Några digitala verktyg som kan förgylla en redovisning

När vi träffades för kollegahandledarkurs på Österlengymnasiet i måndags visade Kristina Thunberg oss några kul verktyg att pröva vid elevernas redovisningar:

• http://littlebirdtales.com/
• http://www.xtranormal.com/
• http://goanimate.com/
• http://animoto.com/
• http://museumbox.e2bn.org/creator/

Har du testat något eller några av dem? Och i så fall vad tycker du?

Man kan så klart också använda Photostory, MovieMaker eller göra en skärminspelning ...

Jag har testat två av verktygen.

I Xtranormal kan man välja en eller två figurer, bakgrundsljud och miljö och sedan lägga på en text som läses upp av datorn av valfri röst. Dessutom kan man styra över kameravinklar, hur figurerna agerar och eventuella effektljud.

Vad fick jag träna genom att göra en film i verktyget?

• Jag fick möjlighet att fundera över hur talspråk låter. Skriver jag "dej", "ja" och "väll" istället för "dig", "jag" och "väl", så låter datorrösten mer naturlig.
• Jag fick fundera över vilka ansiktsuttryck, gester och rörelser som jag skulle lägga till för att göra dialogen mer intressant och naturlig.
• Jag fick fundera över kamerarörelserna (vilka kameravinklar som ska användas när och hur mycket man ska se i bild) och över om jag kunde ha nytta av  några effektljud. 

Men det tog en stund och resultatet är kanske inte alldeles lysande ... ;-) Döm själva:

Är du kompis med speldjävulen eller har du änglavakt? En liten kommentar till det nationella provet i svenska, ht 2011:


Verklighetsflykt eller avkoppling?
by: cwasteson


 Å andra sidan hade det tagit ännu längre tid att filma scenen med riktiga skådespelare ...

PS. Lite genustankar fick jag också av att göra filmen. Djävulen hade skägg så han fick en mansröst och eftersom jag ville ha två helt olika röster fick den vita ängeln (inte helt förvånande) en kvinnoröst!

Animoto har jag testat flera gånger tidigare. Det är lätt att jobba med och går snabbt. Jag tycker att det är ett verktyg som framför allt passar bra för dokumentation.

Mer om animoto och en jämförelse med flickrs bildspelsfunkton kan den som vill hitta här: http://cwasteson.blogspot.com/2010/06/testar-flickrs-bildspelsfunktion-och.html

Här kan du själv ta del av flera av Kristina Thunbergs tips: https://sites.google.com/site/itsomverktyg/

Några framgångsfaktorer för it-utveckling

Kristina Thunberg, kollegahandledarutbildare och lärare på Häggviksskolan i Sollentuna, besökte i dag Österlengymnasiet för att ge kollegahandledarna på Korsavadsskolan och Österlengymnasiet lite tips kring hur man lättare kan få igång användningen av digitala verktyg i undervisningen.

Detta var hennes tre främsta framgångsfaktorer för kollegahandledning och utveckling av elevernas och lärarnas dator-användning:

• Skapa formella möten och struktur. Följ systematiskt de olika faserna: planera, genomföra och utvärdera.
• Utgå från verktyg och fundera över hur de kan användas pedagogiskt och vice versa: lös pedagogiska problem med hjälp av digitala verktyg. Låt dig inspireras av vad andra gör.
• Utgå från sånt som lärare redan gör och digitalisera delar av det.

Thunberg betonade också att det är minst lika viktigt att man ser till att uppgifterna är målstyrda, engagerande och problembaserade, som att fundera över hur man kan använda IKT i dem för att förstärka lärandet.

Här kommer några tips på frågor som man kan ställa sig när man planerar sitt arbete:

• Vilken relevans har uppgiften för eleverna? Bygger den vidare på elevernas kunskaper och engagemang, handlar det om verkliga problem som ska lösas och känns det att det är på riktigt?
• Vilka mål ska eleverna arbeta mot? Vilka förmågor ska tränas? Vad behöver eleverna göra för att nå målen? Vilka instruktioner behöver läraren ge?
• Hur kan jag mäta att eleverna verkligen lär sig något, att de når de mål vi satt upp?

Under kvällen gav Kristina Thunberg också mängder av tips på digitala verktyg som man kan testa att använda i elevernas redovisningar, men detta tänker jag berätta mer om i nästa inlägg.

Här kan du läsa mer om learnit24:s kollegahandledningskurs:  http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/kollegahandledningskurs.html

Österlengymnasiets elever firar med tårta

Som jag redan skrivit här på bloggen har vi på Österlengymnasiet fått veta att vi får vara kvar minst tre läsår till (exklusive det pågående). Det innebär att de elever som söker till vår skola i år också kommer att vara säkra på att de kan ta studenten på vår skola. Hur många privata skolor kan garantera det?!

I dag firade eleverna med tårta. Det är de väl värda för det var deras protester som ledde till att politikerna avbröt sina nedläggningsplaner. Om detta kan du läsa mer i följande inlägg: http://cwasteson.blogspot.com/2011/05/elevradet-pa-osterlengymnasiet-bjuder.html
http://cwasteson.blogspot.com/2011/05/osterlengymnasiets-framtid-debatteras.html
http://cwasteson.blogspot.com/2011/05/svtplay-om-osterlengymnasiet-i.html
http://cwasteson.blogspot.com/2011/04/samhallsengagerade-och.html

Tyvärr har många av de elever som kämpade i våras redan hunnit ta studenten. Vi tänker på dem och önskar att vi kunnat skicka en bit tårta till dem också där de nu är!

