söndag 23 december 2012

Vad behöver vi för att bli bra talare?

I Lärarens retorik berättar Hans Gunnarsson (2012, s 13) att det finns fem faktorer som gör en bra talare:

1) Ha medfödd talang
2) Ha kunskap om retorikens teorier
3) Öva mycket
4) Ha ämneskunskaper
5) Kunna lyssna av och anpassa sig till publiken för att bli respekterad och få en vänligt inställd publik.

Har vi underskott på en faktor kan vi kompensera med hjälp av de övriga.


I mitt nästa inlägg, om lyssnandets svåra konst, skriver jag om saker man kan tänka på för att få publiken att fokusera på ens innehåll och budskap:  http://cwasteson.blogspot.se/2013/01/lyssnandets-svara-men-viktiga-konst.html

lördag 15 december 2012

Vad menas med "en utbildning på vetenskaplig grund”?

I 2010 års Skollag står det att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skolverket 2010, 1 kapitlet, 5§). Denna formulering är ny och kan behöva förklaras. Det sker dock inte i Skollagen.

I mitten av november 2012 publicerade Skolverket därför ett PM med ett efterlängtat förtydligande av begreppen. Vetenskaplig grund jämställs med ett vetenskapligt förhållningssätt. Skolverket förklarar att det innebär att man ska ”kritiskt granska, pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang”. Begreppet ”beprövad erfarenhet” förklarar man som ”en erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad i ett kollegialt sammanhang”. Precis som i Skollagen understryker man att de två kunskapskällorna, den vetenskapliga och den erfarenhetsmässiga, ska komplettera varandra. Dessutom betonar man att både ämnesinnehållet och metoderna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket 2012, s 1).

I Skolverkets PM skiljer man på forskningsanknytning och forskningsbaserad undervisning. Skolan ska vara forskningsbaserad. Det vetenskapliga förhållningssättet ska inte bara finnas representerat i undervisningen, utan genomsyra den (Skolverket 2012, s 8).

Detta är bra krav, tycker jag. Men det finns ett viktigt problem att lösa. Om bestämmelserna ska kunna få konkreta effekter ute i skolorna, så måste vi lärare få bättre förutsättningar för fortbildning, samarbete, planering och utvärdering. Eller vad säger du?

Vill du läsa mer?


Skolverket, PM om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, 2012-11-19 (Dnr 2012:1700). Tillgängligt via: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.186370!/Menu/article/attachment/Vetenskaplig_grundPM_Skolverket.pdf

Skolverket, Skollag, 2010 (SFS 2010:800). Tillgängligt via:  http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800

måndag 10 december 2012

En naturvetenskaplig julkalender

Österlengymnasiets stoltheter, Oscar Blomqvist och Simon Telg, gör som sitt projektarbete en julkalender med ett experiment om dagen. I gårdagens avsnitt får vi tips på hur man kan göra rent bordssilvret på ett miljövänligt, snabbt och arbetsbesparande sätt:



Lycka till! :)

Och blir ni nyfikna på övriga avsnitt, vill ni följa deras arbete eller ställa frågor till Simon och Oscar så titta in på deras webbplats: http://simonoscar.se/

onsdag 5 december 2012

Direktkommunikation behövs även i kommunens värld


Nu kan du följa skolornas utveckling och projekt i Simrishamn och särskilt framväxten av naturskolan vid Stenshuvud och det nya gymnasiet mitt inne i centrum. Läs vad Barn- och utbildningschefen Bo Kristoffersson skriver om planer och beslut via



och ställ gärna frågor eller skriv en kommentar.


Jag tycker det är ett utmärkt initiativ att ge oss kommuninvånare direktinformation från Barn- och utbildningsnämnden och - ännu häftigare - en smidig möjlighet till direktkommunikation. På så vis måste vi inte gå omvägen via den lokala morgontidningen när vi vill ta del av vad som händer och vi kan ge tips och uttrycka oro och glädje direkt till våra beslutsfattare.



onsdag 28 november 2012

Ett rikt språk

Words
Stämmer det att de ord du väljer
speglar vem du är och hur du är?
Och i så fall: blir ditt liv rikare
om du har ett rikt ordförråd? 
Att ha ett rikt språk, med många olika ord och sätt att uttrycka sig på, tror jag ger självförtroende. Dessutom kan man variera sig mer och beskriva bättre. På så vis kan man i sin tur producera bättre texter och bättre tal och lättare förmedla det man vill ha sagt och få omgivningen med sig.

Hur får man då ett rikt språk?  Jo, framför allt genom att läsa mycket och att lyssna mycket. Vill du bli bra på att skriva debattartiklar, så ska du läsa många sådana. Vill du bli bra på att hålla tal vid middagar, så ska du aktivt lyssna på andra som gör det och fundera över vad som som de gör bra och vad som skulle kunna bli bättre.

Att lära sig vanliga internationella ord (sådana ord som är lika i många språk), kan vara också vara smart när man vill utöka sitt ordförråd. Här kommer därför en lista med några av de vanligaste:
  • auto betyder själv, t ex autodidakt (självlärd), automobil (självgående)
  • anti betyder mot, t ex antirasist (mot rasister), antikommunist
  • bi betyder två, t ex bisexuell (gillar två kön)
  • bio betyder liv, t ex biologi (läran om livet), biotop (lokal livsmiljö)
  • demos betyder folk, t ex demokrati (folkvälde), demografi
  • filos betyder vän eller älskare, t ex bibliofil (älskar böcker), nekrofil (dras till döda kroppar)
  • homo betyder lika, t ex homogen (likartad), homosexuell (gillar samma kön)
  • kontra betyder mot, t ex kontraproduktiv (som motverkar sitt syfte, förstör)
  • krati betyder välde, t ex demokrati (folkvälde), teokrati (gudsvälde, stat som styrs av en representant för gud)
  • logos betyder tal eller lära, t ex nekrolog (minnestal som hålls eller skrivs över en död person), teolog (läran om gud)
  • makro betyder stor, t ex makrokosmos (världsalltet)
  • mikro betyder litet, t ex mikroorganism (en väldigt liten organism)
  • mono betyder en, t ex monogam (har en partner)
  • multi betyder många, t ex multikulturell (många kulturer), multinationell
  • poly betyder flera, t ex polygam (har flera partners)
  • post betyder efter, t ex post skriptum (PS, efterskrift)
  • pro betyder för, t ex proamerikansk (tycker om Amerika)
  • semi betyder halv, t ex semifinal
  • tele betyder fjärr, t ex telefon (fjärr-ljud), teleskop (fjärrkikare)
  • teos betyder gud, t ex teologi (läran om gud), monoteism (tror på en gud), polyteism (tror på flera gudar)
  • trans betyder genom eller bortom, t ex transithall, transitboende, transformera (omforma)
Här kan du göra högskoleprovets ordkunskapsdel:
2012  http://quiz.svd.se/?sTid=828
2009  http://www.dn.se/nyheter/fragesport/dn-test-ordforstaelsen-ur-hogskoleprovet-ht-2009

Och här kan du hitta flera hela högskoleprov från 2004 till och med 2006:  http://www.edulab.se/demoochbroschyrer.php

På Vokabula kan du träna upp ditt ordförråd (det är ett gratisprogram som du måste ladda ner för att kunna använda):  http://www.wartoft.nu/program/vokabula/

På UR:s satsning kring retorik finns det också många tips kring hur man kan utveckla sina ordkunskaper:  http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna/Fanga-lyssnaren/Spraket/Ordforrad

Hör på ett 4-minuter långt ljudklipp om varför man behöver ett rikt språk med stort ordförråd. Du hittar det längst ner i Barbros retorikskola:  http://www.ur.se/Produkter/167974-Retorikmatchen/Barbros-retorikskola.

måndag 26 november 2012

Att lära på distans


Anita Mattson har studerat
hur elever väljer att lösa
gruppuppgifter. (Bilden är
med tillstånd hämtad från
Skövde högskolas hemsida
.)
Den nya informations- och kommunikationstekniken är ett bra hjälpmedel när man vill att studenter ska lära sig ta ansvar, samarbeta, söka kunskaper och lösa problem. Detta hävdar Anita Mattsson, efter att ha studerat hur distansstuderande elever arbetar med sina gruppuppgifter.

