Albo härad hembygdsförening får Simrishamns Byggnadsvårdspris 2024

Tal i samband med utdelningen av Simrishamns kommuns Byggnadsvårdspris 2024:

Idag är det Arkitekturdagen och fokus ligger på god arkitektur. God arkitektur är inte kopplad till en viss tid eller byggnadsstil, utan god arkitektur handlar om medvetna val, ett väl avvägt samspel av form, skala och funktion, medvetenhet om samtida och framtida behov, anpassningar till platsens sammanhang och historia, omsorg om detaljer och helhet och bra materialval och tekniker som gör att byggnaderna åldras vackert och håller länge. Vad som är god arkitektur är alltså väldigt komplext. 

Bra arkitektur är väl värd att uppmärksamma och den är väl värd att vårda. I linje med detta har Simrishamns kommun instiftat ett pris för byggnader och bebyggelsemiljöer som renoveras varsamt med traditionella material och metoder. 

Men innan vi delar ut detta pris, vill jag passa på att uppmärksamma några viktiga förutsättningar för byggnadsvård: 

Jag vill börja med att ge en eloge till …
* Privatpersoner, föreningar, hantverkare och företag, som väljer att satsa på byggnadsvård.
* Försäljare av traditionella material (linoljeprodukter, kalkbruk, limfärg, etc) och de som tar tillvara och säljer återbrukat byggmaterial och inredning (fönster, dörrar, skåp, möbler).
* Alla som aktivt sprider sina kunskaper vidare.
Utan dessa personers intresse och engagemang skulle byggnadsvård inte vara möjlig. 

Simrishamns kommun gör också en hel del för att stötta byggnadsvård: 

* Vi har t ex ett Arkitektur- och kulturmiljöprogram som innehåller riktlinjer för vår framtida utveckling av kommunen. Där kan man hitta fakta och se bilder på våra olika landskapstyper, byggnader och kulturmiljöer, få inspiration och lära sig mer om vår kommuns historia och utveckling, vad vi ska bevara och hur. 

* Kommunen har också en kommunantikvarie med specialistkompetens inom kulturmiljöer och byggnadsvård. Hon har i uppdrag att granska planerade byggnationer och renoveringar och komma med tips och synpunkter på hur man kan bevara, vårda och utveckla våra miljöer. Privatpersoner kan också kontakta henne i frågor som gäller byggnadsvård. 

* Utöver detta arrangerar vår kommunantikvarie och Österlens museum tillsammans utbildningar kopplade till arkitektur och vård av vår kulturhistoria. 

T ex Fönsterrenoveringens dag varje år i maj. Förra året: hur man steg för steg renov fönster. I år: Benny Andersson-energirådgivning. 

Arkitekturvandringar i Simrishamn och Kivik. 

Kulturarvsvandring i Hammenhög i samarbete med Hammenhögs byalag. 

Till hösten: någon form av prova på-tillfälle, kanske något i stil med förra årets projekt där man fick lära sig mer om musselskalsbränning och skällning av tegeltak.  

Som ordförande för kultur- och fritidsnämnden har jag nu äran att dela ut Byggnadsvårdspriset för 2024. Årets pris går till Albo härads hembygdsförening (en förening som bildades 1934, alltså för 90 år sedan) och jag vill be representanter för föreningen att komma upp på scenen innan jag läser upp Kultur- och fritidsnämndens prismotivering: 

“Albo härads hembygdsförening äger och förvaltar flera byggnader som utgör en del av vårt gemensamma kulturarv. I Simrishamns kommun ansvarar de för Södra Mellby mölla, Sankt Olofs mölla, Krubbemölla och Brydestuan i Åkarp. Med stor varsamhet, engagemang och kunskap underhåller och renoverar föreningen byggnaderna med traditionella metoder och material. Genom olika arrangemang erbjuds besökare därtill att uppleva dessa kulturmiljöer, som på olika sätt levandegörs av föreningen. Albo härads hembygdsförening arbetar även aktivt med att sprida kunskap om byggnadsvård.” 