Här kommer några rykande färska bilder från dagens tårtkalas:









Tack kära elever för att ni finns!!!

Skolverkets stödmaterial kring kunskapsbedömning i gymnasieskolan

Vill du ha hjälp med hur du ska formulera omdömen på dina elevers prestationer? Då vill jag tipsa om publikationen "Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter". Den kan du hitta som pdf här:  http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2660

Så här beskrivs materialet på Skolverkets hemsida:

"Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter 

Detta stödmaterial har tagits fram som ett svar på det växande intresset kring bedömning i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stödmaterialet är en del i Skolverkets arbete för att stödja genomförandet av skolreformer och för en rättvis och likvärdig bedömning.

Materialet innehåller en genomgång av centrala begrepp som används i bedömningssammanhang. Materialet ger också några exempel från kunskapsbedömningens praktik och innehåller råd och rön kring kunskapsbedömningens problem och möjligheter. Det kan fungera som en utgångspunkt för diskussion och utvecklingsarbete på den egna skolan, oavsett skolform, kring kunskapsbedömning."

SR: program om hur it kan förstärka elevernas lärande

Sveriges Radio intervjuar här elever i olika åldrar, it-professor Bo Dahlbom och läraren Stig-Roland Rask kring it-användningen i skolan och hur de ser på framtiden:


Eleverna i intervjuerna låter väldigt teknikvana och positiva till tekniken. Frågan är om de verkligen är representativa för elever generellt? Mina elevgrupper på gymnasiet låter i alla fall inte så här. Få bloggar eller drömmer om att få publicera sina skolarbeten på en blogg (så jag får ägna mycket tid åt att övertyga dem om att bloggar kan vara superbra i utbildningssyfte), alla är inte med i Facebook och de som valt att stå utanför har gjort ett medvetet val och många säger att de vill ha mindre datoranvändning och mer penna och papper och traditionella föreläsningar. Är det bara mig det är fel på, eller mina elever eller är det fler som känner igen sig i det här?

Jag är även kluven till den skola som Bo Dahlbom har visioner kring. Han vill ändra skolan från grunden och visst är det bra att försöka tänka nytt, men med de begränsade ekonomiska resurser man har att röra sig med i skolans värld, har jag svårt att se att hans alternativ är realistiska. Snarare är risken att skolan helt förlorar greppet om elevernas kunskapsutveckling och hur ska skolan då kunna ta ansvar för den?

Dahlbom säger att han inte ser skolan som en del av verkligheten, utan verkligehen är arbetsplatserna utanför skolan. Han vill därför att eleverna ska direkt ut i arbetslivet för att få ta del i arbetet där och lära sig nya spännande saker. På så vis menar han att de ska bli bättre förberedda på att bli ingenjörer, än om de sitter i skolbänken och räknar matte.

Kan inte skolan vara verklig och ägna sig åt verkliga problem och problemlösningar? Är all den verksamhet vi har i skolan bättre utförd på ett helt annat sätt? Hur tänker Dahlbom sig högre utbildning? Ska den också ske ute på arbetsplatserna? Och var finns alla dessa kompetenta handledare som ska lotsa barnen och ungdomarna in i vuxenvärlden och "lära dem allt de kan" och gärna lite till? Det behövs många och det är ingen lätt uppgift ...

Min åsikt är att det finns massor av verksamheter i skolan som är ytterst effektiva och fruktsamma och att även om man inte behöver datorn till allt man gör i skolan, kan man ha god nytta av den i mycket av det man gör.

Österlengymnasiets framtid är vår!

I går fick vi på Österlengymnasiet det glädjade beskedet att skolan får vara kvar minst de tre år som det tar för de som nu söker att göra färdigt sin utbildning.

I ett brev beskriver Margareta Nilsson, ordf. i barn- och utbildningsnämnden, och Anders Johnsson, ordf. i kommunstyrelsen, bakgrunden till beslutet och avslutar så här:

"Med detta som bakgrund ger majoriteten i Simrishamns kommun en garanti till de ungdomar som nu ska göra sitt gymnasieval, att om de väljer Österlengymnasiet, ska de också kunna ta studenten här."

Härligt!!!

I Ystads Allehanda kan du läsa mer:  http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article1580022/Gymnasiet-firade-med-stort-tartkalas.html

Tips på användbara "hotkeys"

Vi har i en klass börjat använda mentorstiden på måndagsmorgnarna för att, förrutom att sprida information och diskutera elevrådsfrågor, även tala om bland annat studieteknik, informationssökning, källhantering och IKT.

I samband med detta har Oskar Blomqvist, som är elev och arbetar med Student Helpdesk på Österlengymnasiet, visat vilka inställningar han valt för när datorn ska gå i vänteläge respektive stängas av. Datorn kan nämligen reagera lite olika när man slår ihop locket eller trycker på startknappen, beroende på vilka inställningar man valt. Det är alltså inte självklart att de automatiska inställningarna passar dig och dina behov bäst. Ta dig en funderare och byt om du tycker att det behövs. Oskar visade dessutom vilka snabbkommandon han brukar använda på tangentbordet. Kanske kan du här lära dig något nytt och användbart? Det gjorde i alla fall jag.

