lördag 23 mars 2019

Seminarium om barnrättsarbetet i Simrishamns kommun

Det är spännande att följa Simrishamns kommuns barnsrättsarbete. Simrishamns kommun ligger verkligen i framkant på detta område.

Detta har jag skrivit mer om här: 
Som en konsekvens av att det händer så mycket på det här området, har jag idag varit på boksläpp och efterföljande seminarium på "Skeppet" i Simrishamn.

Boken som nyss blivit färdig har titeln Implementering av barnkonventionen – med hjärta och hjärna och är skriven av Marie Lundin Karphammar med bidrag av Ewa Kristensson.

Marie Lundin Karphammar inledde eftermiddagens tema kring barnrätt och barnrättsarbete med att kortfattat presentera sin bok.  Den handlar om hur barnkonventionen har implementerats i Simrishamns kommun och särskilt inom barn- och utbildningsförvaltningen.

Syftet med implementeringen har framför allt varit att få kommunens verksamheter att utgå från en gemensam barnsyn och ett värdegrundsbaserat synsätt i allt arbete som rör barn och unga direkt eller indirekt. Boken vänder sig därmed till alla som på ett eller annat sätt arbetar med frågor som berör barn.

Marie Liljenberg, verksamhetschef Campus Österlen, ledde därefter ett offentligt samtal om de mänskliga rättigheterna -  bakgrunden, nuläget och framtiden. Det fanns också möjlighet att ställa frågor till panelen.



I samtalet deltog Jarl Silfverberg, beteendevetare, Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist, Bodil Rasmusson, fil. Dr. i socialt arbete, Per Wickenberg, professor emeritus i rättssociologi, Ewa Kristensson, barn- och utbildningschef, Agneta Åhlund, psykoterapeut/handledare och fd Sverigechef för Rädda Barnen, Göran Bexell, professor emeritus i etik, Tove Kjellander, barnrättsexpert och Christer Karphammar, fd internationell domare i FN.

Stort tack för en mycket givande dag!













lördag 4 februari 2017

Kreativitet och intitiativkraft har prioriterats framför medborgarfostran

Vad händer med skolans uppdrag kring medborgarfostran när entreprenöriellt lärande förs in i undervisningen? Eva-Lena Lindster Norberg har undersökt detta och disputerade i december 2016 med sin avhandling "Hur ska du bli när du bli stor?: en studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus" vid Umeå universitet.

Med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer på tre gymnasieskolor, två kommunala och en friskola där man arbetar med entreprenöriellt lärande, har Lindster Norberg undersökt vad lärarna vill att eleverna ska lära sig genom entreprenöriellt lärande och vad det entreprenöriella lärandet ska resultera i. Hon har också undersökt vilka ord och begrepp som lärare och elever använder för att beskriva entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.

Bild hämtad från artikeln "Entreprenöriellt lärande, vad är grejen?" på Pedagog Stockholms hemsida.


Lindster Norbergs studie visar att entreprenöriellt lärande fokuserar på individuella förmågor på bekostnad av frågor som rör demokrati, solidaritet och förmågan att sätta sig in i hur andra människor har det. Eleverna pratar mycket om att de måste lära sig att ta initiativ, vara kreativa i syfte att klara sig själv i framtiden snarare än att bli del av ett större sammanhang.

Jag tänker att detta kan vara en bra påminnelse för oss som jobbar med entreprenöriellt lärande och ung företagsamhet: kreativitet och initiativkraft är viktiga egenskaper när man kommer ut på arbetsmarknaden och i livet i stort, men det är också viktigt för våra elever att vara medvetna om att de agerar i ett socialt sammanhang och att deras kreativitet och initiativkraft måste utgå från andra människors önskningar och behov. Det är först då de kan bli verkligt framgångsrika.