Med priset vill vi visa att vi uppskattar ert arbete och ert engagemang i att bevara och vårda delar av vårt byggnadsarv. Samtidigt som ni vårdar byggnaderna, vårdar ni den historia som våra byggnader bär på. Det är värt en varm applåd!

St Olofs mölla

Ungdomens hus Bénka-dí. KF i Simrishamn (del 4)

 Avslutande delrapport från er ordf i Kultur-och fritidsnämnden i Simrishamn (del 4):

I veckan besökte jag kommunens ungdomsverksamhet Bénka-dí och träffade ungdomssamordnare Seth Selleck. Jag fick också förmånen att träffa och prata med många av ledarna och ungdomarna som var där under eftermiddagen. Det var en glad och positiv stämning och en del satt och fikade och pratade medan andra satt och pysslade eller spelade schack. I Jonebergshallen pågick samtidigt spontanidrotten och dagens aktivitet var inomhusorientering.

Jag har känt Seth sedan 1997 då jag kom som nyutbildad gymnasielärare till kommunen. Då jobbade han också med ungdomar och hade hörsammat att de längtade efter ett ställe att samlas på. Seth kämpade för att skapa en verksamhet för våra ungdomar och bara några år senare, år 2000, kom Ungdomens hus Bénka-dí igång. Till en början låg verksamheten i Östra Park (där åk 5-9 för Nils Holgerssonskolan nu ligger). Idag ligger Bénka-dí i Kulturhuset Valfisken, nära tåg- och bussförbindelser. Detta underlättar för de ungdomar som pendlar och har bidragit att flera ungdomar från byarna besöker Bénka-dí regelbundet.

Nu har Bénka-dí funnits i över 20 år och utvecklats till en fantastisk verksamhet som fått mycket positiv uppmärksamhet i media såväl lokalt som internationellt.

Bénka-dí har genom åren provat sig fram vad gäller åldersgränser, öppettider och utbud av aktiviteter för att kunna fylla ett efterfrågat behov av en positiv, kreativ, trygg och drogfri miljö för våra tonåringar. Verksamheten har alltid varit gratis och det känns viktigt inte minst i dessa tider.

Bénka-dí vänder sig till ungdomar som börjat åk 7 upp till den dag de fyller 18 (dvs blir juridiskt sett vuxna). Man har provat med olika åldersgränser och kommit fram till att det är bäst att inte blanda unga vuxna och yngre tonåringar. De yngre vuxna har andra alternativ och de yngre känner sig inte trygga om de som är över 18 kommer. Med för stor åldersspridning kan det vara svårt att behålla värdegrunden och det finns risker för spridning av olagliga eller olämpliga beteende från vuxna till tonåringar. Den nedre gränsen finns då ungdomar själva vill ha ett ställe som är för deras åldersgrupp och inte för ”barnslig”. Det finns andra fritids i kommunen för yngre barn.

Bénka-dí fungerar som ett tryggt extra vardagsrum med engagerade vuxna som lär känna ungdomarna och deras intressen och behov. Fokus ligger på att det ska vara en öppen och välkomnande, jämlik, trygg och social miljö där ungdomarna känner att de kan vara med och påverka verksamheten. Lokalerna är mysigt inredda med många olika låga sittgrupper som lämpar sig för samtal och mys och lite högre sittplatser som lämpar sig för bl a spel och skapande.

Aktiviteterna planeras utifrån ungdomarnas önskemål. Här kan man träffa sina kompisar och lära känna nya vänner, sitta och prata, spela spel, skapa, fika och äta kvällsmat tillsammans. En del ungdomar kommer hit för att ta det lugnt en stund och träffa kompisar innan de tar bussen hem. Andra stannar hela kvällen.