Här är Oscar Blomqvists lista över "hotkeys":

Ctrl + C = kopiera
Ctrl + X = klipp ut
Ctrl + V = klistra in ovanstående
Ctrl + A = markera allt
Ctrl + S = spara dokument
Ctrl + P = skriv ut dokument
Håll inne Ctrl = markera flera objekt
Håll inne Shift = markera allt från det föregående, ner till det markerade

Alt + Tab = byt till föregående fönster
Start-knappen + M = genväg till skrivbordet
Start-knappen + E = Den här datorn

Alt + F4 = stäng ner program

Håll inne Ctrl för att hoppa mellan varje ord när du använder tangenterna.

Att arbeta som lärare innebär att arbeta med mängder av texter

Att göra en inventering av vilka texter vi använder oss av som lärare en vanlig arbetsdag är så omfattande att jag dragit mig för att göra det. Men efter att jag har fått följande uppgift på en kurs jag läser vid Karlstads universitet: Beskriv läsandets och skrivandets roll i din egen arbetsvardag utifrån kursboken En arbetsdag i skriftsamhället, så jag kan inte släppa det helt. Jag vill ju bli klar med kursen.

Som du kanske sett så har jag den sista tiden skrivit lite om hur många och avancerade texter som används i icke-akademikeryrken och att Karlssons bok om olika yrkeskategoriers läsande och skrivande visar att även yrkeselever har stort behov av att bli skickliga på att hantera texter. Vad vi dock behöver ha i åtanke är att det ofta inte handlar om den typ av texter som vi som svensklärare ägnar mest tid i skolan. De läser sällan långa sammanhängande texter. Istället använder de sig till exempel av tabeller, listor, anteckningar, ritningar, blanketter, kvitton, bokföring och ansökningar.

Min vardag som lärare är fullmatad med texter av varierande slag. Jag läser och svarar på epost från framför allt elever, föräldrar, skolledare och kollegor och så läser och skriver jag meddelanden på skolans forum och fyller i elevernas frånvaro. Jag söker fakta på Internet och i facklitteratur när jag läser på inom områden jag ska undervisa kring. Jag plockar ut det viktigaste och skriver lektionsplaneringar över hur jag ska lägga upp mina lektioner. I samband med detta konstruerar jag uppgifter som jag beskriver muntligen eller skriftligt och när eleverna jobbat med uppgifterna ett tag samlar jag in deras redovisningar muntligen eller skriftligt och ger respons på dem. När jag läser på, planerar och utvärderar stöter jag på problem som ska lösas och dessa söker jag svaren på och funderar kring. Då och då måste jag kontakta elever för att de inte hänger med i sina studier och räcker inte muntliga påminnelser ska de varnas skriftligen och jag ska skriva så kallade åtgärdsprogram. I jobbet som svensklärare ingår också att jag ska försöka hinna med att läsa och reflektera kring skönlitteratur.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att jag både konsumerar och producerar mängder av texter varje arbetsdag och att jag ägnar mig åt såväl sökläsning som att läsa löpande text från början till slut. Ofta skummar jag genom texter, men när jag söker fakta är det fråga om intensivläsning och när jag läser elevernas texter handlar det om närläsning. Dessutom hanterar jag som lärare en mängd texter som man normalt inte tänker på som typiska texter, till exempel mitt och mina olika elevgruppers scheman, korta interna meddelanden, elevresultat som noterats i olika former av tabeller och stödanteckningar i form av till exempel  nyckelord.

Vad har jag glömt? Kommer du på något? Jag är tacksam för respons! :-)

Inventera texterna i ditt och dina yrkeselevers arbeten

"Läsande och skrivande i arbetslivet är något helt annat än att läsa böcker", skriver Anna-Malin Karlsson i En arbetsdag i skriftsamhället (2006, s 147). Oftast ägnar vi oss åt sökläsning: vi letar målmedvetet efter relevant information och hoppar därför i texten istället för att läsa den löpande (s 105f). Därför tycker hon att det är anmärkningsvärt att vi, när vi studerar och värderar elevers och vuxnas läsvanor, i första hand utgår från hur mycket böcker, tidskrifter och tidningar de läser och hur ofta de går på biblioteket. På så vis är det troligt att vi misslyckas med att ta reda på vilka läs- och skrivkompetenser som används och behövs mest i dagens samhälle (s 147).

Visst har alla människor nytta och glädje av att kunna läsa en bra roman, i alla fall tycker jag som svensklärare det ;-), men om vi vill förbereda våra elever för yrkeslivet är det många andra typer av läsfärdigheter vi också behöver träna. Karlsson skriver att "läs- och skrivförmågan inte är något absolut och individuellt, utan något som är tydligt kopplat till specifika verksamheter och som hela tiden kan utvecklas - inte bara i bokcirklar utan också i arbetet, om läsandet och skrivandet där tas på allvar" (s 147).

Jag tror att hon har en viktig poäng där. Vi behöver ta till oss och tillämpa kunskapen att "skrift- och textkompetens är så mycket mer än man tidigare tänkt". Vi måste helt enkelt försöka "se hela bilden".

Ett första steg skulle kunna vara att börja med att fundera över hur man själv använder texter under en arbetsdag. Vilka texter läser jag och vilka producerar jag själv? Det kan vara allt från meddelanden som skickas via ebrev till meddelanden som skrivs på en tavla i personalmatsalen. Det kan dessutom vara listor, tabeller och illustrationer.

