Lars Fonseca har undersökt hur elever och lärare hanterar fusk i skolan. I sin avhandling vid Linnéuniversitetet Det godkända fusket – normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker (17 okt, 2014) berättar han att det finns en tydlig konflikt mellan vad elever och lärare vet är fel (de vet vad som är fusk och de vet att fusk inte är tillåtet) och vad elever ändå gör och lärare väljer att inte låtsas om.
I avhandlingen tar Lars Fonseca reda på vad som gör att elever fuskar och hur de kan komma undan med det. Hans studie visar att det beror på att både elever och lärare anser att det är omöjligt att få alla elever att nå kunskapsmålen, utan att det förekommer ett visst inslag av fusk.
Eleverna fuskar för att klara de betyg de anser att de behöver, när de tror att de inte klarar av att uppnå dem på annat sätt. De kan till exempel ha svårt för ämnet eller drabbats av tidsbrist.
Lärarna väljer att inte gå till botten med misstankar om fusk för att de känner press på sig från eleverna, elevernas föräldrar och sin skolledning att sätta så höga betyg som möjligt. De menar att de skulle tvingas sätta lägre betyg, om de tog reda på hur mycket deras elever fuskar i verkligheten.
Jag tycker att det är en intressant studie. Debatten kring skolfusk har framför allt handlat om hur det kan komma sig att elever fuskar - "Är de omoraliska eller förstår de inte vad som är fusk?".
Ibland har jag också läst inlägg som ifrågasätter om fusk verkligen är fusk - "Är det verkligen fusk att ta hjälp av andra (utan att berätta att man gjort det) eller är det bara smart?" När jag hör eller läser sådana uttalanden undrar jag om debattören vet vad fusk är för något. Jag håller självklart med om att man ska dra nytta av och bygga vidare på andras kunskaper (så ser all forskning ut och så lär vi oss), men man får inte glömma att man måste redovisa sina källor. Vet han eller hon till exempel skillnaderna mellan referat, citat och plagiat?
Ett exempel: I detta blogginlägg använder jag mig av andras kunskaper, men jag har inte "klipp och klistrat" in vad någon annan har skrivit om Lars Fonsecas avhandling och låtsats att jag skrivit det själv. Istället har jag valt att referera det som jag tycker är viktigast i hans studie. Jag har inte blandat ihop hans forskningsresultat med mina egna tankar, utan jag skriver vad som är vad. På så vis ger jag honom erkännande för sitt arbete, samtidigt som jag tar ansvar för mina egna åsikter.
Lars Fonseca sätter fingret på något som jag inte tidigare läst i debatten kring skolfusket:
Om både elever och lärare anser det omöjligt att leva upp till förväntningarna, utan ett visst inslag av fusk - då måste väl förväntningarna förändras?!
Teddy Winrot har undersökt hur mycket gymnasieelever fuskar och varför och publicerat sina resultat i denna c-uppsats från 2009: Fusk i gymnasiet - en enkätundersökning bland gymnasieelever http://epubl.ltu.se/1402-1773/2009/167/LTU-CUPP-09167-SE.pdf
I höst var det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN och det talas allt mer om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. I detta inlägg kommer vi att berätta om …
varför Simrishamns kommun valt att vara en av 10 kommuner i Sverige som har en lokal Barnombudsman,
vad det innebär att tre av Simrishamns skolor blivit utvalda av UNICEF att delta i ett pilot-projekt med FN:s barnkonvention som grund,
hur Simrishamns kommun systematiskt arbetar för att göra ungdomar delaktiga och ge dem inflytande över frågor som är viktiga i deras vardag, och
ytterligare tre exempel på satsningar inom kommunen med syfte att stärka barn och ungdomar.
1. Simrishamns kommun har en lokal Barnombudsman
Många viktiga frågor som påverkar barns och ungdomars liv beslutas på kommun-nivå. Det handlar inte bara om beslut kring skolor, fritid, socialtjänst och barnomsorg, utan även när man fattar beslut kring till exempel stadsplanering och trafik är det viktigt att man har någon som företräder barns och ungas behov och rättigheter. Därför har man i Simrishamn kommun sedan 2008 valt att ha en lokal barnombudsman.