Flera ungdomar har efterfrågat spontanidrott och det har lett till att man har möjlighet att vara i Jonebergshallen två dagar i veckan. På måndagar är det fokus på bollsporter som fotboll, badminton och volleyboll. Då deltar ca 30-40 ungdomar i spontanidrotten, varav merparten killar. På onsdagar är det mer fria och lekfulla aktiviteter, ibland i hallen men ännu oftare utomhus, och då kommer ca 15-25 ungdomar och det är ungefär lika många tjejer som killar. Andra aktiviteter som är populära på Bénka-dí just nu är brädspel, stickning, virkning och att jobba med lera, filmkväll, quiz, handmassage, baka, laga nyttig och miljömässigt bra mat och efterrätter.

Verksamheten har öppet måndag till fredag kl 15-19. Många elever önskade nämligen kunna besöka verksamheten direkt efter skolan.

På måndagar till torsdagar kommer det totalt ca 75 ungdomar per kväll och på fredagar ca 105. Av dessa kommer 66% av ungdomarna från byar i kommunen och 51% är tjejer. Att det till skillnad från många andra fritidsgårdar är ungefär lika många killar som tjejer har att göra med vilka aktiviteter som erbjuds samt hur personalen arbetar med bemötande och en tydlig värdegrund. Man har provat sig fram vad gäller utbudet och funnit att det är t ex bra för könsfördelningen och jämställdheten att inte placera ett bordtennisbord eller ett biljardbord mitt i rummet.

Idag kommer ungefär 150 ungdomar regelbundet till Bénka-dí och man arbetar hela tiden aktivt med att nå ut till fler ungdomar. Personalen på Bénka-dí kommer ofta ut till skolorna för att bygga relationer med fler elever och sprida information om verksamheten. De är även i Valfiskens foaje för att prata med och lära känna ungdomar och andra som kommer förbi och för att bidra till ökad öppenhet och trygghet kring verksamheten.

Ett projekt som gett flera positiva resultat är “Vänskapsdagen” i början av maj i år. Då var alla åk 6-elever i kommunen (ca 200 elever från 7 olika skolor!) inbjudna till en mängd samarbetsövningar och utmaningar på Bénka-dí, biblioteket, kulturskolan, Österlens museum och Simrishamns kommunhus. Syftet med vänskapsdagen var att skapa förutsättningar för våra blivande högstadieelever att träffas och våga lära känna ungdomar utanför sin grupp. En bonus var att ungdomarna dessutom fick lära känna några av de barn- och ungdomsverksamheter som finns i Simrishamn där vår kommunala högstadieskola ligger. Och satsningen gav resultat: en del av de ungdomar som går på Bénka-dí idag berättar att de blev vänner under vänskapsdagen och sedan fortsatte att träffas på Bénka-dí.

Bénka-dí har genom åren satsat mycket på att skapa förutsättningar för personliga möten och ökad förståelse och tolerans. Ett exempel på detta är kortspelet More Than One Story som utvecklats av personal och ungdomar på Bénka-dí och som idag är spritt till över 1,5 miljoner människor runt om i hela världen på över 30 olika språk. Det kan användas som samtalskort eller digitalt på en hemsida för att få igång samtal och lära känna varandra. More Than One Story har tagit emot flera internationella priser och skapat möjligheter för ungdomar och personal att helt kostnadsfritt delta i konferenser, nätverksträffar och fortbildningar. Ett annat exempel är projektet Face to Face där ungdomar och personal skapade en symbol som man kan välja att bära (en pratbubbla med tre prickar) som signalerar att jag som person är öppen för samtal - att bygga broar - så prata gärna med mig. Ytterligare ett projekt som än så länge bara är i planeringsstadiet är en satsning som kallas “Brobyggare”. Ungdomar i åk 7 upp till och med åk 3 på gymnasiet ska kunna söka att få vara med i projektet. Satsningen ska gå ut på att samtidigt som ungdomar som tillhör olika sociala grupper träffas och lär känna varandra och personalen på Bénka-dí ska man jobba med och samtala om olika teman. Ungdomarna som väljs ut ska komma från olika sammanhang och på så vis kunna bidra med olika erfarenheter och infallsvinklar. Projektet ska utmynna i att varje deltagare tar med sig en kamrat som normalt sett inte brukar vara på Bénka-dí och på så vis ska man bilda en aktivitetsgrupp bestående av 20 ungdomar som gör aktiviteter och utflykter ihop. Förhoppningen är att man på så vis ska kunna nå ut till helt nya ungdomsgrupper samt arbeta aktivt med integration bland ungdomar från olika skolor.