Karlssons undersökning visar att även till exempel butiksbiträden, bilmekaniker, lastbilschaufförer och betongarbetare både läser och skriver en hel del i sina jobb. En viktig skillnad mellan dem och de yrken som vi traditionellt betraktar som textberoende, är att många av de texter som används där inte har någon typ av genrebeteckning. På så vis saknar de ofta status som texter.

Nästa steg skulle kunna vara att be sina yrkeselever att notera vilka texter de själva och deras arbetskamrater läser och skriver på jobbet. Om man ber dem göra det, så tror jag att man ska vara noga med att betona att allt som läses och skrivs räknas, inte bara längre sammanhängande texter.

***

Serier är en typ av texter. Andra exempel på texter är tabeller, listor, anteckningar, ritningar, fraktsedlar, räkningar, kvitton, skyltar, brev, meddelanden, märkningar, planeringar, tidrapporter, journaler och manualer.

En arbetsdag i skriftsamhället

Har du tänkt på att även gjuteriarbetare, lastbilschaufförer och bilmekaniker läser och skriver en hel del i sina arbeten? Det hade inte jag. Därför var det intressant att i Anna-Malin Karlssons bok En arbetsdag i skriftsamhället (2006) få ta del av hur mycket, ofta och komplicerade texter det är frågan om. Framför allt läser och tolkar de tabeller, ritningar och instruktioner, men de för också egna anteckningar när de planerar sitt arbete och de fyller i tabeller och redovisar vad de har gjort under sin arbetsdag.

Har dessa yrkesgrupper alltid behövt läsa och skriva i den här utsträckningen? Nej, hävdar Anna-Malin Karlsson, förr fanns det en mängd mellanchefer som skötte detta. De planerade och höll koll på att alla anställda drog sitt strå till stacken. Sedan de rationaliserades bort har ansvaret för att planera, utföra och redovisa sitt arbete lämnats över till de enskilda anställda. Därmed har kraven på de anställdas initiativkraft, förmåga att organisera sitt arbete och att kunna läsa och skriva ökat.

Hur har då vi i skolan gjort för att möta arbetslivet förändrade krav? Min känsla är att vi fortfarande tränar den här typen av läsning lite grand, men att det blir allt mindre. Att bara söka svar på frågor tycker vi lärare känns för ytligt. Sådana ”fyller-i-övningar” sysslar bara gammaldagsa och/eller ”bekväma” elever och lärare med. Istället lägger vi tyngdpunkten på att eleverna ska läsa långa sammanhängande texter (och de ska på svensklektionerna gärna vara skönlitterära), lära sig tolka och ta till sig helheten och omformulera det till egen kunskap. Vi vill att de inte bara ska lära sig hitta de fakta de behöver, utan att de även ska lära sig att tänka själva. Detta är så klart jätteviktigt för att de ska kunna ha glädje och nytta av att vara samhällsmedborgare som kan och vågar ta reda på saker och uttrycka sina åsikter, men det har kanske inte en tydlig koppling till deras yrkesliv. Kan detta vara en anledning till varför en del yrkeselever inte känner sig motiverade att läsa kurser i svenska?

Jag menar att det finns en risk att yrkeselever känner att de texter de använder i sitt yrkesliv inte ”räknas” i skolans värld, utan att vi svensklärare bara räknar romanläsningen och uppsatsskrivandet. Kanske kan vi hjälpa eleverna bättre genom att uppmärksamma dem på hur mycket de faktiskt kommer att använda sig av texter i sina jobb, vilka typer av texter det främst kommer att handla om och hur avancerad deras textanvändning faktiskt kommer att behöva vara? Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att visa att även dessa texter följer konventioner och kan vara mer eller mindre lyckade. Kanske skulle det då bli mer tydligt för eleverna att även deras yrken är en del av skriftsamhället och att även de har stor nytta av att bli goda läsare och skribenter?

Stilvariation II forts.

I mitt förra inlägg skrev jag om hur en kurskamrat till mig löst uppgiften "Formulera ett externt eller internt budskap i två versioner!" och på så sätt gett konkreta exempel på skillnaden mellan vardaglig och formell stil. Själv tog jag i uppgiften fasta på skillnaden mellan informativ och lockande text och försökte tillämpa det på sådant som jag ofta jobbar med: författare och texter.

När jag till exempel skriver en presentation av Selma Lagerlöf och hennes roman Gösta Berlings saga kan jag försöka göra texten informerande och kortfattad i stil med en uppslagsbok. Eller så kan jag försöka göra texten mer säljande, lockande, ingående och personlig i stil med ett roman- eller författarporträtt. I den första mer informativa texten skulle jag försöka vara mer distanserad och formell. Jag vill inte skriva avsiktligt träigt och trist, men jag är medveten om att sådana texter har en tendens att bli det ändå. ;-) I den senare texten kan jag försöka nå läsaren med hjälp av bland annat direkt tilltal, konkreta exempel, citat och eventuellt även ett språk som till viss del färgats av romanens eget. Här kommer mitt försök till stilvariation:

Informerande text ...
Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Hon studerade till lärarinna och fick därefter anställning i Landskrona. 1891 debuterade Lagerlöf som författare med boken Gösta Berlings saga. Berättelsen utspelar sig i Värmland under 1820-talet och huvudpersonen är, precis som titeln signalerar, Gösta Berling. Berling är präst i en liten församling i Värmland och vi får följa hans resa från djupaste olycka och självförakt till försoning med såväl livet som Gud.
   Några år efter att Gösta Berlings saga kommit ut, slutade Lagerlöf som lärare och kom istället att försörja sig på sitt författarskap. Med boken Jerusalem (1901-1902) fick hon sitt internationella genombrott och med läseboken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906-1907) blev hon känd för hela det svenska folket. Andra kända romaner av Lagerlöf är Herr Arnes penningar (1904), Körkarlen (1912), Kejsarn av Portugallien (1914) och Löwensköldska ringen (1925). 1909 fick Selma Lagerlöf som första kvinna nobelpriset i litteratur och 1914 blev hon som första kvinna invald i Svenska Akademien. Selma Lagerlöf dog 1940, innan hon hade hunnit fylla 82 år.

Säljande text ...
"Äntligen stod prästen i predikstolen." Så inleds en av Sveriges mest kända romaner och med den gjorde Selma Lagerlöf debut som författare, 1891. Romanen börjar med att Gösta Berling håller en passionerad predikan till Guds ära. Hans vältalighet är så stor att församlingsborna och de ditresta prästerna, som egentligen kommit för att avsätta honom, ångrar sig och det hålls en glad fest i prästgården. Olyckan förvandlas till lycka.
   Men lyckan blir kortvarig. En av Berlings trognaste vänner gör honom en björntjänst och Berling inser att spelet är förlorat. Han lämnar prästgården och drar omkring på vägarna som en tiggare. Full av besvikelse över livet låter han brännvinsbegäret ta över och till slut blir han en så usel människa att han bestämmer sig för att begå självmord. Han raglar ut från krogen och lägger sig för att dö i en snödriva. Där hittas han av majorskan från Ekeby, en gammal men kraftfull och vacker kvinna med stor makt:

"Om jag vinkar med ett finger, så springer landshövdingen, och om jag vinkar med två, så springer biskopen, och vinkar jag med tre, så dansar både domkapitel och rådmän och alla brukspatroner i Värmland polska på Karlstads torg." 

Hon tar med honom in igen, ordnar upp hans skulder och ger honom perspektiv på tillvaron och därmed livslusten tillbaka. "Från den dagen blev Gösta Berling kavaljer på Ekeby" och nu tar äventyren fart. Romanen är full av dramatik och Berling är en sann romantisk hjälte: vacker, vältalig och med stor framgång bland kvinnorna. Hur det går för honom och för majorskan? Jo, det får du läsa själv, men jag kan lova dig att varken slutet eller vägen dit kommer att göra dig besviken!

Vill du läsa mer om Selma Lagerlöf och/eller hennes roman Gösta Berlings saga? Här kommer några tips:

Här kan du läsa lite om Lagerlöf och hennes romaner ...
Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Selma_Lagerl%C3%B6f
NE: http://www.ne.se/lang/selma-lagerl%C3%B6f
Selma Lagerlöf-sällskapet: http://www.selmalagerlof.org/
Nobelprisets hemsida: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1909/lagerlof.html
Hemsidan för hennes familjegård Mårbacka: http://www.marbacka.com/engelska/e_index.htm

Här kan du läsa Gösta Berlings saga och flera andra av Lagerlöfs romaner ...
Projekt Runeberg http://runeberg.org/authors/lagerlof.html
Litteraturbanken: http://litteraturbanken.se/#!forfattare/LagerlofS

Här kan du läsa det tal som hölls när Svenska Akademien tillkännagav vem som fått nobelpriset 1909 och varför ...

http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1909/press.html

Här kan du läsa Lagerlöfs tal i samband med nobelfesten ...

Nobelprisets hemsida: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1909/lagerlof-speech-s.html

och läsa om den klänning som hon då bar ...

http://www.marbacka.com/nobelpriset/SelmaNobel.pdf

Stilvariation II

Som  jag skrev i mitt förra inlägg här på bloggen vill jag försöka göra mina elever medvetna om att en sak kan berättas på så många olika sätt.

I linje med detta fick jag och mina kurskamrater följande övning på en kurs i "Praktiskt skrivande i arbetslivet" vid Karlstads universitet:

Formulera ett externt eller internt budskap i två versioner. Du kan välja mellan att antingen variera syftet (informerande eller lockande) eller att variera stilnivån (vardaglig eller formell). Skriv också en kort kommentar om hur du har resonerat.

Hur skulle du ha löst den?

En av mina kurskamrater löste den här uppgiften så läckert att jag frågade om jag kunde få publicera hennes lösning här på min blogg. Det fick jag. Alltså kan även ni få ta del av hur Maria Nyström tog fasta på skillnaden mellan vardaglig och formell stil:

Version 1: Internt budskap - vardaglig stil

Varsågod!
Nu bjuder vi dig på frukt till fikat, varje dag!
Trevlig fredag önskar Bo och Lisa. :-)

-----------

Version 2: Internt budskap - formell stil

Härmed meddelas att ledningen har beslutat att samtliga anställda inom koncernen ska erhålla en förmån under tiden man vistas på arbetsplatsen. Förmånen kommer att bestå av en fruktkorg varifrån den anställde har rätt att förse sig från, vid raster från det ordinarie arbetet. Ovanstående kommer att gälla fr.o.m fredag 23/9.
Med vänlig hälsning/
Vd L Larsson och personalhandläggare B Börjesson

Och så här resonerade Maria Nyström:
"Jag har valt att skriva två ytterligheter när det gäller vardaglig och formell stil av ett internt budskap. I den första versionen används Du-tilltal och jag lägger bort titlar och till och med efternamn. Jag använder aktiva verb och ett enkelt språk utan krångliga och gammalmodiga ord. Texten blir kortare och i en familjär stil. I en sådan här text kan man till och med nu för tiden lägga till smileys.


