag att det är viktigt att eleverna (de går i trean på gymnasiet) ska kunna våga stå för de åsikter som de har.

En grupp sa bland annat att de tyckte att de fick lite för lite tid till att göra färdigt sina uppgifter och att mina genomgångar kunde bli så långa att de inte hann jobba så mycket på lektionerna. Det ska jag verkligen ta till mig. Jag vet att jag har en tendens att vara långrandig och vilja ge massor av tips och stöd.

Jag har helt enkelt en tendens att vara omständlig - men också (om man ska se det positivt) systematisk.  Jag måste fundera mer över hur jag ska gå igenom uppgifterna. Eleverna kan ju läsa dem själva på vår kursblogg, men en del av dem verkar behöva att jag förklarar och visar ... För andra skulle det kanske passa bättre att sätta igång direkt, men då får jag ju så lite kontakt med dem, eller? Och en del elever passar alltid på att smita undan så fort som de får jobba självständigt ... Sedan tycker jag att problemet blir större därför att en del elever i den här stora klassen inte tagit vara på tiden, utan tyckt att det inte varit lönt att sätta igång att göra något, bara för att det bara varit 20-30 min kvar på lektionen. På 20-30 minuter kan man väl till exempel hinna planera sitt arbete eller skriva en disposition för en text eller ett tal?

En annan grupp tog upp att de tyckte att det varit lite jobbigt med de individuella bloggarna till en början, men att det sedan gått fint. Några invände och sa att de hade föredragit att få skicka sina inlämningar via mejl istället för att lägga upp dem på en blogg. Detta gav mig chansen att åter berätta hur bra bloggarna är för mig som lärare. Alla deras arbeten (både kvantitet och kvalitet) finns samlade och jag kan lätt få överblick över deras utveckling under kursens gång. Samtidigt sa jag att jag inser att man måste fundera över vilka metoder som är bäst på en så här kort kurs (bara 100 p). De kommer inte att använda sina bloggkunskaper mer på gymnasiet (för de flesta av dem använder inte bloggar i andra kurser som de läser) och allt för mycket kraft på kursen kan inte gå åt tekniken, men så klart kommer de att kunna ha nytta av det när de går vidare till högre studier (de går studieförberedande program).

Någon grupp tyckte att vi haft för få traditionella prov och en annan att det var perfekt att tyngdpunkten istället legat på muntliga och skriftliga redovisningar. Själv tänker jag att de har mest nytta av muntliga och skriftliga inlämningsarbeten inför framtiden, för mina uppgifter som ofta består i att läsa, referera och reflektera kring det lästa, liknar mycket de uppgifter de kan förväntas få när och om de väljer att läsa vidare.

Några elever tyckte att det var ett problem i undervisningen att många elever inte brydde sig om att bli färdiga med sina uppgifter i tid. De tyckte att det kändes orättvist att dessa elever på så vis fick mer tid för förberedelser och att det blev tjatigt med alla mina påminnelser. På lektionstid ställer eftersläntrarna dessutom ofta inaktuella frågor och vill ha hjälp med gamla uppgifter.

Jag har försökt att inte låta eftersläntrarna få påverka undervisningen så mycket, men jag känner absolut att detta är en öm tå. Är jag för mesig, eftersom det är så många som inte bryr sig om våra överenskommelser om när olika arbeten ska vara klara (vi bestämmer ju datumen gemensamt utifrån vad vi tillsammans anser är rimligt)? Andra i klassen opponerade sig. De sa att de kunde visserligen förstå att eftersläntrarna skapade problem för läraren, men ansåg att det i övrigt bara var den som kom efter som drabbades. Så enkelt tror jag tyvärr inte att det är, för jag känner att jag har svårt att få planeringen att fungera när många elever ligger efter med flera uppgifter. Dessa elever tycker nämligen att det är svårt att ta till sig nya uppgifter och de klagar över att allt känns rörigt.

Sedan kom en grupp som öste beröm över mig. Jag nickade eftertänksamt, men satt bara och väntade på det där "men"-et. Förstår ni vad jag menar? Är vi inte många som funkar så? Tyvärr. De hade lagt upp det så fint: först positiva saker som skulle göra att jag inte blev fientligt inställd och så tvekade de lite innan de sa det som inte var lika bra ... Efteråt känner jag att jag kanske skulle ha kunnat vara öppen med mina reaktioner: sagt att jag rodnar av alla snälla ord, men att jag också gruvar mig för vilken bomb de tänker släppa när de bäddar så omsorgsfullt ... För jag tänker att några elever efteråt kanske kan tänka att jag skapade där här situationen för att gå med håven, för att få slicka i mig beröm från mina elever, och det var ju inte så jag tänkt mig det. Det var ju inte det som jag var ute efter (för vem har att vinna på det?).

Jag ville att de skulle våga ta upp både sånt som de gillade och sånt som de ville tipsa mig om som kunde bli bättre, precis som vi jobbat när vi gett respons på deras arbeten under terminens gång. Och visst kom det en bomb ... Men kanske inte helt oväntad. Om jag ska vara ärlig. De tyckte inte jag varit tillräckligt tydlig med var de ligger betygsmässigt. Flera av eleverna höll med om detta, men de elever som jobbat hårdast på kursen, som lämnat in uppgifter i tid och noga bearbetat sina texter enligt min respons, sa å andra sidan att de tycker att jag varit tydlig och att de tyckte att de fått många konkreta råd kring hur de skulle kunna förbättra sig.

Detta med betygsprat tycker jag är ett svårt dilemma. Jag ger ingående respons på elevernas skriftliga och muntliga redovisningar, men jag talar sällan om vilket betyg en viss prestation ger. Däremot har vi ett utvecklingssamtal då vi talar om betyg i mitten av kursen. I mitten av den här terminen lämnade jag dessutom över information om var de ligger betygsmässigt inför utvecklingssamtalen till elevernas respektive mentorer, men denna information tycks inte ha gått vidare till eleverna och jag pratade inte med dem själv om var de låg (nu när vi alltså var 3/4 in på kursen).

Betygssamtal tar så mycket undervisningstid, men skriver jag ett betyg direkt på arbetet så är många ointresserade av att läsa själva responsen. Istället att sätta sig in i vad jag tycker att de gör bra och därför bör fortsätta med och tipsen på hur de kan bli bättre, står betyget i fokus. Denna iakttagelse stämmer dessutom med forskningen kring formativ bedömning.

När vi hade samtalet kändes det bra: ärligt och konstruktivt. Jag tycker generellt att jag kan hantera kritik (det är svårare att veta hur man ska handskas med beröm) och jag tycker att jag vågar tala öppet om mina svagheter (i alla fall en del av dem). Men efteråt, nu på kvällen ... så vacklar jag lite. Kände alla att de kunde säga vad de hade på hjärtat? Hur man än gör, så har man ändan där bak. Att utvärdera en kurs är inte så lätt!

Vid tidigare tillfällen har jag gjort utvärderingarna anonymt, men då har jag inte hunnit redovisa och/eller diskutera resultatet ordentligt med eleverna, för sedan har terminen varit slut ... Det är ju dumt tänkt, det förstår jag också, men jag har märkt att det är ett problem som upprepas ... och även i dag blev det plötsligt nödvändigt att ha utvärdering sista gången vi hade lektion ihop. Till mitt förvar kan tilläggas att jag hade en utvärdering med dem även mitt i kursen precis före sommaren. Då lämnade de in digitalt via surveymonkey och fick de vara helt anonyma, men å andra sidan hade jag ingen ordentlig uppföljning på den ... för sedan kom sommaren ....