Dessutom kan vi i skolan vara observanta på att vi inte bara kan betona hur elever ska tänka för att nå egna framgångar, utan att vi också måste fokusera på andra värden såsom demokrati, alla människors lika värde och solidaritet. Jag tänker att kursmålen för både historia och samhällskunskapen kan se till att dessa områden inte kommer för mycket i skym undan. Dessutom är Skolverket väldigt tydligt med att skolan hela tiden och överallt ska arbeta med följande grundläggande värden:

Värdegrunden omfattar

  • människolivets okränkbarhet
  • individens frihet och integritet
  • alla människors lika värde
  • jämställdhet mellan könen
  • solidaritet mellan människor
Om detta kan du läsa mer här: "Värdegrund i förskola och skola"  http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund


Läs mer här:

Susanne Sawander "Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande" i Skolporten 2017-01-18  http://www.skolporten.se/forskning/intervju/demokrati-i-skymundan-med-entreprenoriellt-larande/ 


"Entreprenöriellt lärande, vad är grejen?" - här kan du läsa mer om vad som menas med entreprenöriellt lärande   http://pedagog.stockholm.se/entreprenorsskap/entreprenoriellt-larande-i-stockholm/

tisdag 17 januari 2017

Tips på hur gymnasieskolan kan nå högre måluppfyllelse

I Sverige lämnar nästan hälften av eleverna med utländsk bakgrund sina gymnasieskolor utan fullständiga betyg. Enligt Michael Lindblads avhandling på Umeå universitet beror det inte i första hand på låg motivation utan det har orsakas av många samverkande faktorer: 
"Några av de omständigheter som har haft betydelse i processen fram till skolmisslyckandet är: 
  • omfattande arbete vid sidan av skolan för att stödja familjens ekonomi
  • omfattande ansvar i hemmet för flickor, till exempel ta hand om syskon
  • kulturella skillnader i normer där främst flickor har skolan som en frizon med mindre övervakning och regler – flickor som skolkar för att umgås med skolkamrater
  • övergrepp i nära relationer (ovanligt men med stor påverkan på de berörda, med depression och orkeslöshet)
  • kunskapsbrist i hemmet (bland föräldrar) avseende hur det svenska skolsystemet fungerar och vad valmöjligheterna innebär
  • avsaknad av information, undervisning och stöd inför val som görs
  • låg motivation
  • svårigheter i specifika ämnen
  • svårigheter att få hjälp med läxor i hemmet
  • svårigheter att få studiero i hemmet (trångboddhet)
  • låg grad av samarbete och kommunikation mellan skola och hem under grundskolan och ännu mindre av sådant under gymnasietiden. 
Dessutom berättade tre av de tjugo intervjupersonerna att diskriminering och rasism bidrog till skolmisslyckandet. . 

Vad kan vi dra för nytta av studien? 

Lindblad skriver att han anser att följande insatser är viktiga för att fler elever ska få fullständiga avgångsbetyg:

  • förbättra kommunikationen mellan skola och familj
  • förbättra relationen mellan skola och hem
  • öka kunskapen om de olika villkor som elever med migrationsbakgrund kan ha
  • stöd avseende struktur på studier
  • läxhjälp
  • uppmuntran till elever
  • strukturerad undervisning om utbildning och arbetsmarknad.

måndag 16 januari 2017

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan

Simrishamns kommun har tagit emot många nyanlända. Inom skolorna har man därför arrangerat flera fortbildningar på temat. Strax före sommarlovet 2016 arrangerade Barn- och utbildningsförvaltningen till exempel en heldag på Grand med flera föreläsningar och workshops på temat integration och möten med andra kulturer. Här har jag skrivit mer om den dagen:  https://bufsimrishamn.wordpress.com/2016/06/17/kompetensutveckling-inom-integration-och-kulturmoten/.

Detta blogginlägg kommer att handla om en intressant heldagsfortbildning om språkutvecklande undervisning som hölls för hela Korsavadsskolornas personal och andra inbjudna gäster förra veckan (10/1 2017).

Innan Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan i Simrishamn, presenterade dagens talare gav hon en inblick i skolans vardag. Korsavadssskolan har tagit emot ca 150 nyanlända elever under de sista två åren. Just nu har man ca 100 nyanlända elever. All skolans personal berörs och behöver därför hjälpas åt att hitta bra vägar att stötta, handleda och utveckla de nyanländas elevernas språk och kunskaper.