Utöver detta arbetar Bénka-dí i samverkan med skolor, Barn- och elevhälsan, socialfövaltningen, föräldrar och polisen för att stödja ungdomar med särskilda behov och hjälpa ungdomar som har hamnat i riskbeteende.

I ekonomiskt bistra tider är kommunens satsningar på barn och unga viktigare än någonsin. På Simrishamns bibliotek och i ungdomsverksamheten Bénka-dí är alla barn och unga välkomna oavsett sina familjers ekonomi, kontakter, status eller hur länge man stått i kö för något. På Bénka-dí blandas ungdomar från våra olika högstadieskolor (kommunala såväl som fristående) och från såväl byar som tätort. Det märks att både biblioteket och Bénka-dí viktiga funktioner att fylla. De möter en ström av barn och unga från stora delar av vår kommun varje dag.

Några bilder från besöket:

Simrishamns bibliotek. KF i Simrishamn (del 3)

Ännu en delrapport från er ordf i Kultur-och fritidsnämnden i Simrishamn (del 3):

I slutet på förra veckan var jag på Valfisken och träffade vår bibliotekschef Kristin Rosenberg för att höra mer om Simrishamns bibliotek och dess många olika verksamheter. Det är i ärlighetens namn en utmaning att beskriva vad biblioteket gör, för det är så många olika saker inom så många olika områden, men Kristin höll en fin presentation och jag ska nu försöka sammanfatta det jag särskilt tog fasta på.

Det finns några saker som alla kommuner har att förhålla sig till:

* Varje kommun är enligt bibliotekslagen lagstadgad att ha ett folkbibliotek.

* Folkbiblioteken ska fylla många funktioner som är centrala i ett demokratiskt samhälle - de ska fungera som mötesplats för människor med olika bakgrund och intressen och de ska verka för läsfrämjande, kunskapsförmedling, fri åsiktsbildning och offentliga samtal. De ska dessutom främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.

* Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och de har fått i uppdrag att särskilt prioritera barn och ungdomar, nationella minoriteter, personer med annat modersmål än svenska samt personer med funktionsnedsättning.

* Folkbiblioteken har i uppdrag att samverka med andra bibliotek. I vårt fall handlar det om ett nära samarbete mellan Simrishamns, Ystads, Sjöbos, Skurups och Tomelillas bibliotek. Här är en lista över alla samarbetspartners: https://www.biblioteksso.se/kontaktabiblioteket

På Simrishamns bibliotek kan vi bl a beställa, läsa och låna fysiska böcker, låna filmer och spel, gå på sagostund, bokklubb, fredagsmys, biblioteksråd, konserter, teaterföreställningar, föreläsningar och workshops, pyssla, studera, forska, låna en dator eller läsplatta, ha tillgång till internet, läsa tidningar och tidskrifter, testa ny teknik, få hjälp med informationsteknik, träffa vänner och sätta oss och vila benen en stund. Utöver detta finns i biblioteket flera volontärledda aktiviteter som t ex språkkafé, stickkafé, teknikhjälp och bokcirkel. Gemensamt för dem är att de är gratis att delta i.

Simrishamns bibliotek har en fantastisk barnverksamhet. För de yngre barnen har man fredagsmys på olika teman och ibland på andra språk. Just nu firar man Bamse 50 år och lite längre fram i höst är det familjelördag då man firar Emil 60 år. Tisdagshänget för barn och unga på 9-16 år har olika teman. Man har biblioteksråd för att öka ungdomars inflytande och delaktighet och få önskemål kring framtida planering. Tisdagshänget i november och december kommer att vara att spela brädspel, prova teknik som VR, Green Screen och robotar, skapa med Tjörnedala konstskola, högläsning ur boken "Julrysare" och precis före jul blir det julpyssel.