De senaste åren har intresset för distansutbildningar ökat mycket. Enligt Statistiska Centralbyrån läser i dag var fjärde student på distans. Anita Mattsson, vicerektor och universitetsadjunkt vid Skövde högskola, har skrivit en avhandling om hur en distansutbildning kan se ut (Mattsson, 2009).

Teknik för samarbete och dialog
Läraren i Mattssons studie delade in sina studenter i grupper. Grupperna fick i uppgift att tillsammans söka svar på flera frågor. De flesta av studenterna valde att dela upp arbetet mellan sig. Endast ett fåtal av grupperna gjorde allt gemensamt. Tanken med grupparbeten är dock att man ska lära av varandra och med hjälp av varandra. Därför menar Mattsson att läraren måste vara mycket tydlig med att han eller hon vill att studenterna ska arbeta tillsammans. Läraren bör också ge studenterna uppgifter som uppmuntrar till dialog.

Studenterna i studien förde sina diskussioner i form av skriftliga inlägg på en så kallad lärplattform på webben. På så vis kunde läraren följa deras arbete. Enligt Mattsson visade sig tekniken passa bäst för korta inlägg. Att diskutera först och skriva färdigt sedan, främjade lusten att bearbeta stoffet.

Elever och lärare kan lära tillsammans
Sammanfattningsvis hävdar Mattsson att tekniken kan användas för att underlätta för elever och lärare att samtala och lära genom samarbete. Då blir lärarna dessutom något mer än undervisare. De blir aktivt deltagande och medlärande.

Vill du veta mer?
SCB 2008-04-21 09:30 Nr 2008:105. ”Studenter och examina i högskolans grundutbildning 2006/07: Populärt att läsa på distans”. www.scb.se/Pages/PressRelease____232908.aspx
Mattsson, Anita, 2009. Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande. Göteborg studies in educational sciences 267. Göteborgs universitet. ISBN: 978-91-7346-627-1. http://hdl.handle.net/2077/19075
Kontaktuppgifter till Anita Mattsson på Högskolan i Skövde: http://personal.his.se/person.asp?record_id=2922

söndag 25 november 2012

Samarbete är nyckeln till en framgångsrik lärplattform

I mitten av oktober var jag och en kollega i Prag på Google Apps for Education European Summit. Där fanns mängder av föreläsningar och seminarier som vi kunde välja mellan. Jag valde bland annat att gå och lyssna på Darren Murphy som talade om "The secret sauce, the key to a sucessful VLE" och denna föreläsning med frågestund och diskussioner tänkte jag berätta om i dag.

Darren Murphy presents the Secret Sauce to a VLE

Murphy inledde med att beskriva traditionella VLE-typer (lärplattformar) som Moodle, Fronter och Blackboard och han berättade att han anser att Moodle är robust och snabbt och lätt att integrera med Google apps. Annars var han ganska negativ till dessa lärplattformar. Han menade att många VLE är som Fronter and Blackboard där man går från sida som laddar upp till nästa sida som laddar upp, och det ger inte någon FaceBook-upplevelse. Det krävs dessutom mycket jobb att skapa en bra VLE i verktyget.


Nu finns det även nya typer av VLE såsom till exempel Edmodo. Det är baserat på HTML5 som förbättrar användarupplevelsen genom att man till exempel kan bädda in filmer som spelas upp direkt utan att man behöver öppna någon mediaspelare. Murphy tipsade också om Schoology som fungerar likt Facebook. Det går snabbt att komma igång och är lätt att förstå. Murphy jämförde hur Schoology fungerar med hur det är att skapa forum i Moodle. Att göra det i Moodle är enligt Murphy en riktig mardröm.

Secret Sauce to a VLEUnder föredragets gång, ställde Darren Murphy frågor till oss åhörare kring våra erfarenheter av lärplattformar och det var slående hur många som hade traditionella lärplattformar och som inte var nöjda med dem. De som använda Google apps for education berättade hur de hittat smarta lösningar för att skapa struktur för skolan, lärarna och undervisningsgrupperna. Det var spännande att få ta del av så många olika skolors erfarenheter och jag passade på att efteråt prata lite extra med dem som tyckte att de fått igång bra lösningar på sina skolor.

Darren Murphys "secret sause" är samarbetet och de sociala funktionerna och han betonade därför att det är en stor och viktig utmaning att skapa sociala funktioner i lärplattformen: "Collaboration is the key".

Darren Murphy presents the Secret Sauce to a VLEAvslutningsvis talade Murphy om att det behövs tid att lära utbildare olika "private-settings", så att materialet på plattformen blir synligt för rätt personer. Detta är egentligen inte så svårt, men det är viktigt att tänka på så att det blir rätt. Murphys tips var att man kan skapa "badges" (ett slags knappar eller diplom) som utbildarna får när de lärt sig olika saker som de måste kunna.



tisdag 20 november 2012

Vad och hur mycket får vi lärare kopiera och sprida till våra elever?

Bonus Presskopia är en upphovsrättsorganisation i stil med STIM som genom det så kallade Bonus-avtalet gör det möjligt för skolor, företag, myndigheter och organisationer att mot en mindre ersättning lagligt få kopiera ur offentliga verk utan att först be om lov. 

Bonusavtalet underlättar lärares arbete väsentligt och det är därför bra att känna till möjligheterna. Samtidigt är det så klart viktigt att vi känner till begränsningarna: vi får inte kopiera och sprida materialet helt fritt. Jag tänker därför gå igenom reglerna här:

För lärare i grundskolan och på gymnasiet innebär avtalet i stora drag att ...

  • du som lärare får lov att till dig själv göra en fullständig kopia av alla offentliggjorda svenska och utländska verk, såväl analoga som digitala. 
  • du får kopiera material till dina elever för att komplettera andra förlagsutgivna läromedel. Kopiorna får dock inte användas för att ersätta inköpta läromedel. Du får kopiera eller skanna högst 15% av antalet sidor i en bok till dem, och inte mer än totalt 15 sidor ur en bok/kalenderår och grupp. Om avsnittet som ska kopieras är någon sida mer än 15 sidor, får du kopiera hela avsnittet, annars får du göra urval ur texten. 
Copyright, Course Materials and YOU!
"Copyrightby Guilia Forsythe 
CC (by, nc, sa) on Flickr.
Om du skannar in ett material gäller samma begränsningar vad gäller antal sidor som om du hade gjort papperskopior. Du får distribuera materialet direkt till dina elever via skolans interna nätverk, ett usb eller e-post. Däremot kan du inte lägga ut det på nätet så att vem som helst får tillgång till det.

Oavsett om du gör papperskopior eller digitala så ska du tänka på att respektera den ideella delen av upphovsrätten genom att göra en tydlig källangivelse, som talar om varifrån materialet kommer. Detta gäller både texter och bilder.