Marie Lundin är lokal barnombudsman i Simrishamns kommun sedan 2013. Hon är jurist, specialiserad på barn- och familjerätt, och har bland annat jobbat som socialsekreterare i Arvika och som kurator i skolområde Nord i Simrishamn. Marie leder regelbundet utbildningar i barns rättigheter utifrån FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning.
Simrishamns nuvarande lokala barnombudsman heter Marie Lundin. Hennes arbete består framför allt i att stärka barns rättigheter: deras rätt till god hälsa, utbildning och inflytande i beslut som berör dem.
Marie träffar och utbildar många av oss kommuninvånare, bland andra tjänstemän, it-tekniker, vaktmästare, socialarbetare, bibliotekarier, politiker, lärare, assistenter, föräldrar och barn, i vad som menas med barnkonventionen och hur vi alla kan bli bättre på att ta hänsyn till barns behov och rättigheter.
Hon lär ut lösningsfokuserade arbetsmetoder: att vi ska utgå från det som redan fungerar bra och att vi ska se till att vi har rutiner för att ta reda på barns behov och åsikter när vi ska fatta beslut som berör dem. På så vis kan vi lättare fatta beslut som är bra för våra barn.
Marie Lundin arbetar också med att undersöka vilka konsekvenser olika beslut får för våra barn i kommunen, så kallade ”barnkonsekvens-analyser”. Dessa barn-konsekvensanalyser är viktiga för alla barn, men särskilt för grupper av barn som är särskilt utsatta eller har det extra besvärligt på olika sätt, t ex när deras familj är i kris eller när det inte känns bra i skolan. Då är det viktigt att man har bra rutiner för att fånga upp och hjälpa dessa barn.
Just nu har Marie i uppdrag att göra en barnkonsekvensanalys vad gäller våra flyktingbarn: vad är viktigt att tänka på och vilka skyldigheter och möjligheter har kommunen att uppfylla flyktingbarnens rättigheter och behov? Vad säger lagen, hur kan man ta tillvara på de resurser som finns i vårt område och vilka råd kan man få genom att studera forskning och tidigare erfarenheter i Sverige och globalt?
2. Projekt för att ge skolbarn mer inflytande
I Simrishamns kommun har vi tre grundskolor, Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik, som under perioden 2013-16 deltar i UNICEFs pilot-projekt Rättighetsbaserad skola (RBS). Totalt deltar sju skolor i projektet. De övriga skolorna ligger i Eslöv, Kungsbacka, Göteborg och Sigtuna.
Rättighetsbaserad skola är en arbetsmodell för skolan som utgår från FN:s barnkonvention. Syftet är att man vill stärka barnens röst i skolan. Förhoppningen är eleverna därmed ska trivas bättre och nå större studieframgångar.
De skolor som deltar i UNICEF:s projekt Rättighetsbaserad skola ska ha FN:s barnkonvention till grund för allt som görs i skolan. Det innebär att man tillsammans med eleverna …
informerar, diskuterar och gör övningar kring vad barnkonventionen står för,
skapar rutiner för eleverna att vara med och påverka beslut som berör dem,
arbetar för att barnkonventionens principer ska praktiseras i den dagliga verksamheten och
uppmuntrar skolbarnen att engagera sig för egna och andra barns behov och rättigheter.
Utöver detta ska skolan aktivt samverka med övriga delar av samhället, t ex polisen, socialtjänsten och barn- och ungdomspsyk, för att systematiskt stötta utsatta elever och elever med särskilda behov.
Syftet med projektet är att UNICEF vill ta reda på hur skolans miljö och elevernas trivsel och studieresultat påverkas av att skolornas hela verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention.
Piratenskolan i Kivik är en av sju skolor i Sverige som sedan 2013 har deltagit i UNICEF:s projekt Rättighetsbaserad skola. Projektet har väckt stort intresse och nyfikenhet hos andra skolor både nationellt och internationellt. Här är en bild från när Langelinieskolan i Köpenhamn den 12 nov 2014 kom på besök för att få inspiration och information om hur man kan arbeta för att öka elevers inflytande i den dagliga verksamheten.