Anders, Andrea och Kristin vid informationsdisken.

När jag besökte biblioteket stod Erika Svahn i informationsdisken (henne ser du annars ofta körandes biblioteksbussen) och så tog vår barnbibliotekarie Johanna Ekström emot glada och förväntansfulla gosedjur som skulle övernatta på biblioteket för så kallad Nallenattning.

Simrishamns bibliotek har satsat mycket på ökad tillgänglighet. Bl a har man fått bidrag från Kulturrådet för att utveckla bibliotekslokalen. I samband med detta har man förbättrat akustiken, zonindelat biblioteket och gjort en tydlig skyltning, så att man ska veta vad man ska göra var. Nu finns det avdelningar som t ex Skapa, Upptäcka (för barn 0-7 år), Läsa för barn 7-12 år och Ung, Workshop-rummet, Tidningsrummet och Tysta avdelningen för studier.

Biblioteket har även i andra avseenden arbetat för att ha god tillgänglighet för våra kommuninvånare. Simrishamns bibliotek är bemannat 45 timmar i veckan (varav fyra kvällar) och dessutom Meröppet ytterligare 45 timmar (för personer över 18 år som skaffat sig ett Meröppet kort).

Utöver detta kan vi beställa, låna och läsa böcker digitalt dygnet runt med hjälp av https://www.biblioteksso.se/ och vi har Bokbussen som åker ut till de olika byarna, förskolorna och äldreboenden samt "Boken kommer" för att öka tillgängligheten för dem som har lite längre till huvudbiblioteket eller har svårt för att ta sig dit. Dessutom samarbetar biblioteket med BVC, familjecentralen, förskola, skola, fritids, kulturskolan, Stenshuvud naturrum, Tjörnedala konstskola, SFI, LSS och våra särskilda boenden. När det är speciella evenemang på gång i kommunen, som t ex nu senast Sillens dag i Simrishamn och Stubbaracet i Blästorp, är bokbussen på plats med medier och inspiration på temat.

Avslutningsvis kommer här lite statistik:

Förra året hade Simrishamns bibliotek ca 95 000 besök och det lånades ca 90 000 böcker varav ca 43 000 var barnböcker - Bokbussen inkluderad. Det digitala biblioteket hade över 293 000 besök.

Vad årets statistik kommer att landa på vet vi så klart inte ännu, men det ser bra ut. I somras hade biblioteket t ex 3 000 fler besökare än förra sommaren. Det verkar som om vi kommer att nå de besöks- och utlåningssiffror som vi hade före pandemin.

Det blev åter en mycket intressant eftermiddag och jag tackar för att jag fått se och höra mer om vad som händer i Kultur- och fritidsförvaltningen!

Fritidsanläggningar och föreningsliv. KF i Simrishamn (del 2)

Som nybliven ordförande i Kultur- och fritidsnämnden har jag nu fått lära mig mer om kommunens anläggningar och samarbeten med olika föreningar. I samband med detta har jag fått träffa Ulrika Wedberg, Christian Magnusson, Jonas Ström, Ayam Shihab och Amanda Edgren och få en rundtur på Korsavadshallen. Både uppifrån och inifrån har vi fått se den del av byggnaden som varit och ska återuppstå som simhall. Man har kommit långt i rivningsarbetet och det är väldigt intressant att höra vad som händer härnäst. Det kommer att bli fint och det kommer att bli bra!

Något som man på förvaltningen är särskilt stolta och glada över är att anläggningen med ändringarna blir ordentligt tillgänglighetsanpassad. Dessutom förlängs bassängen tillräckligt många cm för att den ska kunna godkännas även i tävlingssammanhang.

Vi besökte även skjutbanan, bowlinghallen, maskinrummen och den delen av Korsavadshallen som fortfarande är i bruk och pratade om några av de åtgärder som behöver göras där.

(Upphandlingar och byggprocessen i övrigt är jag inte så insatt i utan den frågan ligger ffa på samhällsplaneringsnämnden och man kan läsa mer på kommunens hemsida.)