Vill du skanna in en bild som du ska använda som overhead eller i ett presentationsprogram i stil  med PowerPoint, så går det utmärkt. Tänk bara på att du alltid måste uppge din källa. Däremot är du inte fri att sedan lägga ut materialet digitalt, inte ens på skolans interna nätverk. Ett sätt att komma runt detta är att be om upphovsmännens tillstånd om att få lägga ut det. 

Ett annat och mycket enklaresätt är att välja bilder och annat material som du redan från början vet att du får lov att använda. Sök till exempel efter bilder med Creative Commons-licens. Ska du använda dem i undervisningssyfte och du inte tänker manipulera dem (redigera dem) så kan du välja vilken bild som helst med Creative Commons-licens (du behöver alltså inte sätta dig in i de olika typerna av Creative Commons-licenser). Glöm dock inte att skriva varifrån du hämtat dem. Den ideella upphovsrätten gäller alltid (oavsett andra avtal).

Här kan du se avtalet i sin helhet:  
http://www.bonuspresskopia.se/

tisdag 13 november 2012

Forskningsnätet började på Österlengymnasiet i Simrishamn och har nu spritts till flera gymnasieskolor i Skåne

Har du hört talas om Forskningsnätet Skåne?

Det startade på Österlengymnasiet våren 2000 på initiativ av en förälder som snabbt fick lärare och skolledare att tända på idén. Sedan dess har Forskningsnätet även spridit sig till Skolstaden i Helsingborg, S:t Petri gymnasieskola i Malmö och Hässleholms tekniska skola. Dessutom samarbetar man med ytterligare 5 gymnasieskolor i Skåne.

Forskningsnätet bjuder in forskare till skolan och elever till forskarna och forskningsinstitutionerna. Det gör att våra elever varje läsår får gå på flera föreläsningar, seminarier, workshops och studiebesök kring aktuella forskningsområden. De kan också få stöd av forskare när de fördjupar sig i något, såsom till exempel sina projektarbeten.

Våra elever och vi lärare önskar innehållet och formerna och Forskningsnätet har alltid varit väldigt lyhört för våra intressen och behov.

Jag tycker att Forskningnätet Skåne är fantastiskt ur flera perspektiv:

  • Först och främst tycker jag att det är underbart att en förälder med hjälp av en liten gymnasieskola i Simrishamn förverkligade en mycket ambitiös idé som då låg långt före sin tid. 
  • Nu, när verksamheten pågått i snart 13 år och spridit sig till flera skolor, är det så häftigt att kunna konstatera att verksamheten ligger helt rätt i tiden. I dag pratar man ju jämt om att skolan och undervisningen ska vara förankrad i forskningen och om hur viktigt det är att eleverna förstår vetenskap, vetenskaplig metod och ett vetenskapligt förhållningssätt.
  • Det är fantastiskt att vi lärare och elever har så stora möjligheter att påverka Forskningsnätets planering. Det känns att Forskningsnätet finns för att tillfredsställa våra behov (och inte för att tillfredsställa högskolornas eller universitetens).
På Wikipedia kan du läsa mer om Forskningsnätet:  http://sv.wikipedia.org/wiki/Forskningsn%C3%A4tet_Sk%C3%A5ne

och på Forskningsnätet Skånes egen webbplats kan du läsa mer om Forskningsnätets planering den här hösten:  http://www.forskningsnatet.se/om-forskningsnatet-skane/pa-agendan/.

I detta bildspel på Flickr kan du hitta några av mina bilder från Forskningsnätets många och varierade arrangemang:



 Och här kan du hitta ännu fler bilder (och läsa lite mer om hur, vad och vilka som bilderna visar): http://www.flickr.com/photos/wastes/collections/72157629335825336/.


torsdag 8 november 2012

Fler än Blondinbella kan tjäna på att ha en egen blogg

Isabella Löwengrip, Blondinbella
Isabella Löwengrip, som bl a driver bloggen Blondinbella,
talade om internet i skolan och entreprenöriellt lärande på
Internetdagarna som arrangerades av .SE,  22-24 okt 2012.
Bilden är hämtad från Webbstjärnans flickr-konto och
ligger under licensen CC (by).

Isabella Löwengrip, kanske mest känd som Blondinbella, gjorde sig både känd och rik på sin blogg, men inte nog med det: hon lärde sig om de ämnen som hon skrev om, hon lärde sig om hur media fungerar och hon lärde sig förstå och möta sina mottagare. Dessa färdigheter kommer hon att ha nytta av hela livet.

När vi bloggar i skolan är syftet delvis ett annat, vi strävar ju inte i första hand efter att våra elever ska bli kända och rika. Men i övrigt är vi ute efter ungefär samma effekter. Vi vill att de ska skriva om sånt som de lär sig och på så vis, genom att de ska förklara det, kommer de också själva att förstå det bättre. Vi vill få dem att förstå hur sociala medier fungerar; vilka möjligheter de kan erbjuda och vad man inte bör göra när man surfar runt i cyberrymden. Vi vill lära dem hur upphovsrätten fungerar; att de inte utan lov kan klipp och klistra med andras material för då kallas det stöld. Och vi vill få dem att tänka på vilka de skriver för och vilket syfte de har med sitt skrivande. 

Kort och gott så skulle man kunna säga att vi inte bara vill göra dem mer kunniga i sina ämnen och duktiga på att uttrycka sig, utan att vi också vill göra dem mer medvetna. Därför bloggar vi i skolan.




tisdag 6 november 2012

Lyssna på dialekter

Löderup Strandbad 11
Bilden heter "Löderups strandbad 11", är tagen av jpra
och ligger på flickr under licensen CC (by, nc).

I dag har jag lyssnat på sydsvenska dialekter på SveDia 2000. Samtidigt läste jag transkriptioner av det som sägs på inspelningarna. Transkriptionerna är utskrivna med så kallad grov beteckning, vilket innebär att man endast använt sig av de tecken som vi skriver med i vanliga texter. De är alltså ganska lätta att förstå, även för mig som inte precis är någon dialektolog. Apropå det så säger dialektforskare Camilla Söderberg, som undervisar i bland annat dialekter och ortsnamn på Linnéuniversitetet, att transkriptionerna inte är nedskrivna av professionella dialektologer och att de inte är helt korrekta. Därför ska man "lita mer till det egna örat än till utskrifterna".

Jag har valt att titta särskilt på inspelningarna från Löderup, därför att Löderup bara ligger några mil söder om min hemstad Simrishamn och jag tycker att många häromkring talar ungefär som den "yngre kvinna" respektive "yngre man" som där intervjuats:  http://swedia.ling.gu.se/Gotaland/Skane/Loderup/index.html.

Följande diftonger finns i ljudklippet där den yngre kvinnan berättar: teo för tog, neog för nog, veoga för våga, beor för bor, gäor för går, fräogar för frågar, sväort för svårt, treor för tror, jemeinskaopen för gemenskapen, steiget för steget, fäor för får, säo för så.

Några vokaler som ändras i hennes uttal är:  "flötta" istället för "flyttade" respektive "flytta", jällor istället för gäller, häj istället för hej.

R-ljudet uttalar hon med ett bakre skorrande tungrots-r.

Man säger att i de sydsvenska målen övergår p, t och k efter vokal till b, d och g. Det stämmer inte i inspelningen med den yngre kvinnan från Löderup, utan p uttalas som p och inte som b i ordet "typ", k uttalas som k och inte som g i "försöka" och t uttalas som t och inte d i till exempel "flötta" (i betydelsen "flytta").