Den andra, formella texten, består av långa meningar och många krångliga ord. Här använder jag också passiva verb vilket gör att det känns väldigt distanserat. Jag använder förkortningar i stället för att skriva ut orden som också gör att texten blir svårare att förstå. Ordet "man" förekommer också vilket gör att det blir en otydligare text. Att underteckna med titlar och efternamn gör att det inte känns lika familjärt och trevligt.


Bara för att en text är fomellt skriven behöver det ju naturligtvis inte betyda att det är en dålig och krånglig text som den som jag skrivit och motsvarande så kan ju en vardaglig text kännas för enkel och allt för ofta innehålla syftningsfel. I denna uppgift tyckte jag dock att det var roligt att skruva till det lite så att skillanderna mellan texterna blev ännu större."

Elegant, eller hur?!

Skrivvariation I

Något som jag gärna vill att mina elever ska bli medvetna om är att en sak kan berättas på så många olika sätt. Hur mycket tid eller hur många ord du får använda påverkar till exempel vad du hinner få sagt och vilket intryck du kan ge. Längden spelar med andra ord en viktig roll.

Detta är en bra övning i detta som jag fick på en kurs vid Karlstads universitet:

Skrivvariation I
Presentera ditt yrke och din arbetsplats i tre versioner: ca 5 meningar, 15 meningar och 30 meningar.

Hur skulle du lösa den?

Så här gjorde jag:

Version 1 (ca 5 meningar)
Jag arbetar som lärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn. Österlengymnasiet är en kommunal gymnasieskola. I dagsläget har vi cirka 400 elever fördelade på yrkesförberedande och högskoleförberedande program. Vi har också lärlingsutbildningar inom de flesta praktiska yrken.

Version 2 (ca 15 meningar)
Jag arbetar som lärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn. Österlengymnasiet är en kommunal gymnasieskola med  Österlen som sitt främsta upptagningsområde. I dagsläget har vi cirka 400 elever fördelade på yrkesförberedande och högskoleförberedande program. Vi har också lärlingsutbildningar inom de flesta praktiska yrken. Österlengymnasiet är bland annat känt för att Forskningsnätet Skåne startade här. Forskningsnätet arrangerar bland annat att forskare kommer till skolan och föreläser och håller seminarier och att gymnasieelever gör studiebesök på forskarinstitutioner. Skolan har också mycket utbyten med andra skolor och gymnasieelever i andra länder, framför allt i Frankrike, Italien, Tyskland och Polen.

Som lärare får man arbeta tillsammans med andra och man jobbar mycket med problemlösning. På så vis får man ständigt lära sig nya saker och när allt fungerar som bäst kan man göra en positiv skillnad i andra människors liv. Ämnena svenska och historia passar bra ihop. I båda ämnena lägger man tid och kraft på att arbeta med informationshantering och källkritik. I båda ämnena tittar man också mycket på såväl sändarens som mottagarens tolkning och perspektiv. På Österlengymnasiet har vi satsat mycket på användning av datorer. Detta har skapat nya möjligheter för både lärare och elever att kommunicera, arbeta tillsammans, nå ut till mottagare och hitta kreativa lösningar. Sammantaget gör detta att mitt yrke är ett av de roligaste och mest krävande yrken som finns.

Version 3 (ca 30 meningar)
Jag arbetar som lärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn. Österlengymnasiet är en kommunal gymnasieskola med Österlen som sitt främsta upptagningsområde. Följande gymnasieutbildningar ges på skolan: el- och energiprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, ekonomiprogrammet, estetiska programmet med inriktning musikalteater, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.  Skolan satsar dessutom mycket på lärlingsutbildningar och inom denna utbildningsform finns: barn- och fritidsprogrammet, hantverksprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hotell- och turismprogrammet, industritekniska programmet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, vvs- och fastighetsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. I dagsläget har vi cirka 400 elever, men det är stor konkurrens om kommunens elever och vi måste därför arbeta mycket för att få eleverna att inse fördelarna med att studera här istället för i Ystad, Kristianstad, Lund eller Malmö.

Österlengymnasiet är bland annat känt för att Forskningsnätet Skåne startade här, på initiativ av engagerade föräldrar och lärare. Forskningsnätet arrangerar bland annat att forskare kommer till skolan och föreläser och håller seminarier och att gymnasieelever gör studiebesök på forskarinstitutioner. Verksamheten har sedan successivt utvidgats till att inbegripa även Skolstaden i Helsingborg, Sankt Petri skola i Malmö och Hässleholms tekniska skola. Österlengymnasiet har också mycket utbyten med andra skolor och gymnasieelever i andra länder, framför allt i Frankrike, Italien, Tyskland och Polen. Det vanligaste är att eleverna gör kortare studiebesök och bor hos värdfamiljer, men det förekommer även att elever väljer att göra delar av sin praktik utomlands.