Vi är så klart alla bekymrade över att våra föreningar som normalt utnyttjar simbassängerna, bowlinghallen och skyttebanan står utan lokaler i Simrishamn så länge och vi försöker hjälpa till att lösa det så gott det går. Det är också en stor utmaning för vår personal att ha ett så stort byggprojekt i huset och gå på byggmöten och planera framåt och på samma gång fortsätta med vardagen: att driva sporthallen, gymnastiksalarna och servicen till utomhusverksamheterna på idrottsplatsen. Just nu är lokalerna endast öppna för besökare i samband med att man deltar i en aktivitet där, men målsättningen är att Korsavadshallen i framtiden åter ska bli en mer social plats där man kan mötas före och efter sina aktiviteter.

Ulrika, Amanda, Christian, Ayan och Jonas berättade om vilka varierade och spännande jobb de har på enheten "Anläggningar, fritid- och föreningsutveckling". Ena stunden kan de behöva göra vaktmästarsysslor och nästa stund sitter de i ett byggmöte eller planerar och genomför matlagning eller ridning med en grupp seniorer. Samtidigt som det är en utmaning, tycker vår personal att det är roligt att vara med i byggprocessen och uppbyggnaden av verksamheten och se hur vi allt mer närmar oss målet. Det är också roligt att samarbeta med våra närmare 400 olika föreningar i Simrishamns kommun. Tänk vad mycket initiativkraft och engagemang som finns i dem och vilken stor glädje och nytta de gör för våra invånare i kommunen!  

Det blev en mycket intressant eftermiddag och jag tackar för att jag fått se och höra mer om vad som händer i Kultur- och fritidsförvaltningen!

Här kommer några bilder från eftermiddagen:

Anders, Amanda, Christian, Jonas, Ayam och Ulrika.  

Österlens museum, magasin och kulturminnesvård. KF i Simrishamn (del 1)

I mitten av september blev jag vald till ordförande i Kultur- och fritidsnämnden i Simrishamn och det har därför varit mycket nytt för mig att sätta mig in i. Här kommer min första delrapport:

Vår förvaltningschef Anders Johnsson har tagit på sig att tillsammans med sitt team i förvaltningen utbilda mig kring våra verksamheter inom kultur och fritid i Simrishamns kommun.

Först fick jag en mycket bra ekonomisk genomgång av Carina Eldh på förvaltningens kontor på Björkegrenska gården. Jag hade därefter förmånen att få träffa Anette Glimberg som visade runt bland de över 230 000 föremålen på vårt alldeles fantastiska museimagasin Garvaren, vår nya museichef Egil Josefson som bl a berättade om temavandringar, utställningar, museibutiken och museets många olika skolverksamheter i samarbete med kulturgarantin, vår kommunantikvarie Paulina de Vries som berättade om sina uppdrag att sprida kunskap om byggnadsvård och kulturminnesvård och att vara en remissinstans i byggnads- och kulturmiljövårdsfrågor, Claudia  Pielbusch Edgren i museibutiken och Veronica Jeppsson som framför allt jobbar med den pedagogiska verksamheten och skulle hålla i kvällens workshop i tovning.

Tack för en mycket intressant visning och för presentation av verksamheterna!

Några bilder från eftermiddagen:

Anders, Egil och Anette på Garvaren.

Förhistorisk tid. 

En 13 000 år gammal pilspets.

Olika typer av kistor från olika delar av Österlen.

Mängder av textilier. 

Pälsfodrad kjol för den som hade råd.

Spottkopp.

Skydd så att värmen från drycken inte gjorde att det droppade vax från mustaschen.

Att berömma ansträngningen och uthålligheten är en bra mikrovana

I detta videoklipp från TEDTalks berättar Carol Dweck om kraften i att tro att man kan bli bättre. Istället för att säga att man inte kan en viss sak, så bör man säga att man "inte kan den än". Det lilla tillägget "yet" eller på svenska "inte ännu" signalerar en framtid där man kommer att ha lärt sig det och denna attityd kan göra stor skillnad för motivationen att fortsätta försöka. 