L-ljudet uttalar hon "tunt" eller dentalt som det också kallas. Enklast skulle man kunna beskriva det som att det uttalas "vanligt", såsom vi uttalar det i riksspråket. Jag tar upp det eftersom man i de flesta andra dialekter uttalar "l" med ett "tjockt" eller kakuminalt l-ljud, såsom till exempel i ordet gål i betydelsen gård.

Följande ljud förenklas: den yngre kvinnan från Löderup säger fölla istället för följa.

En annan förenkling är att ändelser faller bort: flötta istället för flyttade.

Jag hittade inga exempel på specifikt sydsvenska dialektord i ljudklippet.

Intervjupersonen - eller informanten, som man också kallar dem - från Löderup talar med andra ord en något utslätad men typisk sydsvensk dialekt.

Litteraturtips:

När jag ville ta reda på lite mer om vilka drag som är typiska för sydsvenska mål hade jag nytta av av följande material:
  • "Är det fult att tala dialekt?" av Gunilla Söderberg.
  • Våra folkmål av Elias Wessén (1969).
När jag ville veta hur man brukar skriva ner dialekter så fick jag tips här:
  • "Grov beteckning" av Gunilla Söderberg
Den här sidan på nätet hade jag nytta av vad gäller hur man brukar tala på Österlen:

fredag 26 oktober 2012

PLE versus LMS i en animerad film

Skillnaderna mellan en personlig lärmiljö (PLE) och mer traditionella lärplattformar (LMS) i stil med Blackboard och It´s learning beskrivs här i form av en dialog mellan en lärare och en elev:



Jag gillar säkerheten i lärplattformen och tycker att den kan lämpa sig väl för insamling av redovisningar och för kommunikation kring omdömen och betyg, men själva lärandet vill jag ska ske mer öppet och tillgängligt för allmänheten. Kanske skulle man till och med kunna hävda att om eleverna ska få studiemedel så måste de också göra ett arbete, ett lärande, som de är beredda att dela med sig av?

Vilken arbetsmodell föredrar du?

måndag 22 oktober 2012

Att lära är kul - gamified learning

Är du intresserad av hur video- och datorspelen påverkar oss kan du få lite idéer från Gabe Zichermanns TEDxKids-talk i Bryssel från 2011:



I sitt tal säger Zichermann bland annat att forskning visar att vår förmåga att lösa problem ökar när vi gör följande saker:

  1. lär oss nytt
  2. utmanar oss själva
  3. tänker kreativt 
  4. gör saker på det krävande sättet
  5. nätverkar

och så uppmanar han oss att jämföra dessa aktiviteter med det grundläggande mönstret för hur man spelar video- och datorspel. Jo, det stämmer överens, eller hur?!

Zichermann berättar om hur Ananth Pai systematiskt använt sig av gamified learning och på så vis snabbt kunnat höja sina elevers resultat i språk och matematik. Eleverna sade genomgående i utvärderingarna att "learning is fun" och "learning is mulitplayer". Här kan du se och höra mer om Pais projekt:


Ananth Pai: Gamifying the Classroom from The Gamification Summit on FORA.tv

Vad tror du?
  • Hur påverkar video- och datorspelen vad vi gör och hur vi gör det i skolan? 
  • Hur kan vi i skolans värld dra nytta av forskning och beprövad erfarenhet kring spel och lärande?

måndag 15 oktober 2012

Google Apps for Education European Summit i Prag

Charlotta Wasteson och Andreas Liljeglimt på Google Apps for Education European Summit i Prag 13-14 okt 2012I helgen (13-14 okt 2012) åkte Andreas Liljeglimt och jag från Simrishamns kommun till Google Apps for Education European Summit i Prag. Arrangemanget var ett samarbete mellan Google Apps for Education och The International School of Prague och syftet var att sprida inspiration, kunskaper och tips om hur man kan använda Google Apps inom utbildning. Mer om konferensen kan du läsa här: http://www.praguesummit.org/.

Öppningstalare var Arnie Bieber, som hälsade oss välkomna och berättade om skolan där konferensen hölls och där han är rektor.

Arnie Bieber speaks at the Google Apps for Education European Summit, 2012Bieber talade också om hur lärandet ser ut i dag och om hur organisationer naturligt utvecklas. De växer och frodas tills de når en punkt då de stagnerar och till och med upplever en tillbakagång. För att kunna uppnå en ny fas av utveckling, måste de göra en grundläggande förändring, en transformering. Först när de tar detta stora språng kan de nå en ny uppgång.

Var är din skola eller ditt företag i denna utveckling? Jag hoppas att vi på vår skola i vår kommun snart kommer att våga oss på att ta det där läskiga, men absolut nödvändiga språnget.

Arnie Bieber speaks at the Google Apps for Education European Summit, 2012

Arnie Bieber speaks at the Google Apps for Education European Summit, 2012Bieber menar att skolors utveckling ska vara lärarledd och att pedagogiken, inte tekniken måste stå i centrum. För att studierna ska engagera eleverna ska materialet och uppgifterna upplevas som äkta, personliga, ämnesövergripande, globala, framtidsorienterade och representera viktiga och goda värden.

Visst kan det låta självklart, men jag tror att det är lättare sagt än gjort. För att vi ska klara skapa de där engagerande uppgifterna måste vi helt enkelt hjälpas åt. Att tänka tar tid, att tänka nytt och tänka klokt tar ännu mer tid. Vi hinner därför inte komma på alla smarta lösningar själva.

Arnie Bieber speaks at the Google Apps for Education European Summit, 2012

Will Florance talar på Google Apps for Education European Summit i Prag 13-14 okt 2012Därefter tog Will Florance från Google över och presenterade några olika verktyg och funktioner i Google apps for Education. Han talade om att vi måste lära våra elever att bli bra på kommunikation, samarbete, kritiskt tänkande, analyser av fakta och problemlösning. Särskilt att arbeta tillsammans borde skolor uppmuntra mer. Var ska de annars få träna och utveckla denna absolut nödvändiga och eftersträvansvärda förmåga?

Will Florance talar på Google Apps for Education European Summit i Prag 13-14 okt 2012Will Florance gav flera exempel på stora projekt där lärare och elever kan utnyttja webben som en stor lärmiljö och där många människor samarbetar, såsom till exempel KhanAcademy och TED. Han betonade också att studierna ska kunna ske oberoende av plats och tid och på vilken dator, platta eller smartphone som helst.

Mer om övriga föredrag kommer i senare blogginlägg.

fredag 12 oktober 2012

Vi behöver kunna och förstå fler kulturer

Fredrik Härén provocerar och vill få oss att tänka till:



Asiaterna kan mer än vi, säger han. De kan både vår värld och sin egen. Vi kan knappt vår egen. Härén avslutar sitt tal med att hävda att "det är dags att öppna båda ögonen". Vad tycker du?

tisdag 9 oktober 2012

Vad är kunskap?

Vad är kunskap? Så här svarar några barn i en reklamfilm för Nationalencyklopedien:

 

Jag tycker filmen är både söt och tankeväckande.

onsdag 26 september 2012

Österlengymnasiets elever träffar forskare och lär sig mer om Östersjön

Måndagen och tisdagen den 24-25 september hade Österlengymnasiet, Forskningsnätet Skåne och Marint Centrum ett samarbete kring temat Östersjön.