Som lärare får man arbeta tillsammans med andra och man jobbar mycket med problemlösning. På så vis får man ständigt lära sig nya saker och när allt fungerar som bäst kan man göra en positiv skillnad i andra människors liv.  Ämnena svenska och historia passar bra ihop. Jag är därför mycket nöjd med min ämneskombination.  I båda ämnena lägger man mycket tid och kraft på att arbeta med informationshantering och källkritik. I båda ämnena tittar man också mycket på såväl sändarens som mottagarens tolkning och perspektiv. Vi ställer oss till exempel frågor som vem är avsändare och vad har avsändaren för syfte med sin text. Vi intresserar oss också mycket för hur mottaren kan tolka budskapet och hur tolkningen påverkas av vilken tid vi lever i.

På Österlengymnasiet har vi satsat mycket på användning av datorer. Detta har skapat nya möjligheter för både lärare och elever att kommunicera, arbeta tillsammans, nå ut till mottagare och hitta kreativa lösningar. Det är i dag enkelt att kombinera sina texter med bild, ljud och film. Jag har stor nytta av att vi kan samla allt material i digitala portfolios och att vi kan skapa bloggar och wikis där vi redovisar och diskuterar våra arbeten. Informationssökning på Internet ger också rika möjligheter att tala om källhantering och var gränsen går mellan citat, referat och plagiat. Att arbeta som lärare är med andra ord ett av de roligaste och mest krävande yrken som finns.

Resurs för dig som vill använda IKT i matematikundervisningen

http://ikt.ncm.gu.se/

Nyfiken på gymnasieungdomars tankar kring inre och yttre resor?

Årets tema för det nationella provet i svenska är inre och yttre resor. Nu pågår förberedelserna för fullt.

Här kan du som är nyfiken ta del av gymnasieungdomars tankar kring resor:
Elever & lärare tipsar & diskuterar.

Eleverna är duktiga, men det har varit svårt att få dem att se nyttan och meningen med att publicera texter på nätet. Skulle någon eller några av er kunna tänka er att skriva någon eller några kommentarer skulle det kunna höja deras motivation! Och sist, men inte minst: jag skulle bli jätteglad! :D

Öppet hus på Österlengymnasiet

Här kommer några bilder från gårdagens Öppet hus på Österlengymnasiet:
Vilken trevlig kväll och vilka kreativa och duktiga ungdomar och lärare vi har!

SO-rummet hjälper elever och lärare att hitta användbart material

Det finns allt fler intressanta webbresurser för lärare och elever att använda i skolan. Här vill jag tipsa om SO-rummet.se som  är en webbplats som vänder sig till elever och lärare på främst högstadiet och gymnasiet som vill hitta användbart och kvalitetskontrollerat material i ämnena historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap. En del av länkarna leder till så fördjupat material att de även passar för de elever som jobbar med projektarbeten eller som studerar på komvux eller högskolan.

Webbplatsen kan i viss mån användas som ett läromedel, men är i första hand en stor länkportal med tusentals granskade och utvalda svenska länkar med anknytning till SO-ämnena. Indelningarna av materialet kan både ge inspiration på möjliga teman och göra det lättare att hitta det man söker. Dessutom finns det en välfungerande sökfunktion. 

Det är kul att länksamlingen spänner över allt från riksdagens webbplats till bloggar med material som ambitiösa lärare samlat i sina undervisningsämnen. Detta ger eleverna och deras lärare material med helt olika upplägg, svårighetsgrad och syften och det ger dem gott om tillfällen att tala om källkritik.

Kanske är du till exempel intresserad av att lära dig mer om "Demokratins historia"? Då kan du hitta en mängd användbara länkar här: http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/demokratins-historia. Du kan också välja svårighetsgrad genom att kryssa för om du i första hand vill vill ha "lätta", "svåra" eller "populära" länkar.

Webbsidan drivs av Robert de Vries som är gymnasielärare inom historia, religionskunskap och samhällskunskap och som tidigare arbetat som högstadielärare i Göteborg. Jag blev väldigt nyfiken på sidan och hade därför en del frågor till de Vries om projektet. Här kommer hans svar:

Det är ett väldigt stort och ambitiöst projekt. Varför gör du det här? Vilka är dina drivkrafter?

Idén om SO-rummet fick jag för några år sedan. Vi använde Internet i undervisningen hela tiden och eleverna lade ner alldeles för mycket tid på att leta (ofta utan att hitta) vad de letade efter. Dessutom fastnade många på andra icke-skolrelaterade-sidor (som distraherade) och fick därför inte så mycket gjort ibland. Jag löste då det hela med att göra ett SO-rum med en stor länksamling på Fronter. Det var också då jag upptäckte hur otroligt mycket bra material det finns för elever och SO-lärare på Internet, och hur svårt mycket av materialet är att hitta om man inte letar envist dagarna i ända. Några år senare beslöt jag mig för att satsa på en webbsida som till slut blev den den är idag. Det ligger flera års hårt arbete bakom SO-rummet då jag med jämna mellanrum finkammat Internet efter bra länkar och dessutom skapat en hel del texter m.m. själv. Till min hjälp har jag det senaste året haft Andreas Karlsson, som är en oerhört duktig webbutvecklare och som hjälper mig med alla de tekniska delarna som krävs för att skapa och hålla en såpass stor webbsida vid liv. 

Vad tänker du att webbplatsen ska användas till och vilka är dina framtidsplaner för SO-rummet?