Hur gör ni? Vad tycker ni fungerar? Jag är tacksam för råd och tips!

Julstämning på google



Testa Googles julstämning med hjälp av https://www.google.com/search?btnG=1&pws=0&q=let+it+snow.
Vackert eller hur?
Och testa gärna "defrost".
Tänk om det alltid varit så enkelt!

Jämför kunskapskraven

Pröva att jämföra kunskapskraven LGY11 och -94. Ser du någon skillnad?

Do It Now


Håller du med om att kunskapskraven har förändrats från ”Förstår?” till ”Gör!” Och i så fall hur påverkar det vår bedömning?

måndag 19 december 2011

Hur har ämnesbeskrivningarnas förändrats?

Svenska språket nyckeln till integration
Jag håller med Folkpartiet att språket är viktigt, såväl för framgång i studier som i samhället i stort.


Pröva att jämföra dina ämnens gamla ämnesbeskrivningar med de nya. Så här ser det till exempel ut i ämnet svenska:

Den gamla
”Utbildningen i ämnet svenska syftar till att hos eleverna stärka den personliga och kulturella identiteten, att utveckla tänkandet, kreativiteten och förmågan till analys och ställningstagande. Den syftar vidare till att bidra till framgång i studierna och förmågan att kommunicera med andra.”

Den nya
”Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.”

Ser du några skillnader och likheter?

lördag 17 december 2011

Vad är god hjälp och vad är björntjänster?

Curling”Hur mycket curlar vi våra elever?”

Kanske är detta en fråga vi behöver ställa oss själva ibland?

fredag 16 december 2011

Enhet

UNITY”Så här jobbar vi med bedömning och betygssättning på den här skolan.”

Detta förhållningssätt tror jag kan underlätta vårt arbete i skolan.

torsdag 15 december 2011

Varför betyg?

GradesVilka syften vi har med vår betygssättning kan vara intressant att fundera över och diskutera med kollegor.

Några förslag:
  • motivera,
  • informera,
  • urval.

Hur påverkar detta vårt arbete?

onsdag 14 december 2011

2010 bjöd på en vit jul ...

Så här såg det ut i Simrishamn förra året:



Hur såg det ut hos er?

Hur blir det i år?

tisdag 13 december 2011

En gymnasieskola på vetenskaplig grund

Klas Sjöberg

Förra veckan hade vi på Österlengymnasiet ett spännande och viktigt tema kring Hälsa och livsstil – vad säger forskningen? Klas Sjöberg höll föredrag om "Folkhälsa och livsstil – vilka är trenderna?" samt  "Sjuk eller frisk av maten – kan du välja själv?"

Sjöbergs slutsatser
Vi fick bland annat (föga förvånande) höra att vi åt för mycket socker och fel sorts socker, för mycket fett och fel sorts fett samt för mycket salt. Lösningen på problemet är enligt Klas Sjöberg att vi ska röra på oss mer och äta mer frukt och grönsaker. Och de som röker ska naturligtvis sluta upp med det. Detta är både bra för vår vikt, vårt allmänna välbefinnande och vårt immunförsvar. Därför försökte han torgföra idén att vi bör äta två äpplen per dag och att vi som är i medelåldern bör röra på oss ½ timme/dag, medan våra elever bör röra på sig ca 1 timme/dag.

Søren Berg

Sedan tog Søren Berg över stafettpinnen och talade om "Att sova eller inte sova – vad anser sömnforskarna?". 

Sömn- och vakenhetsrytmen för tonåringarBerg berättade att ungdomar på grund av hormoner förskjuter sin sömncykel ca 1½ h. De vill alltså helst gå upp och gå och lägga sig ca 1½ timme senare än oss andra.

Efter aulaföreläsningarna hade de elever och lärare som var specialintresserade möjlighet att delta i ett seminarium med de båda forskarna.

Om Österlengymnasiet vill vara en gymnasieskola på vetenskaplig grund räcker det alltså inte med att vi har Forskningsnätet ;-), utan vi bör bland annat tänka på att börja skoldagen vid 9.30 istället för 8.00, bjuda eleverna på minst ett äpple per dag (vi bor ju i "Äppelriket"), servera en aptitlig grönsaks- och rotfruktsbuffé till lunchen (det gör vi redan) samt schemalägga 1 timmes rörelse per skoldag. Det skulle inte jag ha något emot!




Här kommer några bilder från dagen:



Vill du veta mer om föreläsarna och om Forskningsnätet Skåne?

Docent Klas Sjöberg är överläkare i internmedicin på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Han forskar särskilt på magtarmkanalens sjukdomar och glutenintolerans och om sambanden mellan ljus och hälsa samt kost och hälsa.

Docent Søren Berg är överläkare på öron-, näsa-, halskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund och ansvarar där för sömnutredningar. I Danmark driver han Nordens största privata sömnklinik och han är medlem i europeiska styrgruppen för utbildning i sömnmedicin.

På www.forskningsnatet.se kan du läsa mer.

söndag 11 december 2011

På Internet kan du hitta stöd för vilka knäppa föreställningar som helst

I Sydsvenska Dagbladet i dag finns en intressant artikel skriven av Erik Fosnes Hansen. Artikeln har rubriken "Kejsarens nya kläder" och syftar på H C Andersens kända saga om en kung som inbillas att tro att han klär sig i de vackraste kläder, när han i själva verket går naken. Artikeln pryds med ett av Breviks porträtt av sig själv, där han poserar i hemmagjord uniform med ordnar och medaljer som han köpt via Internet.

Jag tänker att precis så har det varit för Breivik. Han lurades att tro att han var en del av en gemenskap och han såg sig själv som en representant för en mängd personer han kommit i kontakt med framför allt via Internet. Så här refererar Fosnes Hansen delar av Breviks öppna kommunikation på nätet:
"På en norsk websida skriver Breivik den 20 september 2009 exempelvis att vi ”kommer att få tampas med multikulturalism (kulturmarxism) och islamisering i åtminstone 20-70 år till”, och beskriver hur de flesta politiska partier och frivilliga organisationer enligt honom är ”kontrollerade” av kulturmarxisterna. Och han får svar från sin stora förebild, självaste chefsideologen, den starkt högervridne bloggaren ”Fjordman”, alias Peder Jensen, en känd figur i dessa nätforum. ”Fjordman” svarar bland annat: ”Förr eller senare kommer vanliga människor upptäcka att EU och de europeiska ledarna bakom den infödda befolkningens rygg redan har beslutat att det ska vara fritt fram för fortsatt muslimsk kolonisering av vår kontinent. (...) Faktum är att de västliga ledarna driver en demografisk och juridisk krigsföring mot den vita majoritetsbefolkningen i de västliga länderna för att bryta ner dem till förmån för en auktoritär, post-demokratisk världsordning med dem själva i toppen.” Detta är samma ”Fjordman” som 2007 skrev sitt eget manifest, en ”europeisk oavhängighetsförklaring” (en titel Breivik för övrigt lånade till sitt eget magnum opus). Där skriver ”Fjordman” att om inte Europa ”deeurabifieras” och EU:s ledare ställs inför rätta måste ”vi”, ”det europeiska folket”, ta till ”lämpliga medel för att försvara vår egen säkerhet och för att säkra vår nationella överlevnad”. Vilka medel som här skulle vara ”lämpliga” förblir oklart, men man behöver inte, som Breivik, vara kliniskt galen för att föreställa sig dem – eller försöka tillämpa dem."

