söndag 15 december 2013

Konkret exempel på formativ bedömning

På facebook-sidan för nätverket Dela! hittade jag ett tips från Johan Lindström på ett tydligt och bra exempel om en formativ bedömning:



Jag skriver "formativ bedömning" här i inlägget, eftersom det känns som det blivit en allmänt vedertagen term för den här typen av pedagogik, men egentligen tycket jag det passar bättre med "formativ feedback" eller "formativ respons". Vad tycker du?

Något som jag upplever är särskilt enastående med exemplet är den unga elevens tålamod och uthållighet när han gör sex olika lösningar på samma uppgift.

Johan Lindström, som är skolledare i Sollentuna och bl a bloggar och twittrar kring utbildning och IKT-frågor, har gjort en bra sammanfattning av filmen om Austins fjäril:
- Eleven gör flera utkast. Mellan varje utkast får eleven feedback (feedforward) för att till varje nytt utkast göra en bild med högre kvalitet (= nå närmare målet för varje utkast).
- Man jobbar med kamratbedömning som en metod att höja kvaliteten på bilden (d v s elevens arbete) samt för att synliggöra lärandeprocessen.
Eleverna ger varandra ”kritik”, men inte på ett negativt sätt.
- Man har ett tydligt mål.
- Man synliggör målet, d v s man jobbar med förebildsarbete.
- Man har tydliga delmål (form och färg i det här fallet).
- Man jobbar med en dialog mellan lärare och elever samt mellan eleverna (inte envägskommunikation).
- Det finns inte ett rätt svar som läraren sitter på, utan eleverna är de som kommer med förslagen på förbättringar.
- Eleverna fungerar som en ”kritikgrupp” på ett positivt sätt.
- Man har fokus på det som går att förbättra (= höjd kvalitet är målet).
- Man är tydlig med att det finns olika sorters råd/feedback och att det är bra med konkreta och specifika råd (”shape of the wings and pattern of the wings”).
- Läraren har återkopplande frågor som belyser den feedback som eleverna gav tidigare och om eleven som gjort ett nytt utkast tagit till sig råden? (”han lyssnade och förbättrade”).
- Man lyfter fram förbättringarna från ett utkast till nästa.
- Läraren pratar om hur mycket framsteg eleven gjort. Fokus på framstegen (”progress”), inte slutprodukten.
- Läraren lyfter fram hur viktigt det är att feedback ges på rätt sätt, då det är den hjälp som eleven får för att förbättra nästa utkast. 
Här kan du läsa fler av Johan Lindströms tankar kring filmen:

 http://johan1111.wordpress.com/2013/11/01/kritik-och-formativ-feedback-i-undervisningen-del-2/


3 kommentarer:

Malin Munkhammar sa...

Tack för en inspirerande sammanfattning! Jag är också lärare i gymnasiesärskolan och kommer att använda din sammanfattning som en länk till mina deltagare i läslyftet nu när vi är på ett avsnitt om formativ bedömning.

Hur arbetar du i det dagliga arbetet med din dokumentation kring formativ bedömning? Det vore roligt att få veta mer.
Mvh
Malin Munkhammar, Gotland

charlotta wasteson sa...

Tack för din kommentar!

Jag tänker att den formativa bedömningen behöver vara väldigt konkret när vi jobbar med våra elever och att det kan underlätta om man jobbar mycket med jämförelser -- att man t ex har exempeltexter/mallar som man kan jämföra med. Här i Austins fjäril kan de jämföra med ett foto på en fjäril. Vi kan t ex jämföra med enkla genretexter.

Hur gör ni?

Charlotta Wasteson sa...

Vi har dokumenterat elevernas utveckling i matriser som vi gjort utifrån skolverkets betygskriterier. Det sista året har vi också jobbat med lärande matriser a là Johan Alm.

Vi prövar oss fram, men är fortfarande inte riktigt nöjda. Dokumentationen tar fortfarande lång tid att göra i sig och sedan tar det lång tid att förmedla den till våra elever. En del dokumentation anv vi bara för att vi själva ska minnas och för att vi ska kunna lämna över till kollegor, för innehållet är för omfångsrikt och abstrakt för att eleverna ska kunna ta det till sig.

Hur gör ni?

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...