Många tips på metoder och verktyg
Dagens föreläsare, Tiia Ojala, är legitimerad lärare i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare och föreläsare. När hon föreläser om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan, använder hon sig själv av samma metoder som hon förespråkar. Hon ger dessutom mängder av konkreta exempel från sin vardag som lärare. Mitt nästa blogginlägg kommer därför att ta upp konkreta undervisningstips från hennes föreläsning.





Medmänniskan
- Vad är det som de nyanlända säger att de mest längtar efter när de kommit till Sverige? undrar Tiia Ojala, retoriskt. Jo, de säger alla att de behöver en medmänniska. Ensamheten är stor. Det är viktigt att vi visar att de nyanlända är välkomna, t ex med hjälp av olika former av fadderskap. Det är också viktigt att vi inte betraktar dem som offer, utan ser dem som de starka individer de är och att vi i den mån det behövs hjälper dem att hitta sin inre styrka.





Prioritera skolsvenskan
Forskning visar att det tar mellan mellan 6 och 8 år att lära sig skolsvenska. Det är en väldigt lång tid för dessa barn och ungdomar. Hinner de ens med en utbildning om de ska lära sig språket först, innan de kan börja lära sig ämneskunskaperna? Kan vi verkligen acceptera att det tar så lång tid? undrar Tiia retoriskt. Tiia återkommer flera gånger till att vi måste prioritera skolspråket framför vardagsspråket. Vardagsspråket lär eleverna sig ändå - i vardagen. Skolspråket måste de däremot lära sig i skolan. Jobba inte heller med ordlistor med lösryckta ord för t ex olika kroppsdelar eller klädesplagg, utan arbeta med orden i sina sammanhang. Prioritera den undervisning som ger betyg och en bätte integration. Det är bra om alla som träffar ungdomarna tänker på att hjälpa dem att utveckla sitt språk och sina kunskaper om svenska förhållanden.






Boktips
Tiia Ojala tipsade särskilt om boken Greppa språket, som gavs ut av Skolverket 2012.





Så här beskrivs boken på Skolverkets webbsida:


Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet
tumnagel
Du som lärare har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling. Men i synnerhet för flerspråkiga elevers dubbla inlärningsprocesser.Vilka arbetssätt stärker dessa processer och vilka verktyg hjälper dig som lärare att möta dessa elever? Detta tas upp i boken Greppa språket!
Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever.Fokus i översikten är att lyfta didaktiska perspektiv som gynnar flerspråkiga elever och diskutera modellersamt beprövad erfarenhet för bättre samverkan mellan elever och lärare. Frågor som vilka arbetssätt som kan stärka de flerspråkiga elevernas dubbla inlärningsprocesseroch vilka verktyg som kan hjälpa läraren att bättre möta flerspråkiga elever tas upp i boken.
Ladda ner boken som pdf här:  Forskning för skolan: Greppa språket 












tisdag 14 juni 2016

Fem frågor som kan vägleda dig genom livet

Så här i slutet av en termin är det härligt att lyssna till goda talare som summerar sin livsvisdom och ger råd till nyblivna studenter. I detta inspirerande tal listar Dean James Ryan fem bra frågor/uttryck som kan hjälpa dig och dina elever att hitta rätt genom livet:
  1. Vänta, vaddå? (ett försök att klargöra och förstå)
  2. Jag undrar varför/om ...? (nyfikenhet, kreativitet)
  3. Kan vi inte åtminstone ...? (utveckling, framsteg)
  4. Hur kan jag hjälpa till? (goda relationer)
  5. Vad som verkligen betyder något ... (livets kärna)
och så en bonusfråga:
  • Och fick du vad du ville få ut av livet trots allt?



lördag 23 april 2016

Tips på föreläsning om hur arbetsminnet fungerar

I denna humoristiska och tänkvärda föreläsning åskådliggör logoped Hanne Uddling hur arbetsminnet fungerar (och framför allt hur det fungerar när det inte fungerar):  http://urplay.se/program/192097-ur-samtiden-grav-sprakstorning-2015-arbetsminne-och-sprak

Hanne berättar sina iakttagelser om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar. För att göra det tydligare för oss lyssnare använder hon sig av liknelser, bland annat en bibliotekarie i ett bibliotek och skrift i våt sand som suddas ut av vågorna olika snabbt beroende på hur nära vattenbrynet man skriver.