Men när Breivik tar steget fullt ut, när han gör slag i saken och agerar såsom många andra skriver att de tycker att man borde göra, då vänder sig hans Internet-gemenskap emot honom och han visar sig stå alldeles ensam och alldeles naken.

Breivik har i dagarna klassats som sinnessjuk och i och med detta tycks de högerextrema dra en lättnadens suck: de kan väl inte ta ansvar för vad en ensam galning tar sig för?! Själva vet de var gränsen går mellan "snack" och "allvar". Eller?

Vi har svårt för att hantera nya medier. I dag är det Internet, men för bara 100 år sedan så var det filmen och radion som överväldigade oss.

Fosnes Hansen tar i sin artikel upp hur biopubliken flydde i panik när de 1896 för första gång såg ett tåg köra emot dem på en bioduk. Han tar också upp hur många människor fascinerades och drogs till Hitlers överspända talarstil och hur Hitler medvetet utnyttjade filmmediet för att övertyga. 

Varning: Här kommer en liten avstickare ... Jag vill nämligen tillägga att jag tror att man gillade Hitlers talarstil därför att den så tydligt skilde sig från andra politikers jämförelsevis tråkiga, torra och distanserade sätt att tala. Hitler talade som om han i hela sin själ och kropp trodde på det han sa. Han var passionerad och jag tror att det lockade. Äntligen någon som brinner för sina åsikter, någon som talar mer som vanligt folk och vänder sig direkt till folket, någon som verkligen vill förändra, som är beredd att kämpa! Dessutom får man ofta i filmer med hans tal se hur de som lyssnar ser ut när de upplever talet. De såväl män, kvinnor som ungdomar och barn och de är många, uppmärksamma, övertygade och entusiastiska. 

Jämför gärna Chamberlein med Hitler, säkert kan du hitta ännu bättre filmklipp att jämföra, men här får du två förslag:





Självklart har vi blivit mer källkritiska allt eftersom vi tvingats till det, men vi kommer nog alltid att ligga steget efter de som vill utnyttja oss. Så här skriver Fosnes Hansen:
"Det tog också åtminstone två generationer med daglig tv för att utveckla en kritisk – eller ska vi säga oimponerad – förståelse av och förhållande till de ”sanningar” man blir serverad genom bildmedia, samt att avmagnetisera bildmediernas nimbus. Den högtid en radio- eller tv-intervju en gång medförde, för hög och låg, finns inte längre. På sätt och vis kan man säga att människan, detta anpassningsbara väsen, har anpassat sig och lärt sig genomskåda, behärska och demokratisera de nya medierna: de levande bilderna, den trådlösa överföringen. Vi är inte längre lika naiva i mötet med det kommunikationens paradigmskifte som vi lever i efterklangen av, vi förstår instinktivt många fler av dess aspekter. Vi genomskådar det nu. Man kan säga att vi genomgått vår massmediala potträning."
I dag genomskådar vi ofta filmmediet och inser att man kan luras med det, men den som vill bli "lurad" - den vill hitta åsikter som passar in på hans eller hennes egen världsbild - kommer i dagens rika utbud att finna precis vad han eller hon behöver. Därför håller jag med Fosnes Hansen när han skriver om Breivik att
"Det är Kejsarn av Norvegien vi möter, i all sin sjuka fasa. Och även om rättssaken kommer att ha sin gång, är slutsatsen given: Inspärrning på mentalsjukhus, där liknande kejsare, frälsare och Napoleonfigurer hör hemma, och alltid har hört hemma. De ideologiska och hatiska vanföreställningarna kan man dock inte spärra in. Men man kan heller inte ignorera dem eller frikänna dem från den roll de har spelat, och inbilla sig att det åter igen är business as usual och fritt fram. Detta är den utmaning demokratin står inför."
Detta är viktigt: vi kan spärra in galningarna, i alla fall efter att de begått sina brott, men vi kan inte spärra in alla åsikter som vi inte gillar, i alla fall inte i en demokratisk och ocensurerad värld. Hur vi ska handskas med detta problem är en stor och viktig utmaning och det är viktigt att förstå och komma ihåg att näthatet och hotet mot demokratin inte bara kommer från högern, utan att det finns många inom vänstern som öppet sprider sitt personliga och extrema hat på Internet och i pressen.

Här kommer en liten avstickare till, men jag vill så gärna passa på att berätta att Mats Skogkär på Sydsvenska Dagbladet är en som varit utsatt för detta hat från vänstern och han skriver om det etablerade och allmänt accepterade(?!) hatet bland annat här:  http://www.sydsvenskan.se/opinion/signerat/matsskogkar/article1585903/Hatet-mot-Bildt.html

fredag 9 december 2011

Rektor spelar en avgörande roll för elevernas resultat

Headmaster 1

På kursen "Svenska i en ny tid" berättade Anna Maria Thunman att  McKinseyrapporten visar att:

Ju mer tid rektor lägger på pedagogiska frågor desto bättre resultat får eleverna.

Det kanske inte är ett så förvånande resultat, men tänkvärt - för tar vi i alla svenska skolor fasta på detta?

Många rektorer har alldeles för mycket att göra för att hinna engagera sig i skolans kärnverksamhet - undervisningen. Istället måste de i första hand kämpa med att få budgeten att gå ihop och tänka på marknadsföring och på att hålla tjänstemän och politiker nöjda.

Hur ser det ut på din skola? Använder ni mötestiderna till att i första hand prata om lärande och undervisning eller handlar det ofta om administration, dokumentation, logistik, lokaler, marknadsföring, prioriteringar, brist på resurser ...?

Själv tycker jag att vi lägger allt mer tid på att skapa åtgärdsprogram och stödåtgärder när det inte funkar, men hinner vi verkligen prata tillräckligt mycket om vad vi kan göra för att få med alla från början, hinner vi att tillräckligt ofta diskutera, tipsa och stötta varandra i hur vi kan planera, genomföra och utvärdera den ordinarie undervisningen?

Här kan du ladda ner McKinseyrapporten som en pdf:   http://www.mckinseyonsociety.com/downloads/reports/Education/Worlds_School_Systems_Final.pdf

torsdag 8 december 2011

Vad innebär entreprenöriellt lärande i din undervisning?

Contractors review plans

Det står i läroplanen att entreprenörskap och företagande ska genomsyra utbildningen. Vad innebär detta för dig och dina undervisningsämnen?

Några förslag:
  • Eleverna ska utveckla ett eget driv.
  • Eleverna ska komma på egna idéer/lösningar på problem som de testar och utvärderar. (Ex. på detta: projektarbeten, skrivprocessen …)
Hur gör ni på din skola? Hur gör du?

onsdag 7 december 2011

Hur kan vi hjälpas åt och stötta varandra?