Sture Hansson talade om Östersjöns ekologi och biologi i ett 100-årsperspektiv: "Vilka stora förändringar har skett det senaste seklet?" och "Varför ser Östersjön ut som den gör och hur har den påverkats av människans aktivitet – fysisk exploatering, miljögifter, övergödning och fiske?". Han berättade särskilt om de stora insatser som gjorts för att minska miljögifterna och minska fiskfångsterna och vilka tydliga positiva effekter det fått.

Sture Hansson talar om Östersjöns ekologi och biologi
Sture Hansson är professor i systemekologi vid 
Stockholms universitet och arbetar främst med 
miljö och ekologiska frågor med fokus främst på 
Östersjön. Han har bland annat forskat kring effekter 
av muddringar, utsläpp från cellulosaindustrier, 
oljespill, övergödning (eutrofiering) och fiske.
Därefter talade Klas-Göran Karlsson om Östersjön - havet som förenat och delat. Utgångspunkten var de stora, långa och förenande utvecklingslinjerna i Östersjöns historia, med Ryssland som särskilt intresseområde. Han berättade om vår efterkrigshistoria då Östersjön var ett delat hav, som en "vallgrav" uttryckte han det, med en västlig och en östlig strand som inte stod i förbindelse med varandra. När han talade om vår egen tid jämförde han med hur det varit före världskrigen och hur man nu börjat återgå till en gemensam identitet, en "Östersjöhistoria".

Klas-Göran Karlsson berättar om Östersjöns historia
Klas-Göran Karlsson är professor i historia vid 
Lunds universitet. Tillsammans med Kristian Gerner 
har han gett ut Nordens Medelhav: Östersjöområdet 
som historia, myt och projekt (2002). Han är också 
känd som ledande forskare inom områdena politiskt 
förtryck, terror och folkmord.
De som var specialintresserade stannade sedan kvar för att delta i ett seminarium lett av de båda forskarna.

Tack för ett väldigt inspirerande och lyckat arrangemang!

söndag 16 september 2012

Vad menas med "the flipped classroom" och "blended learning"?

I dag talar många i skolvärlden om "the flipped classroom" och "blended learning". Här förklarar Sal Kahn begreppen:




Bilden är hämtad från Wikimedia Commons: 
http://en.wikipedia.org/wiki/
File:Salman_Khan_TED_2011.jpg 
Sal Kahn är annars mest känd för Kahn Academy, vilket är ett webbaserat och gratis utbildningsmaterial som till en början mest behandlade naturvetenskapliga ämnen, men som nu innefattar allt mellan himmel och jord som du kan behöva lära dig. Khan Academy kan du kan hitta här:  http://www.khanacademy.org/.

fredag 14 september 2012

Varför gå en kurs i akademiskt skrivande?

WritingDen första uppgiften på kursen Akademiskt skrivande som går på distans vid Linnéuniversitetet, är att man ska presentera sig själv för sin grupp (de kursdeltagare som sedan ska ge och få respons på varandras texter). Man ska berätta kort om sig själv och berätta vilka erfarenheter man har av akademiskt skrivande och studier på högskolenivå, varför man valt att läsa kursen och vad man vill lära sig och utveckla under kursens gång. Tanken är att vi ska sätta upp två till tre egna mål för kursen.

En av mina största hobbies är att studera. Jag tycker att det ger en kick att lära nytt, diskutera med andra, undersöka saker och försöka dra slutsatser och sedan det blev möjligt att läsa på distans har jag lustläst en massa kurser kring bland annat skrivande. När det gäller akademiskt skrivande (och allt annat skrivande för den delen) så kan man alltid bli bättre och övning ger färdighet.

Mina mål med kursen är:
  • att jag ska bli bättre på att uttrycka mig tydligt och klart (genomskinligt som man ibland kallar det) och 
  • att jag ska hitta en lagom avvägning mellan konventioner för akademiskt skrivande (som ibland har en tendens att leda till träiga och oengagerade texter) och min personliga uppfattning att akademiska texter borde kunna vara både personliga och intresseväckande utan att för den skull behöva bli vinklade och ovetenskapliga. 
  • Jag har märkt att jag i mina strävanden att uttrycka mig tydligt och försöka gå igenom saker systematiskt, har en tendens att bli långrandig och omständlig. Denna långrandighet är något som jag skulle vilja jobba bort.
Jaha, det var mina skäl till varför jag vill gå en kurs i akademiskt skrivande. 

Det ska bli kul att skriva, läsa vad kurskamraterna har skrivit, diskutera, få respons, lära nytt och utvecklas.

Planering av arbetsområde om språkvetenskap

Rock´n roll på ÖsterlengymnasietJag fick i  kursen  Media, Kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet A, 7,5 hp vid Halmstad högskola, i uppgift att göra en planering kring ett valfritt arbetsområde med valfri elevgrupp, där digital teknik och "det utvidgade textbegreppet" (vilket förutom traditionella texter även innefattar filmer, bilder ljudfiler och musik) blir en tydlig del i planeringen.

Eftersom jag gärna ville ha konkret användning av min planering blev mottagarna mina egna elever i mitt eget ämne, i det här fallet en grupp bestående av tekniker och musikalelever som gick andra året på gymnasiet och som precis hade börjat på kursen i Svenska B. Fördjupningsområdet blev språkvetenskap.

Vill du utveckla din kreativitet?Jag gjorde inte anspråk på att det skulle bli heltäckande eller ens en superplanering, som alla sedan kommer att vilja efterlikna, men eftersom jag gillar att läsa andras planeringar och tankar kring sin undervisning, så tänkte jag att någon eller några av er skulle kunna tycka att det vore intressant att läsa min. Så här kommer den nu:

Min planering:


1) Via kursbloggen visa eleverna målen för fördjupningsuppgiften och vilka färdigheter de ska träna sig i: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/11/sprakvetenskap/ Eftersom texten ligger öppet på nätet så kan eleverna återkomma till den såväl på lektionstid och i skolan som hemifrån. Även deras andra lärare och deras föräldrar kan ta del av den, om de skulle önska.
2) Dela in eleverna i grupper. Försöka ta hänsyn till så många av deras önskemål som möjligt. Gruppindelningen publiceras även den på bloggen: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/11/sprakvetenskap/#comment-3
3) Ge dem tips på hur de bör jobba, steg för steg, och låta dem få tid att göra det: 
Steg 1: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/19/tema-sprakvetenskap-steg-1/ Där får de också stöd i hur de kan registrera sig på NE.skola och på så vis nå hela NE även hemifrån.
Teknikprogrammet4) Dags för redovisning. De hade då använt sig av texter, bilder och övningar i boken och texter och bilder från Internet. Redovisningarna bestod i att de redogjorde för fakta och gav ett personligt perspektiv på det (egna konkreta exempel, jämförelser och generaliseringar, egna tankar och åsikter, etc). De använde tavlan, overhead eller projektorn (till exempel PowerPoint eller motsvarande) för att förtydliga vad som var viktigast i deras redovisning och de illustrerade sina presentationer med minst en bild som de visade för klassen. De gjorde en övning med sina klasskamrater. På så vis fick både de själva och deras kurskamrater visa att de hade förstått avsnittet. De ställde också någon diskussionsfråga till sina kurskamrater, i stil med: Tror du att dialekterna kommer att finnas kvar eller tror du att de kommer att försvinna? eller "Tycker du att man ska översätta ord när de införs i det svenska språket eller tycker du att man ska behålla till exempel det engelska ordet? Ska det till exempel hellre heta "hårtvål" än "schampoo"? Avslutningsvis ställde de några kontrollfrågor för att se om kurskamraterna varit uppmärksamma och förstått det viktigaste i deras anförande.
Estetiska programmet med musikalinriktning5) Vad gäller bedömningen så gällde skolverkets betygskriterier. Vad de förväntades kunna när vi var färdiga stod i den planering som de fick i inledningen, där fanns dessutom betygskriterierna för muntliga anföranden: http://cwaste.skolbloggen.se/svenshttp://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/11/sprakvetenskap/ka/bedomning/bedomning-av-muntliga-uppgifter/ Att jag kunde följa elevernas förberedelser via deras bloggar gjorde det lättare för mig att skapa kontrakt och förtroende och jag kunde förhoppningsvis upptäcka om de var helt fel ute ... Det gav alltså såväl trygghet som kontroll och ökat betygsunderlag.