Syftet med sajten är att den ska vara ett tidsbesparande, lärorikt och inspirerande verktyg för elever och SO-lärare i skolan. Det kommer att tillkomma många funktioner på webbsidan framöver. 

En bra funktion som finns nu på sajten är att man som inloggad användare kan spara de länkar man gillar eller vill använda senare i ett länkgalleri. Det är jättebra för t.ex. elever som håller på och samlar in material till ett eget arbete. (Det finns inget annat outtalat syfte med elever ska skaffa konton.) Som inloggad användare kan man kommentera och ranka allt material på sajten. 

Snart kommer det också att tillkomma en funktion för att kunna producera artiklar som läggs in på sajten. Tanken med det är att skapa en positiv dela-med-sig-miljö för främst lärare som därmed ska kunna dela med sig med bra egenproducerade artiklar som skrivits för att användas i skolan men som därefter hamnat i glömska på hemdatorn eller arbetsdatorn i skolan. Det finns också långtgående planer på att starta upp ämnesforum som är kopplade till respektive kategorier på SO-rummet. Men innan detta görs måste jag få tag på några medarbetare som kan få roller som medadministratörer på sajten. 

Vad skiljer SO-rummet från andra webbresurser?

SO-rummet skiljer sig från Länkskafferiet främst genom att sajterna har olika uppbyggnad och sätt att presentera materialet på. SO-rummet är inte tänkt att vara en konkurrent till Länkskafferiet utan webbsidorna kompletterar istället varandra eftersom Länkskafferiet har material som berör alla skolämnena medan SO-rummet endast presenterar material till SO-ämnena. Det finns därför mycket mer material om SO-ämnena på SO-rummet än vad det gör på Länkskafferiet. I dagsläget finns nästan 5000 utvalda och granskade SO-länkar på SO-rummet. Allt material granskas och gås igenom av mig personligen innan jag lägger in det.  

Hur finansieras det? Det står att det är en gratis webbresurs och jag hittar ingen reklam. Så vem eller vilka betalar?

Arbetet har hittills bekostats av mig själv, men jag kommer snart att starta ett företag kring webbsidan för att kunna driva SO-rummet vidare. Jag håller just nu på och lanserar webbsidan samtidigt som jag försöker hitta vägar att finansiera projektet i framtiden så att jag kan driva webbsidan på heltid. Webbsidan kommer alltid att vara gratis, men för att få in pengar kommer det antagligen bli nödvändigt att ha annonsörer med inriktning inom SO-ämnena och skola.

Jag har redan haft stor nytta av materialet, till exempel när vi jobbat med teman: "Sjukdomar och läkekonstens historia": http://hif1201.skolbloggen.se/2011/10/26/sjukdomarnas-och-lakekonstens-historia/ respektive "Brott och straff genom tiderna": http://hif1201.skolbloggen.se/2011/10/23/brott-och-straff-genom-tiderna/. 

Prova du också! Och  när du har provat så tipsa gärna andra lärare om sånt du tycker är bra och användbart!

Globalportalen är en bra resurs att använda i skolan

Globalportalen är en samlingsplats för 50 svenska ideella organisationer som på det här viset vill sprida information och kunskaper om hur världen ser ut i dag. Så här beskriver portalen sig i ett nyhetsbrev som skickats till många av landets lärare: 

Släpp in världen i skolan!

På www.globalportalen.org hittar du tips för skolan om globala frågor som mänskliga rättigheter, klimat, jämställdhet och demokrati. Skolsajter, temadagar, lektioner och rollspel. Dessutom nyheter och bakgrundsartiklar från hela världen, fakta, porträtt och mycket mer.

Globalportalen fungerar utmärkt när du som SO-lärare planerar lektioner, för dig som är skolbibliotekarie och vill hitta fakta och resurser om globala frågor - och även för elevernas eget arbete.

Gå direkt till avdelningen Tips för skolan! Här kan du också prenumerera på vårt nyhetsbrev speciellt för dig som jobbar i skolan, så får du våra bästa tips ett par gånger per termin.

Informationen på Globalportalen kommer från 50 svenska etablerade ideella organisationer, bland annat Röda Korset, Plan Sverige, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet och Forum Syd.

Välkommen in på www.globalportalen.org!

Jag tycker att Globalportalen är snygg, intresseväckande och pedagogiskt uppbyggd. Man har en särskild ruta för aktuella tips som heter "Redaktionen tipsar", det är lätt att hitta och man har valt flera intressanta ingångar till materialet.

Det finns en användbar sökruta på portalen och söker man på till exempel "Palestina" får man överst upp flera aktuella artiklar om att Palestina sökt FN-medlemskap och hur olika länder reagerat på det. Man får också upp artiklar om konflikten mellan Israel och Palestina och klickar man sedan på en av dem så kan man läsa en presentation av artikeln och samtidigt se en karta över området, till exempel  http://globalportalen.org/content/fred-och-r-ttvisa-i-israel-och-palestina. Klickar man sedan vidare kommer man direkt till en webbplats skapad av den frivilligorganisation som lagt ut materialet. Det finns alltså en tydlig avsändare, till exempel  http://www.diakonia.se/sa/node.asp?node=295.

Globalportalen tror jag att man kan ha stor nytta av i skolan bland annat i religions-, historie- och samhällskunskapsundervisningen. Vad tycker du?