Midwest Hospitality

Några förslag på hur vi kan hjälpas åt och stötta varandra:
  • ”reflektionsmetoden” (berätta om något som hänt, diskutera det och lyssna på andras berättelser)
  • ”kollegial observation” (följ en kollega och ge respons på undervisningen, låt gärna kollegan beställa vilken respons han eller hon är mest intresserad av att få och byt sedan roller)
  • Gemensamma regler (”Så här jobbar vi på den här skolan”) vid t ex försenade inlämningar av skolarbeten, prov i efterhand och hur vi ska hantera elever som vill ha högre betyg än de visat att de förtjänar.
Hur gör ni? Vad tycker ni funkar bäst och ger mest utdelning?

tisdag 6 december 2011

Vilka är dina drivkrafter som lärare?

Self-confidenceVad var det som en gång gjorde att du valde att bli lärare?

Vad är det som driver dig i dag?

Dagens tips är att du ska ta fasta på detta när du känner att du behöver fokusera eller samla kraft i vardagen!

måndag 5 december 2011

De nya kurserna och ämnesarbetslagen

Night TrafficJag har ett uppdämt behov av att diskutera svenskämnet. Vardagen går snabbt och jag hinner alltför sällan diskutera undervisning och undervisningsinnehåll med mina kollegor. I dag har vi dock haft A-dag på Österlengymnasiet och kommit ifatt lite grand. Vi har haft ämnesgruppsmöten och det tycker jag är både viktigt och kul.

The Bird, Bird, Bird, The Bird is the Word!Kanske är det fånigt att ta upp det - det borde vara självklart, men tyvärr tror jag det behövs för ämnesgrupperna och ämneskompetenserna sätts på många skolor på undantag - jag vill alltså framhålla att det är så fantastiskt roligt och intressant att få en chans att diskutera pedagogik, metodik och sina undervisningsämnen med andra vuxna som har samma intressen och som alla kan och vill bidra med sina kunskaper, erfarenheter och perspektiv!

Det ger en enorm kraft att i ämnesgruppen diskutera vårt stoff i ämnet, våra metoder, våra möjligheter och våra problem och hur vi ska lösa dem. Dessutom hjälps vi åt att skapa en trygghet för eleverna, när vi har ungefär samma förväntningar och ställer ungefär samma krav.

Anna Maria ThunmanVi var två lärare i ämnesarbetslaget som varit på kursen "Svenska i en ny tid" av och med Anna-Maria Thunman på Lärarfortbildningar. I dag fick vi chansen att berättade lite om detta för våra språkkollegor. Här på bloggen kommer jag därför att i kommande inlägg ta upp några tankar inspirerade av Thunmans kurs och våra diskussioner i arbetslaget.

Det finns mycket nytt att fundera kring, ny skollag, ny gymnasieförordning, nya läroplaner, nya examensmål, nya ämnesplaner etc, och det finns många gamla begrepp som blivit förstärkta, till exempel infärgning (att låta programmålen påverka/styra alla kursers innehåll) och kamratrespons (elever tipsar varandra om vad de gör bra och vad de kan göra bättre) och så var det ju det här med det entreprenöriella lärandet. ;-)

söndag 4 december 2011

Kollegor tipsar varandra under så kallade e-luncher

Road through Beech ForestPå Mälardalens högskola tipsar lärare varandra om hur de använder sig av IKT i sin undervisning. Detta gör de under lunchtid via Adobe Connect. Mötena kallas därför e-luncher och något som är jättebra är att de inte bara sker i realtid, utan mötena spelas in så att de även kan ses i efterhand. Första mötet handlade om Chatt och Snabbomröstning i klassrummet och hölls av

Jag tycker att både föredraget i sig och själva idén med mötet var jätteintressant och ett superbra tips och vill därför sprida länken till er andra!

På Elisabeths Wulff Sahléns blogg kan du läsa mer om e-luncherna:  http://e-emerging.blogspot.com/2011/11/digital-kompetenshojning-hurda.html

fredag 2 december 2011

Retrorikprofessor Anders Sigrell har retorikskola i P1

De här korta lektionerna i retorik av och med Anders Sigrell får ni inte missa:

Lyssna: Retorikskolan ett

Ja, så är det: Vi väljer! Möjligheterna är oändliga! Häftigt men också läskigt ...

Detta inlägg är särskilt intressant för oss lärare:

Lyssna: Retorikskolan två

Jag gillar tanken på copia och hur Sigrell associerar ordet till ordet kopiös (och inte kopia). Att vi ska samla på oss många bra exempel. Hitta förebilder. Visst ligger det mycket i att vi är smartare om vi lägger märke till det som är bra än om vi tar fasta på det som är dåligt!

Här går Sigrell igenom de olika stegen i hur man lägger upp ett tal:

Lyssna: Retorikskolan tre

Denna lektion är inte alls dum att sprida även till sina elever, eller vad säger du?

Den sista lektionen handlar bland annat om hur vi anpassar oss efter våra mottagare:

Lyssna: Retorikskolan fyra

Jag älskar P1!

PS. Du vet väl om att Sigrell 2008 kom ut med en retorikbok som vänder sig direkt till lärare, nämligen Retorik för lärare : konsten att välja språk konstruktivt. Även denna bok vill jag ivrigt rekommendera. Den är humoristisk, grundläggande, inspirerande och full av konkreta exempel. Vi kan som lärare ha nytta av den i såväl våra egna muntliga och skriftliga presentationer som i våra försök att lära våra elever att välja språk som ger önskad effekt.

torsdag 1 december 2011

En elev ger sin syn på skolan



Den här filmen är gjord av Daniel Widfeldt Lomås och Petri Ljatif står för illustrationerna. När filmen spelades in gick de andra gymnasieåret på en ljud- och bildutbildning i Borås. Inspirationen kommer från Sir Ken Robinsons tal i filmen Changing Education Paradigms och deras film har rönt stor uppmärksamhet och bland annat vunnit "Publikens pris" vid Angelägets dokumentärfilmsfestival i Göteborg 2011.

Daniel Widfeldt Lomås utgår från sin egen erfarenhet och jämför den med relevant forskning och hans tes är att skolan inte tar tillvara barnens inneboende kreativitet, istället skolas den bort. Eleverna hämmas genom att de blir allt mer fokuserade på att göra rätt, samtidigt som de blir allt mer rädda för att göra fel och misslyckas. Widfeldt Lomås vill att eleverna ska få mer tid för estetiska ämnen i skolan därför att han anser att de där har störst möjlighet att utveckla sin kreativitet och han beklagar att utvecklingen ser ut att gå i motsatt riktning.

Jag håller med Widfeldt Lomås om att estetiska ämnen är viktiga och att de behöver sin tid i skolan, men jag är inte säker på att dagens skola bara är på väg åt fel håll. Istället hoppas och tror jag att utvecklingen går mot att man ska vara kreativ och få chans att ägna sig åt problemlösning inom alla ämnen. Kanske tänker man liknande kring det estetiska som man gör kring till exempel datorkunskap: att det på att naturligt sätt ska ingå i alla ämnen?