Digital teknik:

  • Jag använde mig av kursbloggen, där jag hade veckoplanering, uppgifter och respons på uppgifterna, för att lätt nå ut till alla eleverna samtidigt och för att de skulle ha allt material samlat på ett sådant sätt så att de lätt kunde gå tillbaka och titta på tidigare genomgångar. 
  • Eleverna använde bland annat Internet (främst Wikipedia och NE) för att söka material.
  • Eleverna hade egna bloggar där jag kunde följa deras arbete.
  • Vid genomgångar använde jag vita tavlan och projektorn för att kunna understryka och visa det jag talade om.
  • Eleverna skulle när de redovisade använda minst ett hjälpmedel i form av till exempel vita tavlan, overhead och/eller projektorn.

"Det utvidgade textbegreppet":

    Mums!
  • Eleverna utgick från sina kursböcker som innehåller såväl texter som bilder och övningar.
  • De kompletterade med material från Internet och var uppmanade att hitta bilder som illustrerar det som de skulle redovisa om.
  • De fick även använda sig av ljudfiler, korta filmklipp och göra egna dramatiseringar. De elever som redovisade om dialekter lät oss till exempel lyssna till några olika personer som talade olika dialekter (via webbplatsen SweDia) och eleverna som talade om könsskillnader dramatiserade skillnaderna mellan könen genom att spela en typisk tjej respektive typisk kille och hur de gör och talar. 
Många av våra elever spelar på Kulturskolan

Några slutsatser:

Ja, det var det hela. Eleverna var helt nya för mig och jag för dem. Jag kände att jag behövde vara extra tydlig och ha bra kontroll, så att eleverna kände trygghet och ingen kunde smita undan, glömmas bort eller misslyckas helt. Att jag utgick från kursboken gjorde det lättare för eleverna, särskilt för de som är mindre studiemotiverade och mer studieovana. Det gjorde det också lättare för mig att se hur bra läsförståelse de hade och om de kan plocka ut det viktigaste i en text.

Kursbloggen, genomgångarna och min handledning gjorde det lättare för mig att var tydlig och deras individuella bloggar gjorde det lättare för mig att via mina kommentarer skapa kontakt och trygghet och samtidigt få bra kontroll, men det var en tuff uppgift för de var totalt 33 elever ...

Något som jag tycker är en svaghet hos mig som lärare är att jag har en tendens att vara för omständlig i min strävan att ge mina elever många goda råd. Detta är en balansakt jag behöver jobba mer med.

UntitledHar ni tips på hur planeringen kan förbättras, så kom gärna med lite konstruktiv kritik! Tack på förhand!

måndag 10 september 2012

En hyllning till fiktionen

Fiktionen kan spegla verkligheten, men inte nog med det, den kan även påverka framtiden.

Här kan du se Jessica Wises inspirerande och knappt 5 minuter långa film om hur fiktionen kan förändra världen:

fredag 7 september 2012

Lustläs på SOFI:s dialektsida

Institutet för språk- och folkminnen har på SOFI:s dialektsida publicerat en hel del intressant och matnyttig material, som man kan ha nytta av i skolan.


Några sidor som jag särskilt fastnat för är:

Lustläsning och lustlyssning

Vanliga frågor och svar om svenska dialekter:  http://www.sofi.se/8947. Här kan du få lite allmänbildning kring dialekter. Frågorna väcker nyfikenhet och jag tror att många är intresserade av svaren, som dessutom ofta är trevligt, enkelt och mottagaranpassat skrivna. Där kan du till exempel få veta vad som kännetecknar "dialekter" och vad det är för skillnad mellan olika "språk" och olika "dialekter" samt vilken positiv bild som medierna i dag förmedlar av olika dialekter och hur det sett ut i medierna tidigare. Ibland får man också tips på andra ställen där man kan hitta mer information i frågan och/eller en länk till ett ännu mer innehållsrikt svar.


En annan intressant del av webbplatsen är "Lyssna på dialekter":  http://www.sofi.se/dialekter/lyssna. Där kan man slå på olika landskap och lyssna, samt läsa vad som sägs (både på dialekt och på ett normaliserat språk). Ett annat tips på en intressant webbplats med exempel på hur olika dialekter låter och vad som kännetecknar dem är SVEDIA2000 http://swedia.ling.gu.se/index.html. Den webbplatsen känns kanske lite omodern i dag, men den har den stora fördelen att där finns mycket fler exempel.

Fördjupning

På en sida på  SOFI:s webbplats  kan du läsa mer om vilka forskningsmaterial som finns i dialektsamlingarna i Lund (liknande förteckningar finns även för Göteborg, Uppsala och Umeå) http://www.sofi.se/1061. Detta är en särskilt intressant sammanställning för dig som är intresserad av att forska vidare kring olika dialekter. En annan del av webbplatsen som passar när man vill undersöka något som har med dialekter att göra är Syd- och västsvensk dialektdatabas http://www.sofi.se/4839. Där kan du söka efter hur olika ord låter och används i olika delar av Sydsverige.

Anpassat skolmaterial

Är du intresserad av att arbeta med dialekter i skolan så kan du på SOFI:s webbplats hitta en pdf med fakta, diskussionsfrågor och övningar anpassade för högstadiet och gymnasiet: http://www.sofi.se/12135



onsdag 5 september 2012

Pröva söka i dialektdatabaser

Är du lite nyfiken på dialekter? Då vill jag rekommendera dig att ta en titt på följande databas för syd- och västsvenska dialektord:

Syd- och västsvenska dialektord  http://www.sofi.se/4839


Vad gäller Skåne så är Albo respektive Norra Åsbo härad färdiga. När jag skulle titta runt lite började jag alltså med en sökning på Albo härad och för att få upp många ord som möjligt så skrev jag i sökrutan.


Vill man veta vad ett särskilt ord heter på dialekt så skriver man in ordet i dess normaliserade form och kryssar för "sök bland normaliserade former".

Vill jag till exempel veta hur man säger "eftermiddag" i Albo härad så skriver jag in ordet i sökrutan och får upp följande:


Då kan jag välja bland "eftermiddag" och sammansättningen "eftermiddagskaffe", när jag vill se exempel på konkreta belägg på hur ordet använts. Jag väljer eftermiddag och får då tillgång till 10 olika exempel. 
Det är kul att man även kan få se de ofta handskrivna lappar som beläggen skrivits ner på. Det gör att man känner sig så nära materialet och forskningen.