Detta kan vi omsätta i skolan. Vi berömmer redan våra elever. Men ibland berömmer vi kanske "fel saker". Idag säger forskningen att vi ska berömma processen, elevernas ansträngningar, strategier, fokus, uthållighet och förbättringar. Många av våra elever är livrädda för att misslyckas. Om de vågar kan de dock lära sig massor av sina misstag. (Detsamma gäller så klart även för oss lärare ;-P)

 

Mina senaste inlägg har handlat om mikrovanor och jag har funderat mycket över vilka mikrovanor som jag vill införa i mitt klassrum. Mitt första mål blir att försöka få in mikrovanan att jag och mina elever ska använda formuleringar kopplade till ett växande tankesätt. 

Målet blir att vi i vardagen i klassrummet ska påminna varandra om att ...

• Uppmuntra varandra att våga försöka. 
• Använda formuleringen "jag kan inte ännu" istället för "jag kan inte" och "det är inte rätt ännu" istället för "det är inte rätt".
• Berömma varandras ansträngningar och förbättringar istället för talanger.

Se gärna även den här korta och tänkvärda filmen från Khan Academy som handlar om att ... 

•  Vi alla har behövt lära oss det vi kan idag. 
•  Träning ger färdighet. Vi lär oss genom att försöka och försöka igen tills dess att vi klarar det. 

Misslyckanden är en naturlig del av lärandet: "Failing is just another word for learning". 

Jag tror att vi kan göra våra elever en stor tjänst om vi vågar visa dem att det är ok att inte vara perfekt och kunna allt. Vi måste alla misslyckas och göra fel ibland, för att kunna lära oss något nytt. 

Vi pratar en del i skolans värld om att det är processen som ska uppmärksammas och inte slutprodukten, men inte förrän jag läste denna artikel av Salman Khan kände jag att jag fullt ut förstod innebörden av det: The Learning Myth: Why I'll Never Tell My Son He's Smart 

Hjärnan är som en muskel; ju mer vi använder den, desto bättre utvecklas den. Om vi uppmuntrar våra barn och våra elever att anstränga sig, att kämpa med uppgifter som de egentligen tycker är lite för svåra, då får de bättre uthållighet och bättre förmåga att hantera motgångar. De blir också säkrare vad gäller kunskaper och färdigheter. 

Till exempel är det bättre att säga: "Jag gillar verkligen hur du kämpade med det problemet" istället för att berömma en medfödd egenskap eller talang genom att säga: "Du är så smart!".  

Vi kan hjälpa våra barn och våra elever att utvecklas genom att uppmärksamma och berömma dem för deras ansträngningar och genom att locka dem till att våga misslyckas, eller som Khan uttrycker det: "Failing is just another word for learning". 

När de vågar försöka kan de tänja sina gränser och växa. De kan bli starkare och säkrare människor, såväl psykiskt som intellektuellt. 

Jag avslutar med ett citat från Khans artikel: 

"Min 5-årige son har precis börjat läsa. Varje kväll ligger vi på hans säng och han läser en liten bok för mig. Då och då hakar han upp sig på ord som han har problem med: i går kväll var ordet "tacksamt." Han förstod det till slut efter en ganska intensiv insats. Efter det sa han: "Pappa, är du inte glad över hur jag kämpade med det ordet? Jag tror att jag kunde känna hur min hjärna växer." Jag log. Min son uttryckte ett tydligt "tillväxttänk". Men det var inte av en slump. Nyligen hade jag börjat tillämpa forskning som jag hade studerat de senaste åren. Jag hade börjat berömma min son när han kämpade med saker som han tyckte var svåra, istället för att berömma honom när han lyckades med saker han redan var bra på. Jag berättade att genom att kämpa så växer din hjärna."

Vill du veta mer?