I filmen ingår klipp från en intervju med Peter Gärdenfors. Där säger han bland annat att eleverna presterar bättre om man ger betyg i hur mycket elever anstränger sig, snarare än i vilka resultat de når. Det tycker jag är ett superintressant påstående. Särskilt som vi lärare fått uppdraget att göra precis tvärt om!

PS. Här kan ni se en film av och med 17-åriga Daniel Widfeldt Lomås där han förklarar varför ni ska anställa honom:  http://www.youtube.com/watch?v=fXVB_GpNwxM. :-)

onsdag 30 november 2011

Några digitala verktyg som kan förgylla en redovisning

När vi träffades för kollegahandledarkurs på Österlengymnasiet i måndags visade Kristina Thunberg oss några kul verktyg att pröva vid elevernas redovisningar:
Har du testat något eller några av dem? Och i så fall vad tycker du?

Man kan så klart också använda Photostory, MovieMaker eller göra en skärminspelning ...

Jag har testat två av verktygen.

I Xtranormal kan man välja en eller två figurer, bakgrundsljud och miljö och sedan lägga på en text som läses upp av datorn av valfri röst. Dessutom kan man styra över kameravinklar, hur figurerna agerar och eventuella effektljud.

Vad fick jag träna genom att göra en film i verktyget?

  • Jag fick möjlighet att fundera över hur talspråk låter. Skriver jag "dej", "ja" och "väll" istället för "dig", "jag" och "väl", så låter datorrösten mer naturlig.
  • Jag fick fundera över vilka ansiktsuttryck, gester och rörelser som jag skulle lägga till för att göra dialogen mer intressant och naturlig.
  • Jag fick fundera över kamerarörelserna (vilka kameravinklar som ska användas när och hur mycket man ska se i bild) och över om jag kunde ha nytta av  några effektljud. 

Men det tog en stund och resultatet är kanske inte alldeles lysande ... ;-) Döm själva:

Är du kompis med speldjävulen eller har du änglavakt? En liten kommentar till det nationella provet i svenska, ht 2011:


Verklighetsflykt eller avkoppling?
by: cwasteson


 Å andra sidan hade det tagit ännu längre tid att filma scenen med riktiga skådespelare ...

PS. Lite genustankar fick jag också av att göra filmen. Djävulen hade skägg så han fick en mansröst och eftersom jag ville ha två helt olika röster fick den vita ängeln (inte helt förvånande) en kvinnoröst!

Animoto har jag testat flera gånger tidigare. Det är lätt att jobba med och går snabbt. Jag tycker att det är ett verktyg som framför allt passar bra för dokumentation.

Mer om animoto och en jämförelse med flickrs bildspelsfunkton kan den som vill hitta här: http://cwasteson.blogspot.com/2010/06/testar-flickrs-bildspelsfunktion-och.html

Här kan du själv ta del av flera av Kristina Thunbergs tips: https://sites.google.com/site/itsomverktyg/

tisdag 29 november 2011

Några framgångsfaktorer för it-utveckling

Kollegahandledarträff på Österlengymansiet 28/11 2011Kristina Thunberg, kollegahandledarutbildare och lärare på Häggviksskolan i Sollentuna, besökte i dag Österlengymnasiet för att ge kollegahandledarna på Korsavadsskolan och Österlengymnasiet lite tips kring hur man lättare kan få igång användningen av digitala verktyg i undervisningen.

Detta var hennes tre främsta framgångsfaktorer för kollegahandledning och utveckling av elevernas och lärarnas dator-användning:
  • Skapa formella möten och struktur. Följ systematiskt de olika faserna: planera, genomföra och utvärdera.
  • Utgå från verktyg och fundera över hur de kan användas pedagogiskt och vice versa: lös pedagogiska problem med hjälp av digitala verktyg. Låt dig inspireras av vad andra gör.
  • Utgå från sånt som lärare redan gör och digitalisera delar av det.
Thunberg betonade också att det är minst lika viktigt att man ser till att uppgifterna är målstyrda, engagerande och problembaserade, som att fundera över hur man kan använda IKT i dem för att förstärka lärandet.

Här kommer några tips på frågor som man kan ställa sig när man planerar sitt arbete:
  • Vilken relevans har uppgiften för eleverna? Bygger den vidare på elevernas kunskaper och engagemang, handlar det om verkliga problem som ska lösas och känns det att det är på riktigt?
  • Vilka mål ska eleverna arbeta mot? Vilka förmågor ska tränas? Vad behöver eleverna göra för att nå målen? Vilka instruktioner behöver läraren ge?
  • Hur kan jag mäta att eleverna verkligen lär sig något, att de når de mål vi satt upp?
Under kvällen gav Kristina Thunberg också mängder av tips på digitala verktyg som man kan testa att använda i elevernas redovisningar, men detta tänker jag berätta mer om i nästa inlägg.

Här kan du läsa mer om learnit24:s kollegahandledningskurs:  http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/kollegahandledningskurs.html

måndag 28 november 2011

Österlengymnasiets elever firar med tårta

Eleverna firar med tårta på ÖsterlengymnasietSom jag redan skrivit här på bloggen har vi på Österlengymnasiet fått veta att vi får vara kvar minst tre läsår till (exklusive det pågående). Det innebär att de elever som söker till vår skola i år också kommer att vara säkra på att de kan ta studenten på vår skola. Hur många privata skolor kan garantera det?!

I dag firade eleverna med tårta. Det är de väl värda för det var deras protester som ledde till att politikerna avbröt sina nedläggningsplaner. Om detta kan du läsa mer i följande inlägg: http://cwasteson.blogspot.com/2011/05/elevradet-pa-osterlengymnasiet-bjuder.html
http://cwasteson.blogspot.com/2011/05/osterlengymnasiets-framtid-debatteras.html
http://cwasteson.blogspot.com/2011/05/svtplay-om-osterlengymnasiet-i.html
http://cwasteson.blogspot.com/2011/04/samhallsengagerade-och.html

Tyvärr har många av de elever som kämpade i våras redan hunnit ta studenten. Vi tänker på dem och önskar att vi kunnat skicka en bit tårta till dem också där de nu är!

Här kommer några rykande färska bilder från dagens tårtkalas:

Eleverna firar med tårta på Österlengymnasiet

Eleverna firar med tårta på Österlengymnasiet

Eleverna firar med tårta på Österlengymnasiet

Eleverna firar med tårta på Österlengymnasiet

Tack kära elever för att ni finns!!!

söndag 27 november 2011

Skolverkets stödmaterial kring kunskapsbedömning i gymnasieskolan

Vill du ha hjälp med hur du ska formulera omdömen på dina elevers prestationer? Då vill jag tipsa om publikationen "Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter". Den kan du hitta som pdf här:  http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2660


Posted by Picasa

Så här beskrivs materialet på Skolverkets hemsida:
"Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter 
Detta stödmaterial har tagits fram som ett svar på det växande intresset kring bedömning i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stödmaterialet är en del i Skolverkets arbete för att stödja genomförandet av skolreformer och för en rättvis och likvärdig bedömning.
Materialet innehåller en genomgång av centrala begrepp som används i bedömningssammanhang. Materialet ger också några exempel från kunskapsbedömningens praktik och innehåller råd och rön kring kunskapsbedömningens problem och möjligheter. Det kan fungera som en utgångspunkt för diskussion och utvecklingsarbete på den egna skolan, oavsett skolform, kring kunskapsbedömning."

fredag 25 november 2011

SR: program om hur it kan förstärka elevernas lärande

Sveriges Radio intervjuar här elever i olika åldrar, it-professor Bo Dahlbom och läraren Stig-Roland Rask kring it-användningen i skolan och hur de ser på framtiden:
Lyssna: Vetandets värld

Eleverna i intervjuerna låter väldigt teknikvana och positiva till tekniken. Frågan är om de verkligen är representativa för elever generellt? Mina elevgrupper på gymnasiet låter i alla fall inte så här. Få bloggar eller drömmer om att få publicera sina skolarbeten på en blogg (så jag får ägna mycket tid åt att övertyga dem om att bloggar kan vara superbra i utbildningssyfte), alla är inte med i Facebook och de som valt att stå utanför har gjort ett medvetet val och många säger att de vill ha mindre datoranvändning och mer penna och papper och traditionella föreläsningar. Är det bara mig det är fel på, eller mina elever eller är det fler som känner igen sig i det här?