På lapparna och i databasen hittar man hur ordet uttalas, vad ordet betyder, var man uttryckt sig så, vem som har sagt så, när det sagts och ibland även uppgifter om hur ordet använts (resten av meningen eller sammanhanget)


Jag passade på att söka på ordet "mat" också och sammansättningar med ordet "mat", för det känns som ett viktigt ord i skånskan. Jag fick många träffar, varav nästan alla hade med mat att göra:


De som inte handlade om mat var: mater som betyder alunskiffer och ord kopplade till det, såsom matersbrått och matershål som betyder alunbrott, några ord kopplade till mattor, såsom matta, måta och matteslarvår samt slutligen matter som betyder orkeslös.

Slutligen tittade jag på olika belägg för ordet "arbete":


I Albo härad säger man tydligen arbeja, arbaja, arbäjja eller arbajja. Uttalsskillnaderna mellan arbeja och arbäjja respektive arbaja och arbajja, tycker jag är svåra att förstå. Antagligen uttalas det ungefär likadant.

Här kan du läsa mer om olika dialekt-resurser på nätet: "Dialekter" http://cwasteson.blogspot.se/2010/12/dialekter.html

lördag 1 september 2012

Forskare kan och bör skriva för att bli lästa

De flesta av oss undrar nog vad är det för mening med att forska om ingen bryr sig om vad man kommer fram till. Ändå finns det många forskare som inte anstränger sig att skriva så att deras texter blir läsarvänliga. Vad beror det på?

Vill du nå ut till fler läsare eller bättre förstå varför forskarnas avhandlingar alltför ofta är så träiga, tråkiga och svårgenomträngliga, då vill jag rekommendera dig att delta vid följande seminarium "Forskare, skriv för att bli läst!" via webben (Adobe Connect) kl 14.00-15.00 den 25 september 2012. Det så kallade webbinariet är arrangerat av CeFEO, Dela!, ESBRI, ITHU, .SE och SUNET



Så här beskrivs webbinariets innehåll på dess hemsida:

  • Varför ser traditionella akademiska texter ut som de gör?
  • Hur kan man skriva mer läsarvänligt?
  • Varför är populärvetenskaplig text inte meriterande?
  • Vad kan man som forskare tjäna på att skriva populärvetenskapligt?
  • Vilken roll spelar texter för spridning av forskning?
och så här beskrivs talarna:
Jenny Helin forskar om dialog och möten i företag, vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping samt Högskolan på Gotland. Hon disputerade 2011 på en avhandling om möten med möjligheter. Läs gärna hennes debattartikel ”Dags att ifrågasätta den akademiska texten”.
Susanne Pelger är doktor i genetik och forskare i naturvetenskapens didaktik. Hon är verksam vid Lunds universitet och författare till boken Retorik för naturvetare. Hon bloggar också på Naturvetarspråk.

lördag 25 augusti 2012

Examinationsuppgift 2 i PIM


Nästa projekt är att jag ska göra en intresseväckande presentation med hjälp av PowerPoint eller ett liknande verktyg.
  • Man ska ha flera sidor 
  • med bilder och i samband med detta tänka på upphovsrätten. 
  • Man ska också ha en sida med tips på webbplatser och till dem ska man ha klickbara länkar. 
  • Sist i presentationen ska man ha en källförteckning som talar om varifrån man hämtat sitt material. 
  • Utöver detta ska man ha en ljudfil som man skapat själv eller någon form av animation.
Här nedan kommer min presentation. Den är gjord på en iPad med hjälp av programmet Keynote. För att kunna publicera den på webben har jag använt mig av Slideshare.


onsdag 22 augusti 2012

Hög tid att kasta sig upp på banan igen, PIM och paddor och annat smått och gott

Vi lärare har redan jobbat över en vecka och nu har vi även eleverna här. Det känns spännande och härligt att komma igång igen, men jag får erkänna att jag inte hade tackat nej till ett lite längre sommarlov ...

I Simrishamns kommun arbetar vi med Skolverkets utbildningsmaterial PIM (”praktisk IT- och mediekompetens”) och jag har påbörjat mina examinationsuppgifter. Ungefär samtidigt som jag satte igång med dem bestämdes det att några lärare på skolan skulle pröva att göra sina examinationsuppgifter på en iPad istället för en dator. Nu har jag därför fått chansen att få fingra på en iPad3 för första gången och lära mig lite mer om hur Pages fungerar.

I början får jag erkänna att det var ganska frustrerande eftersom jag tyckte att jag saknade mängder av funktioner och inte hittade vad jag letade efter när jag använde programmets hjälpfunktion. Efter ett tags envist kämpande lyckades jag få ordning på en hel del av mina problem och jag är inte längre lika övertygad om att paddan är värdelös och ska ut. Kanske kan till och med jag som svensklärare på gymnasiet ha nytta av den? (Jag som annars älskar datorn: med det rejäla tangentbordet och alla datorns möjligheter.)

Den första uppgiften bestod i att man skulle göra ett lättöverskådligt och lättläst dokument. Det var bökigt att arbeta med bildtexter i Pages (kanske finns det någon finess för detta som jag inte ännu funnit?), men i övrigt gick det bra att skapa dokumentet och när man väl hittar i verktyget går det lätt och blir snyggt.

De verkliga problemen uppstod när jag ville dela med mig av mitt material. Om inte alla ens kollegor arbetar med samma program och utrustning, så måste man konvertera sitt material till word- eller till pdf-format och sedan skicka det som en bifogad fil. I pdf-formatet blir materialet snyggt, men i word blir omformateringen ohanterligt ful.

Tycker man att det är ok att skicka det mesta av sin information i form av bifogade filer, så kan man alltså slå sig till ro med pdf:erna. Men för mig som tycker det är viktigt att informationen är lätt och snabbt tillgänglig (och som själv hatar att ladda ner en massa bifogade filer), så är det inte alls tillfredsställande.

Nästa steg var att försöka hitta ett enkelt sätt att föra över mitt material från Pages till webben i vackert och ändamålsenligt skick. Det enklaste sättet jag hittills hittat är att skicka mitt material i form av en pdf-fil till mitt eget epostkonto, ladda ner det på datorn och sedan ladda upp det på mitt google dokuments-konto, där det omformateras till google dokuments motsvarande format. Därifrån är det sedan lätt att sprida det vidare. Materialet blir inte lika snyggt när jag flyttar runt det (framför allt ändras typsnittet), men det blir helt ok. Inte är det heller så fasligt smidigt ... Kanske har du tips på hur man kan göra det enklare och bättre?

Hur jag ska göra för att klara av att föra över materialet till min blogg, utan att jag ska behöva göra omfattande redigeringar, vet jag inte ännu. Har du något tips?

I samband med min första examensuppgift i PIM skrev jag ner lite information till mina elever om det nationella provet i kursen Svenska B:



Kanske kan du också ha nytta av materialet?


onsdag 15 augusti 2012

Svenska i Svedala

I Svedala kommun tittade vi i dag på hur man kan använda google dokuments, bloggar, wikis, självrättande tester och enkäter. Vi pratade också om upphovsrätten, creative commons och personuppgiftslagen. Här är min presentation:

 

Google Apps
Därefter fördjupade vi oss i hur Google dokuments (eller Google Drive som uppdateringen heter) ser ut och fungerar. Följ länken för att komma till ett exempel på hur ett vanligt dokument i verktyget kan se ut: https://docs.google.com/document/d/1dlgbw9oLLMM-x-E3JfI9mp4JJoTxViJxQ_wdCamoMlo/edit. Testa gärna att skriva något eller lägga till någon bild. Alla som har tillgång till den här länken har jag nämligen gett redigeringsmöjlighet. Skickar du länken till dina elever eller kollegor och de använder denna länk för att nå materialet så kan du se namnen på vilka det är som gjort vilka tillägg eller ändringar i materialet.

