onsdag 20 april 2011

Forskningen och skolan


Fler lärare måste bli forskare
Svenska lärare misslyckas med att utveckla undervisningen. Om elevernas resultat ska bli bättre måste forskningen ta större plats i skolan, skriver företrädare för kommunerna, lärarna, friskolorna, skolledarna och näringslivet. 
Detta skriver HÅKAN SÖRMAN som är vd i Sveriges Kommuner och Landsting, KJELL-OLOF FELDT som är ordförande i Friskolornas riksförbund, EVA-LÍS SIRÉN som är ordförande i Lärarförbundet, ANDERS ALMGREN som är vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, LARS FLODIN som är ordförande i Sveriges Skolledarförbund och ANNIKA LUNDIUS som är vice vd Svenskt Näringsliv (Dagens Nyheter, 13 april 2011).

Visst är detta viktigt och visst är det en behjärtansvärd ansats!

Jag tror att lärare blir mer medvetna om elevernas lärande om de får verktyg att beskriva lärprocessen och värdera resultatet av den. (Men inte är det en lätt fråga! Lärandet är så nära kopplat till individerna som arbetar ihop och på så vis beror det så mycket av mängder av faktorer hos både elever och lärare: övriga skolsituationen, familjesituationen, tidigare skolsituation och familjesituation, kompisar, fysiskt och psykiskt välmående, tidigare erfarenheter, tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter ... Listan kan bli mycket längre, men jag stoppar här.)

Att motivera varför lärare ska ha nära anknytning till forskning i didaktik och pedagogik är varken svårt eller provocerande.

Däremot tycks det provocera om man anser att det är viktigt att lärarna ska ha en chans att hålla sig väl uppdaterade inom forskning i de ämnen som de undervisar. Varför det är så är för mig helt obegripligt.

Jag tror att det är lärare som är verkligt kunniga inom de ämnen som de undervisar i, som också har störst förmåga att förmedla nyfikenhet och entusiasm för de frågeställningar som ryms däri. Därför blev jag jätteglad när jag läste denna artikel om att det behövs flera typer av forskning i skolan:
Mer än utbildningsvetenskap behövs i skolanREPLIK | FORSKNING I SKOLANPå Brännpunkt 13 april kräver sex framstående representanter för kommun, skola och näringsliv att svensk skola ska få en starkare koppling till forskning. De utgår från den nya skollagen som bland annat säger att skolan ska vila ”på vetenskaplig grund”, och föreslår en rad åtgärder inom det utbildningsvetenskapliga området, till exempel ökade möjligheter för lärare att forska, effektivare integration av forskningsresultat i undervisningen och lärarutbildning med tydligare forskningsanknytning.
Vi delar verkligen tron på utbildningsvetenskapernas välsignelse. Men i ett land som stolt vill kalla sig kunskapsnation måste ”på vetenskaplig grund” i skollagen rimligen stå för betydligt mer än pedagogik och didaktik.
Hur väl den utbildningsvetenskapliga forskningen än kan komma att genomsyra det som sker inom klassrummens väggar så blir resultatet en halvmesyr utan ett minst lika starkt inflöde från andra vetenskapers forskningsfronter, från fysik och biologi, från historia och statsvetenskap, och från många av de discipliner som saknar direkt motsvarighet på skolornas scheman som medicin eller sociologi.
Debattartikeln är skriven av OLLE ALEXANDERSSON som är verksamhetsledare för Forskningsnätet Skåne och MARIA BRÄNNSTRÖM som är gymnasielärare, licentiand i svenska vid Malmö högskola/Lunds universitet och projektledare i Forskningsnätet Skåne (Dagens Nyheter, 14 april 2011).
Det är en välskriven artikel och den behövs! Inte räcker det väl att skolan pratar om hur det går till vid lärande, vi måste också engagera oss i vad vi vill att eleverna ska lära sig!

Många kunskaper och färdigheter som vi sysslar med i grundskolan och på gymnasiet är så grundläggande att de inte påverkas så mycket av vad forskningen kommer fram till, men det finns också mycket som påverkas. Detta gäller särskilt tolkningarna av vår omvärld och vår historia. När jag läste språkvetenskap med mina elever och de skulle titta på teorier kring hur vi ser på språket, blev det till exempel tydligt att kursböckerna hade några år på nacken. Likaså förändras kontinuerligt vår syn på vår roll i historien.

Jag tror att vi lärare måste ges tid och förutsättningar att ha ett mer levande och ständigt pågående utbyte med högre utbildningar och forskning inom både teorier kring lärande och i våra undervisningsämnen. 

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...