Jag är även kluven till den skola som Bo Dahlbom har visioner kring. Han vill ändra skolan från grunden och visst är det bra att försöka tänka nytt, men med de begränsade ekonomiska resurser man har att röra sig med i skolans värld, har jag svårt att se att hans alternativ är realistiska. Snarare är risken att skolan helt förlorar greppet om elevernas kunskapsutveckling och hur ska skolan då kunna ta ansvar för den?

Dahlbom säger att han inte ser skolan som en del av verkligheten, utan verkligehen är arbetsplatserna utanför skolan. Han vill därför att eleverna ska direkt ut i arbetslivet för att få ta del i arbetet där och lära sig nya spännande saker. På så vis menar han att de ska bli bättre förberedda på att bli ingenjörer, än om de sitter i skolbänken och räknar matte.

Kan inte skolan vara verklig och ägna sig åt verkliga problem och problemlösningar? Är all den verksamhet vi har i skolan bättre utförd på ett helt annat sätt? Hur tänker Dahlbom sig högre utbildning? Ska den också ske ute på arbetsplatserna? Och var finns alla dessa kompetenta handledare som ska lotsa barnen och ungdomarna in i vuxenvärlden och "lära dem allt de kan" och gärna lite till? Det behövs många och det är ingen lätt uppgift ...

Min åsikt är att det finns massor av verksamheter i skolan som är ytterst effektiva och fruktsamma och att även om man inte behöver datorn till allt man gör i skolan, kan man ha god nytta av den i mycket av det man gör.

torsdag 24 november 2011

Österlengymnasiets framtid är vår!


I går fick vi på Österlengymnasiet det glädjade beskedet att skolan får vara kvar minst de tre år som det tar för de som nu söker att göra färdigt sin utbildning.

I ett brev beskriver Margareta Nilsson, ordf. i barn- och utbildningsnämnden, och Anders Johnsson, ordf. i kommunstyrelsen, bakgrunden till beslutet och avslutar så här:

"Med detta som bakgrund ger majoriteten i Simrishamns kommun en garanti till de ungdomar som nu ska göra sitt gymnasieval, att om de väljer Österlengymnasiet, ska de också kunna ta studenten här."

Härligt!!!

tisdag 22 november 2011

Tips på användbara "hotkeys"

Vi har i en klass börjat använda mentorstiden på måndagsmorgnarna för att, förrutom att sprida information och diskutera elevrådsfrågor, även tala om bland annat studieteknik, informationssökning, källhantering och IKT.

Hard to remember?I samband med detta har Oskar Blomqvist, som är elev och arbetar med Student Helpdesk på Österlengymnasiet, visat vilka inställningar han valt för när datorn ska gå i vänteläge respektive stängas av. Datorn kan nämligen reagera lite olika när man slår ihop locket eller trycker på startknappen, beroende på vilka inställningar man valt. Det är alltså inte självklart att de automatiska inställningarna passar dig och dina behov bäst. Ta dig en funderare och byt om du tycker att det behövs. Oskar visade dessutom vilka snabbkommandon han brukar använda på tangentbordet. Kanske kan du här lära dig något nytt och användbart? Det gjorde i alla fall jag.

Här är Oscar Blomqvists lista över "hotkeys":
Ctrl + C = kopiera
Ctrl + X = klipp ut
Ctrl + V = klistra in ovanstående
Ctrl + A = markera allt
Ctrl + S = spara dokument
Ctrl + P = skriv ut dokument
Håll inne Ctrl = markera flera objekt
Håll inne Shift = markera allt från det föregående, ner till det markerade
Alt + Tab = byt till föregående fönster
Start-knappen + M = genväg till skrivbordet
Start-knappen + E = Den här datorn
Alt + F4 = stäng ner program
Håll inne Ctrl för att hoppa mellan varje ord när du använder tangenterna.

måndag 21 november 2011

Att arbeta som lärare innebär att arbeta med mängder av texter

Att göra en inventering av vilka texter vi använder oss av som lärare en vanlig arbetsdag är så omfattande att jag dragit mig för att göra det. Men efter att jag har fått följande uppgift på en kurs jag läser vid Karlstads universitet: Beskriv läsandets och skrivandets roll i din egen arbetsvardag utifrån kursboken En arbetsdag i skriftsamhället, så jag kan inte släppa det helt. Jag vill ju bli klar med kursen.

Som du kanske sett så har jag den sista tiden skrivit lite om hur många och avancerade texter som används i icke-akademikeryrken och att Karlssons bok om olika yrkeskategoriers läsande och skrivande visar att även yrkeselever har stort behov av att bli skickliga på att hantera texter. Vad vi dock behöver ha i åtanke är att det ofta inte handlar om den typ av texter som vi som svensklärare ägnar mest tid i skolan. De läser sällan långa sammanhängande texter. Istället använder de sig till exempel av tabeller, listor, anteckningar, ritningar, blanketter, kvitton, bokföring och ansökningar.

Books to be returned...Min vardag som lärare är fullmatad med texter av varierande slag. Jag läser och svarar på epost från framför allt elever, föräldrar, skolledare och kollegor och så läser och skriver jag meddelanden på skolans forum och fyller i elevernas frånvaro. Jag söker fakta på Internet och i facklitteratur när jag läser på inom områden jag ska undervisa kring. Jag plockar ut det viktigaste och skriver lektionsplaneringar över hur jag ska lägga upp mina lektioner. I samband med detta konstruerar jag uppgifter som jag beskriver muntligen eller skriftligt och när eleverna jobbat med uppgifterna ett tag samlar jag in deras redovisningar muntligen eller skriftligt och ger respons på dem. När jag läser på, planerar och utvärderar stöter jag på problem som ska lösas och dessa söker jag svaren på och funderar kring. Då och då måste jag kontakta elever för att de inte hänger med i sina studier och räcker inte muntliga påminnelser ska de varnas skriftligen och jag ska skriva så kallade åtgärdsprogram. I jobbet som svensklärare ingår också att jag ska försöka hinna med att läsa och reflektera kring skönlitteratur.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att jag både konsumerar och producerar mängder av texter varje arbetsdag och att jag ägnar mig åt såväl sökläsning som att läsa löpande text från början till slut. Ofta skummar jag genom texter, men när jag söker fakta är det fråga om intensivläsning och när jag läser elevernas texter handlar det om närläsning. Dessutom hanterar jag som lärare en mängd texter som man normalt inte tänker på som typiska texter, till exempel mitt och mina olika elevgruppers scheman, korta interna meddelanden, elevresultat som noterats i olika former av tabeller och stödanteckningar i form av till exempel  nyckelord.