När du väljer att dela med dig av ett material i Google dokuments är det kanske ännu vanligare att du bara lämnar ut möjligheten att läsa eller kanske att läsa och kommentera.

Följ länken för att komma till ett exempel på hur en vanlig presentation i google dokuments kan se ut:  https://docs.google.com/presentation/d/10fac1AMrxwzxzrMK7uWPROXTk_U6G0xnDPACgbgOpIk/edit. Även i denna presentation jag jag valt att ge redigeringsmöjlighet till alla som har tillgång till länken. Det innebär alltså att du inte bara kan ta del av materialet, utan att du även kan skriva och lägga till olika media. Google dokuments är med andra ord ett bra verktyg för samarbete.

Titta gärna på hur man kan använda sig av:
    • anteckningar,
    • kommentarer och
    • chatt.
Under menyn "Arkiv" kan du hitta "Välj omarbetningshistorik". Denna funktion kan vara intressant om du vill följa elevernas hela arbetsprocess: se vem som gjort vad och ta reda på hur materialet utvecklats steg för steg. Funktionen kan också användas om man vill backa tillbaka och ångra delar av ett arbete.

Blogspot och Skolbloggen (WordPress)
Jag tycker att bloggen är ett oerhört användbart verktyg för oss svensklärare. Hade jag fått chansen hade jag därför gärna kommit tillbaka för att visa exempel och ge tips kring det. Har man en hel förmiddag så hinner man komma igång ordentligt med en egen blogg.

Vill du få lite mer tips om detta, så har jag mycket material på min blogg IKT-tips. Titta i högerkanten av den bloggen under "Kategorier" och klicka på länken "Att blogga: tips" eller klicka här på följande länk:  http://ikttips.skolbloggen.se/category/att-blogga-tips/.

Om du är sugen på att pröva på att blogga med hjälp av skolbloggen kan du få hjälp här: http://ikttips.skolbloggen.se/2011/01/29/kom-igang-med-skolbloggen-se/

Selma Lagerlöf
PS. Det är enkelt att lägga in bilder och filmer på till exempel en blogg eller i google dokuments. Du kan antingen ladda upp dem själv eller bädda in bilder eller filmer som redan ligger på nätet. Den här bilden på Lagerlöf hittade jag på flickr och den ligger under CC-licens. För du muspekaren över bilden så får du mer information om den och klickar du på den så kommer du direkt till bilden där den ligger på flickr.



måndag 2 juli 2012

Min personliga lärmiljö bygger på en blogg

Några ord på engelska om min personliga lärmiljö:



En kort guidning på min personliga lärmiljö:

onsdag 27 juni 2012

Förslag på konstruktion av en PLE

Mitt andra uppdrag på kursen Personliga lärmiljöer vid Umeå Universitet är att ...
(jag har i uppgiftstexten bytt ut "du" mot "jag" och "dina" mot "mina") 
"välja ut ett scenario där jag ser att en personlig lärmiljö kan användas för att ge stöd åt lärprocessen. Det kan t ex vara mina egna behov på kursen eller för andra studier jag bedriver. Jag har också möjlighet att identifiera något mer informellt lärandebehov som jag ser kan stödjas av en personlig lärmiljö. När jag valt scenario ska jag med hjälp av de komponenter och tillämpningar jag identifierat etablera en miljö som stödjer min lärprocess. 
Uppgiften redovisas genom antingen genom en kortare skärminspelning i vilken jag beskriver min miljö i ljud och bild, eller med en presentation (motsvarande Powerpoint) som publiceras genom min blogg."
Jag har nu i nästan ett års tid funderat över hur min personliga lärmiljö (PLE) ser ut och vilken typ av lärmiljö som skulle kunna passa för de elever som jag undervisar. Jag har läst i böcker och på webbsidor och letat efter tips och exempel och jag har studerat hur mina studiekamrater valt att göra. Något av detta arbete kan du läsa mer om här:  "Skapa din personliga lärplattform" och "Tips på presentationer av personliga lärplattformar". I kursen har vi även läst en del om hur man kan arbeta med färdiga lärplattformar i stil med Unikum, Fronter, Blackboard och It´s learning. Här har jag skrivit om ett alternativ till dessa, eller med andra ord hur man kan använda sig av bloggar när man skapar en gemensam lärplattform (ett slags LMS) för en elevgrupp:  "Bloggen som verktyg i skolan".

Det som först kändes mest självklart var att försöka skapa en prototyp för en lärmiljö som skulle passa någon av mina undervisningsgrupper, men efter mycket övervägande bestämde jag mig istället för att beskriva min egen lärmiljö. Det kanske kan verka som ett konstigt val. Skolan ska väl kretsa kring eleverna? Men det är inte så dumt som det kan låta. Mitt lärande har fått sig en rejäl skjuts genom den lärmiljö som jag skapat och visst är lärarens lärande viktigt även för eleverna!

Min lärmiljö är något så enkelt som en blogg med några olika viktiga delar och funktioner:
  • bloggdelen för att sammanfatta och reflektera kring sådant jag upplevt, läst eller hört och för att tipsa om sånt jag tycker är bra, viktigt och intressant.
  • sökfunktion för att göra det lättare att hitta på bloggen. Av samma anledning använder jag mig av kategorier och etiketter på mina inlägg.
  • kommentarsfunktionen för att kunna få respons på det som jag skriver (vad det är roligt när någon orkar, kan och vill skriva en rad eller två!) och för att skapa ett forum till den som vill göra sig hörd (kanske för att hålla med eller argumentera emot eller för att tipsa om någon liknande eller helt annat?).
  • statiska sidor för att presentera min webbplats och mig själv och på så vis ha en chans att komma i kontakt med andra personer som är intresserade av liknande ämnen och frågor
  • widgets/gadgets med inbäddningar av bland annat prenumerationer på de senaste inläggen på olika bloggar som jag följer, min senaste twitter, ett bildspel med mina senaste bilder och länkar till min YouTube-kanal och till mina bokmärken på Delicious (tyvärr har jag blivit av med alla mina bokmärken som jag samlade under ett helt år, men jag har inte ännu hunnit eller känt behov av att bygga upp ett nytt konto, idén att göra det igen finns där). Mina wigets/gadgets använder jag både för att skapa kontakt med mottagarna och till att själv få överblick och hålla mig uppdaterad.
Eftersom min lärmiljö är så enkelt uppbyggd och eftersom den funkar jättebra för mig (jag är själv så förtjust i den att jag skulle vilja kalla den genial) har jag alltså bestämt mig för att ta chansen att dela med mig av hur den är uppbyggd.

Jag gör inte på några sätt anspråk på att min lärmiljö skulle vara orginell. Det finns många som medvetet eller omedvetet bygger sina lärmiljöer på liknande sätt, men det gör den inte sämre för det. Tvärt om. Den funkar inte bara för mig, utan hör dig för med andra bloggare: då kommer du att finna att det finns fler som är frälsta. Vi är ju många som gillar att lära och lära ut, inspireras och inspirera, tala och få svar. Bloggen är ett praktiskt verktyg för detta.

Jaha, det var några ord om min egen lärmiljö. Till mitt nästa inlägg kommer jag att ha gjort en skärminspelning där jag guidar den som vill se och höra.

Tills dess önskar jag dig en riktigt skön junieftermiddag!

PS. Här kan du nu hitta filmklippen:  http://cwasteson.blogspot.se/2012/07/min-personliga-larmiljo-ar-uppbyggd-pa.html



Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...