Här hittar du videoklippet med Carol Dweck (10 min):   https://www.ted.com/talks/carol_dweck_the_power_of_believing_that_you_can_improve?utm_campaign=tedspread&utm_medium=referral&utm_source=tedcomshare 

Filmklippet med Salman Khan "Du kan lära dig vad som helst":  https://youtu.be/JC82Il2cjqA 

Här kan du hitta Salman Khans text i sin helhet:  The learning myth: Why I'll never tell my son he's smart (article) | Khan Academy

Tips om app som kan stötta dig och dina kära att skapa hälsosammare liv

Det är nytt år och vi är nog många som funderar över vad vi kan ta för steg mot en bättre hälsa.  Kanske mår du bra, men vill må bättre. Kanske känner du som jag att du behöver göra något drastiskt för att orka med det kommande året (och de därpå följande). Oavsett vilket kommer här ett tips som jag hoppas kan bli en knuff mot ett något bättre 2022. Kanske vill du också prova?

Idag har jag registrerat mig på Livsstilsverktyget från Göteborgs Universitet. Så här presenteras verktyget av forskaren som är ansvarig för utvecklingen av appen:

"Jag heter Anders Rosengren och forskar sedan 20 år tillbaka om hälsa och livsstilssjukdomar. Under den här tiden har en fråga växt fram och blivit alltmer central för mig: Varför har vi så svårt att prioritera hälsan i vardagen trots att vi värdesätter den så högt? Så föddes idén till Livsstilsverktyget. Det innehåller informativa texter, inspirerande aktiviteter och öppna frågor för att sporra dig att använda den senaste kunskapen och prioritera hälsan i din vardag. Det är därför så glädjande att många användare berättar för oss hur verktyget sår frön som gror, att när de väl har börjat använda verktyget regelbundet så börjar saker hända. Vi hoppas att du ska känna dig varmt välkommen och få mycket glädje av verktyget!"

Första uppgiften i appen var att välja ett tema och jag valde temat Mikrovanor, utifrån att jag råkat snubbla över ett intressant radioprogram på det temat igår.

Sedan fick man läsa en text om vad som menas med mikrovanor och hur man kan tänka när man ökar eller minskar sina bra eller dåliga vanor lite grand. 

Här kommer ett utdrag:

"Mikrovanor handlar om att göra tvärtemot de radikala omläggningarna – och i stället göra miniförändringar. De flesta av oss har till exempel färre än tio rätter i vår vardagsrepertoar som vi alternerar mellan – räkna efter själv så får du se. Om vi då i en av de rätterna byter ut pastan mot fullkornspasta eller lägger till en handfull spenatblad kan det få stora effekter på ett år. Och att vänja sig vid att varje dag ta en promenad efter middagen kan ge större effekt över tid än den tillfälliga satsningen mot långloppet. 

 Det mest centrala i mikrovanor är att bryta ner förändringen till det minsta tänkbara steget. Försök göra det steget varje dag och se allt därutöver som en bonus som du kan känna dig nöjd med. Till exempel: 

• Ta på träningsskorna en stund varje dag. Ibland kanske du även går runt huset eller runt kvarteret eller springer en runda. Allt det är en bonus. 
• Lägg fram grönsaker på vasken inför frukosten. Om du hinner äta dem är det en bonus 
• Gör en 30 sekunders andningsövning varje gång du känner dig stressad 
• Skriv ett ord på bröllopstalet per dag (det sägs f ö att Tomas Tranströmers samlade diktproduktion motsvarar ungefär ett ord per dag – se där vad mikrovanor kan leda till!) 
• Gå in på verktyget och kolla vilken som är dagens text"

Därefter skulle man välja ut en fråga som man vill reflektera kring. Man kunde komma på en egen fråga eller välja bland några olika förslag. Jag valde ett av förslagen:

Det ska vara mikrovanor som är lätta att genomföra och de ska kunna kopplas till vanor som vi redan har. Men första steget för mig blir att välja ut vilka hälsoaspekter som känns särskilt viktiga och varför.

Du hittar mer information om appen här:  https://livsstilsverktyget.se/sv/  

Här har jag skrivit mer om mikrovanor och radioprogrammet jag nämner i inlägget: Vilka mikrovanor kan du föra in för att boosta din och dina elevers vardag?