Vad har jag glömt? Kommer du på något? Jag är tacksam för respons! :-)

söndag 20 november 2011

Inventera texterna i ditt och dina yrkeselevers arbeten

"Läsande och skrivande i arbetslivet är något helt annat än att läsa böcker", skriver Anna-Malin Karlsson i En arbetsdag i skriftsamhället (2006, s 147). Oftast ägnar vi oss åt sökläsning: vi letar målmedvetet efter relevant information och hoppar därför i texten istället för att läsa den löpande (s 105f). Därför tycker hon att det är anmärkningsvärt att vi, när vi studerar och värderar elevers och vuxnas läsvanor, i första hand utgår från hur mycket böcker, tidskrifter och tidningar de läser och hur ofta de går på biblioteket. På så vis är det troligt att vi misslyckas med att ta reda på vilka läs- och skrivkompetenser som används och behövs mest i dagens samhälle (s 147).

Visst har alla människor nytta och glädje av att kunna läsa en bra roman, i alla fall tycker jag som svensklärare det ;-), men om vi vill förbereda våra elever för yrkeslivet är det många andra typer av läsfärdigheter vi också behöver träna. Karlsson skriver att "läs- och skrivförmågan inte är något absolut och individuellt, utan något som är tydligt kopplat till specifika verksamheter och som hela tiden kan utvecklas - inte bara i bokcirklar utan också i arbetet, om läsandet och skrivandet där tas på allvar" (s 147).

Jag tror att hon har en viktig poäng där. Vi behöver ta till oss och tillämpa kunskapen att "skrift- och textkompetens är så mycket mer än man tidigare tänkt". Vi måste helt enkelt försöka "se hela bilden".

Ett första steg skulle kunna vara att börja med att fundera över hur man själv använder texter under en arbetsdag. Vilka texter läser jag och vilka producerar jag själv? Det kan vara allt från meddelanden som skickas via ebrev till meddelanden som skrivs på en tavla i personalmatsalen. Det kan dessutom vara listor, tabeller och illustrationer.

Karlssons undersökning visar att även till exempel butiksbiträden, bilmekaniker, lastbilschaufförer och betongarbetare både läser och skriver en hel del i sina jobb. En viktig skillnad mellan dem och de yrken som vi traditionellt betraktar som textberoende, är att många av de texter som används där inte har någon typ av genrebeteckning. På så vis saknar de ofta status som texter.

Nästa steg skulle kunna vara att be sina yrkeselever att notera vilka texter de själva och deras arbetskamrater läser och skriver på jobbet. Om man ber dem göra det, så tror jag att man ska vara noga med att betona att allt som läses och skrivs räknas, inte bara längre sammanhängande texter.

***

Reading comics.Serier är en typ av texter. Andra exempel på texter är tabeller, listor, anteckningar, ritningar, fraktsedlar, räkningar, kvitton, skyltar, brev, meddelanden, märkningar, planeringar, tidrapporter, journaler och manualer.

fredag 18 november 2011

En arbetsdag i skriftsamhället

Officina MeccanicaHar du tänkt på att även gjuteriarbetare, lastbilschaufförer och bilmekaniker läser och skriver en hel del i sina arbeten? Det hade inte jag. Därför var det intressant att i Anna-Malin Karlssons bok En arbetsdag i skriftsamhället (2006) få ta del av hur mycket, ofta och komplicerade texter det är frågan om. Framför allt läser och tolkar de tabeller, ritningar och instruktioner, men de för också egna anteckningar när de planerar sitt arbete och de fyller i tabeller och redovisar vad de har gjort under sin arbetsdag.

Personal Notes on Call to Action Buttons: Examples and Best PracticesHar dessa yrkesgrupper alltid behövt läsa och skriva i den här utsträckningen? Nej, hävdar Anna-Malin Karlsson, förr fanns det en mängd mellanchefer som skötte detta. De planerade och höll koll på att alla anställda drog sitt strå till stacken. Sedan de rationaliserades bort har ansvaret för att planera, utföra och redovisa sitt arbete lämnats över till de enskilda anställda. Därmed har kraven på de anställdas initiativkraft, förmåga att organisera sitt arbete och att kunna läsa och skriva ökat.

Hur har då vi i skolan gjort för att möta arbetslivet förändrade krav? Min känsla är att vi fortfarande tränar den här typen av läsning lite grand, men att det blir allt mindre. Att bara söka svar på frågor tycker vi lärare känns för ytligt. Sådana ”fyller-i-övningar” sysslar bara gammaldagsa och/eller ”bekväma” elever och lärare med. Istället lägger vi tyngdpunkten på att eleverna ska läsa långa sammanhängande texter (och de ska på svensklektionerna gärna vara skönlitterära), lära sig tolka och ta till sig helheten och omformulera det till egen kunskap. Vi vill att de inte bara ska lära sig hitta de fakta de behöver, utan att de även ska lära sig att tänka själva. Detta är så klart jätteviktigt för att de ska kunna ha glädje och nytta av att vara samhällsmedborgare som kan och vågar ta reda på saker och uttrycka sina åsikter, men det har kanske inte en tydlig koppling till deras yrkesliv. Kan detta vara en anledning till varför en del yrkeselever inte känner sig motiverade att läsa kurser i svenska?

IRS 1040 Tax Form Being Filled OutJag menar att det finns en risk att yrkeselever känner att de texter de använder i sitt yrkesliv inte ”räknas” i skolans värld, utan att vi svensklärare bara räknar romanläsningen och uppsatsskrivandet. Kanske kan vi hjälpa eleverna bättre genom att uppmärksamma dem på hur mycket de faktiskt kommer att använda sig av texter i sina jobb, vilka typer av texter det främst kommer att handla om och hur avancerad deras textanvändning faktiskt kommer att behöva vara? Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att visa att även dessa texter följer konventioner och kan vara mer eller mindre lyckade. Kanske skulle det då bli mer tydligt för eleverna att även deras yrken är en del av skriftsamhället och att även de har stor nytta av att bli goda läsare och skribenter?

onsdag 16 november 2011

Stilvariation II forts.

I mitt förra inlägg skrev jag om hur en kurskamrat till mig löst uppgiften "Formulera ett externt eller internt budskap i två versioner!" och på så sätt gett konkreta exempel på skillnaden mellan vardaglig och formell stil. Själv tog jag i uppgiften fasta på skillnaden mellan informativ och lockande text och försökte tillämpa det på sådant som jag ofta jobbar med: författare och texter.