Hanne berättar också om hur det går till när man ska försöka förstå instruktioner och lösa uppgifter om man har ett nedsatt arbetsminne och hur svårt det kan vara att hantera ordet "inte".

Hannes viktigaste budskap är att dessa elever behöver förståelse och att vi lärare i första hand ska anpassa vår undervisning och kompensera för elevernas funktionsnedsättningar.

Om eleven har svårt att komma ihåg ordet "inte", ska textilläraren alltså inte i första hand lära eleven hur den ska tolka meningar med ordet "inte". Istället kan han eller hon säga vad saxen ska användas till: att den ska användas till att klippa i tyg. Textilläraren bör alltså inte säga att saxen inte får användas till att klippa i papper, för då är det "klippa i papper" som eleven minns efteråt. (Här blev det många "inte" - hur gick det för dig att hänga med? ;-) )

Föreläsningen är inspelad i Uppsala den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

torsdag 17 december 2015

Ett baspaket med teknik stöttar elever och lärare i vardagen

I en UR-inspelning av Ulrika Jonssons föreläsning Inkludering och skoldatatek, berättar Ulrika hur hon arbetat för att skapa praktiknära skoldatatek som är nära elevernas och lärarnas vardag och på så vis kan ge ett varierat och bra stöd för både elever och lärare. 

Bland annat berättade Ulrika hur de började sitt projekt genom att testa Hjälpmedelsinstitutets verktyg Kognitionssimulatorn. Kognitionssimulatorn visar en simulerad klassrumssituation på högstadiet. Man kan uppleva hur det är att delta i en klass som har lektion i svenska och gör en diktamen och en övning i läsförståelse. Besökaren kan uppleva hur det är att delta ifall man inte har någon form av funktionsnedsättning och, genom att aktivera olika ”filter”, kan de också testa hur situationen upplevs om man har ADHD, Aspergers syndrom eller Dyslexi . 

Ulrika menar att man med simulationerna som utgångspunkt bättre kan förstå vilka svårigheter ens elever möter i skolan och att detta är en bra utgångspunkt när man vill designa goda lärmiljöer och uppgifter som passar för alla.

Efter att de testat hur det kan vara att ha olika diagnoser och bland annat med hjälp av enkäter inventerat vilka behov som fanns bland eleverna och lärarna, var nästa steg för Ulrika och hennes kollegor att ta reda på vilka verktyg som bäst skulle kunna kompensera eller i alla fall stötta eleverna i deras skolvardag. 

Resultatet blev att de gemensamt beslutade sig för ett baspaket med teknik som alla skulle ha tillgång till och kunna använda.


Några andra tips som Ulrika ger är: 
  • Fråga eleverna hur de läser. Med ögonen, öronen eller fingrarna? Kan de ha nytta av någon form av stöd för det?
  • Fråga eleverna hur de skriver. Med penna, tangentbord eller rösten? Kan de ha nytta av någon form av stöd för det?
  • Pröva att lära dig att använda tecken som stöd när du talar - det gör dessutom automatiskt att du tvingas sänka tempot.
  • Dramatisera olika saker som eleverna behöver kunna i sina kurser, t ex kan eleverna göra en stop-motion-film som visar farliga trafiksituationer med hjälp av legogubbar.
  • Dra nytta av SPSM:s värderingsverktyg.
  • Glöm inte att studera vad vi gör när vi lyckas! Lär av de lyckade projekten.
  • Ta vara på kraften i att jobba tillsammans: tillsammans kan vi massor!




Vill du veta mer?

Här hittar du föreläsningen i sin helhet: http://urplay.se/Produkter/192850-UR-Samtiden-Skolforum-2015-Inkludering-och-skoldatatek

Här har jag skrivit mer om Ulrika Jonsson och hur man kan jobba med anpassningar och it-stöd:  http://ikttips.skolbloggen.se/specialpedagogik/

Här hittar du Ulrika Jonssons blogg "På näthinnan":  http://ulrikapaskoldatateket.blogspot.se/

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...