När jag till exempel skriver en presentation av Selma Lagerlöf och hennes roman Gösta Berlings saga kan jag försöka göra texten informerande och kortfattad i stil med en uppslagsbok. Eller så kan jag försöka göra texten mer säljande, lockande, ingående och personlig i stil med ett roman- eller författarporträtt. I den första mer informativa texten skulle jag försöka vara mer distanserad och formell. Jag vill inte skriva avsiktligt träigt och trist, men jag är medveten om att sådana texter har en tendens att bli det ändå. ;-) I den senare texten kan jag försöka nå läsaren med hjälp av bland annat direkt tilltal, konkreta exempel, citat och eventuellt även ett språk som till viss del färgats av romanens eget. Här kommer mitt försök till stilvariation:

Informerande text ...
Selma LagerlöfSelma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Hon studerade till lärarinna och fick därefter anställning i Landskrona. 1891 debuterade Lagerlöf som författare med boken Gösta Berlings saga. Berättelsen utspelar sig i Värmland under 1820-talet och huvudpersonen är, precis som titeln signalerar, Gösta Berling. Berling är präst i en liten församling i Värmland och vi får följa hans resa från djupaste olycka och självförakt till försoning med såväl livet som Gud.
   Några år efter att Gösta Berlings saga kommit ut, slutade Lagerlöf som lärare och kom istället att försörja sig på sitt författarskap. Med boken Jerusalem (1901-1902) fick hon sitt internationella genombrott och med läseboken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906-1907) blev hon känd för hela det svenska folket. Andra kända romaner av Lagerlöf är Herr Arnes penningar (1904), Körkarlen (1912), Kejsarn av Portugallien (1914) och Löwensköldska ringen (1925). 1909 fick Selma Lagerlöf som första kvinna nobelpriset i litteratur och 1914 blev hon som första kvinna invald i Svenska Akademien. Selma Lagerlöf dog 1940, innan hon hade hunnit fylla 82 år.

Säljande text ...
Första kapitlet i Gösta Berlings saga"Äntligen stod prästen i predikstolen." Så inleds en av Sveriges mest kända romaner och med den gjorde Selma Lagerlöf debut som författare, 1891. Romanen börjar med att Gösta Berling håller en passionerad predikan till Guds ära. Hans vältalighet är så stor att församlingsborna och de ditresta prästerna, som egentligen kommit för att avsätta honom, ångrar sig och det hålls en glad fest i prästgården. Olyckan förvandlas till lycka.
   Men lyckan blir kortvarig. En av Berlings trognaste vänner gör honom en björntjänst och Berling inser att spelet är förlorat. Han lämnar prästgården och drar omkring på vägarna som en tiggare. Full av besvikelse över livet låter han brännvinsbegäret ta över och till slut blir han en så usel människa att han bestämmer sig för att begå självmord. Han raglar ut från krogen och lägger sig för att dö i en snödriva. Där hittas han av majorskan från Ekeby, en gammal men kraftfull och vacker kvinna med stor makt:
Närbild av Selma i svartvitt"Om jag vinkar med ett finger, så springer landshövdingen, och om jag vinkar med två, så springer biskopen, och vinkar jag med tre, så dansar både domkapitel och rådmän och alla brukspatroner i Värmland polska på Karlstads torg." 
Hon tar med honom in igen, ordnar upp hans skulder och ger honom perspektiv på tillvaron och därmed livslusten tillbaka. "Från den dagen blev Gösta Berling kavaljer på Ekeby" och nu tar äventyren fart. Romanen är full av dramatik och Berling är en sann romantisk hjälte: vacker, vältalig och med stor framgång bland kvinnorna. Hur det går för honom och för majorskan? Jo, det får du läsa själv, men jag kan lova dig att varken slutet eller vägen dit kommer att göra dig besviken!

Vill du läsa mer om Selma Lagerlöf och/eller hennes roman Gösta Berlings saga? Här kommer några tips:

Här kan du läsa lite om Lagerlöf och hennes romaner ...
Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Selma_Lagerl%C3%B6f
NE: http://www.ne.se/lang/selma-lagerl%C3%B6f
Selma Lagerlöf-sällskapet: http://www.selmalagerlof.org/
Nobelprisets hemsida: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1909/lagerlof.html
Hemsidan för hennes familjegård Mårbacka: http://www.marbacka.com/engelska/e_index.htm

Här kan du läsa Gösta Berlings saga och flera andra av Lagerlöfs romaner ...
Projekt Runeberg http://runeberg.org/authors/lagerlof.html
Litteraturbanken: http://litteraturbanken.se/#!forfattare/LagerlofS
Här kan du läsa det tal som hölls när Svenska Akademien tillkännagav vem som fått nobelpriset 1909 och varför ...

Här kan du läsa Lagerlöfs tal i samband med nobelfesten ...
och läsa om den klänning som hon då bar ...

Stilvariation II

VariationsSom  jag skrev i mitt förra inlägg här på bloggen vill jag försöka göra mina elever medvetna om att en sak kan berättas på så många olika sätt.

I linje med detta fick jag och mina kurskamrater följande övning på en kurs i "Praktiskt skrivande i arbetslivet" vid Karlstads universitet:

Formulera ett externt eller internt budskap i två versioner. Du kan välja mellan att antingen variera syftet (informerande eller lockande) eller att variera stilnivån (vardaglig eller formell). Skriv också en kort kommentar om hur du har resonerat.

Hur skulle du ha löst den?

En av mina kurskamrater löste den här uppgiften så läckert att jag frågade om jag kunde få publicera hennes lösning här på min blogg. Det fick jag. Alltså kan även ni få ta del av hur Maria Nyström tog fasta på skillnaden mellan vardaglig och formell stil:

Version 1: Internt budskap - vardaglig stil

Varsågod!
Nu bjuder vi dig på frukt till fikat, varje dag!
Trevlig fredag önskar Bo och Lisa. :-)

-----------

Version 2: Internt budskap - formell stil

Härmed meddelas att ledningen har beslutat att samtliga anställda inom koncernen ska erhålla en förmån under tiden man vistas på arbetsplatsen. Förmånen kommer att bestå av en fruktkorg varifrån den anställde har rätt att förse sig från, vid raster från det ordinarie arbetet. Ovanstående kommer att gälla fr.o.m fredag 23/9.
Med vänlig hälsning/
Vd L Larsson och personalhandläggare B Börjesson

Och så här resonerade Maria Nyström:
Fruit Basket"Jag har valt att skriva två ytterligheter när det gäller vardaglig och formell stil av ett internt budskap. I den första versionen används Du-tilltal och jag lägger bort titlar och till och med efternamn. Jag använder aktiva verb och ett enkelt språk utan krångliga och gammalmodiga ord. Texten blir kortare och i en familjär stil. I en sådan här text kan man till och med nu för tiden lägga till smileys.


Den andra, formella texten, består av långa meningar och många krångliga ord. Här använder jag också passiva verb vilket gör att det känns väldigt distanserat. Jag använder förkortningar i stället för att skriva ut orden som också gör att texten blir svårare att förstå. Ordet "man" förekommer också vilket gör att det blir en otydligare text. Att underteckna med titlar och efternamn gör att det inte känns lika familjärt och trevligt.


Bara för att en text är fomellt skriven behöver det ju naturligtvis inte betyda att det är en dålig och krånglig text som den som jag skrivit och motsvarande så kan ju en vardaglig text kännas för enkel och allt för ofta innehålla syftningsfel. I denna uppgift tyckte jag dock att det var roligt att skruva till det lite så att skillanderna mellan texterna blev ännu större."

Elegant, eller hur?!
Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...