Marie Lundin är projektledare för kommunens tre RBS-skolor och Eva Klarberg är koordinator på Piratenskolan, Madeleine Liwell-Jeppsson på Gärsnäs skola och Carina Gimmerstedt på Sankt Olofs skola. Eleverna väljer representanter till ett rättighetsråd och det är dessa representanter som samlar in frågor och åsikter från klassen, framför dessa till skolledning, berörda politiker eller myndigheter, och sedan redovisar svaren och lösningarna för sina klasskamrater.
Eleverna i rättighetsrådet åker på studieresor och utbildningar, deltar aktivt i skolans utvecklingsarbete och utbildar sina klasskamrater. När skolan får gäster, som vill veta mer om RBS, får eleverna i rättighetsrådet hjälpa till att berätta om projektet och ge exempel på hur man arbetar.
Här berättar några elever från Piratenskolan i Kivik om olika områden som de varit med och påverkat, bland annat hur de arbetar med trivseln och hur de genom sina matråd bland annat kunnat påverka vilket bordsfett de får till brödet.
Här berättar en elev som förberedelserna inför att åk 1-3 på Piratenskolan skulle spela teater för sina skolkamrater. Föreställningen heter Pricken och är baserad på Margret Reys bok. Berättelsen handlar om hur svårt det kan vara att som en liten prickig kanin födas in i en helvit familj. Boken skrevs för nästan 70 år sedan, men den känns tyvärr fortfarande mycket aktuell. Eleverna tycker att berättelsens budskap är angeläget: alla är lika mycket värda och det är viktigt att man får vara sig själv. Berättelsen slut blir lyckligt: de vita och de prickiga kaninerna har en stor och glad fest tillsammans. Det är upp till oss alla att hjälpas åt att se till att slutet i verkligheten blir lika bra som i dikten.
Några exempel på vad RBS-skolorna gjort sedan starten 2013:
på Piraten-skolan och Gärsnäs skola har man skapat rättighetsråd som träffas varje månad, på S:t Olof skola har man bestämt att alla elever (förskoleklass till och med åk 3) träffas varje fredag.
elever och personal har gått olika utbildningar för att lära mer om barnkonventionen, hur man kan arbeta med handlingsplaner och hur man kan förebygga diskriminering och kränkande behandling.
elever och personal har firat FN-dagen och
firat Vänskapsdag.
elever har skapat animerad film utifrån de olika artiklarna i FN:s barnkonvention.
elever har träffat politiker för att ställa frågor och framföra åsikter.
elever har skapat målningar kopplade till de olika artiklarna i FN:s barnkonvention. Målningarna ställdes sedan ut på Stockeboda och på Kiviks hotell. Flera tavlor såldes och intäkterna på 2000 kr donerades till Barncancerfonden.
skolledningen har undersökt elevernas trivsel för att se om den kan förbättras på något område.
skolledningen har undersökt vilka platser på respektive skola som känns trygga respektive otrygga. Resultatet användes för att skapa en tryggare miljö.
vaktmästare har tillsammans med elever undersökt hur tillgänglig respektive skola är för de som har olika former av handikapp. Resultatet användes för att skapa tillgänglighet för alla.
elever deltar i matrådet som kommer med synpunkter på hur matsalen ska se ut och vilken mat och dryck som ska serveras.
elever och personal har tillsammans utbildat elevernas föräldrar i vad som menas med barnkonventionen.
Marie Lundin, koordinatorerna och rättighetsråden ute i skolorna använder bland annat UNICEFs skolmaterial om Barnkonventionen när det utbildar skolornas elever. Materialet är elevaktivt och uppmuntrar till kreativitet och inlevelse: Tio lektioner om barnets rättigheter.
Här kommer några bilder från när elever från Piratenskolan gör Övning 1 i UNICEFs skolmaterial om Barnkonventionen tillsammans med elever från Langelinieskolan i Danmark:
Här gör elever från Piratenskolan i Kivik och från Langelinieskolan i Köpenhamn en praktiskt övning kring vad man som människa kan ha för önskningar och behov. Eleverna jobbar i smågrupper och får veta att de ska skapa en ny bosättning på en främmande planet och de får bara ta med sig 20 saker som de behöver för att få ett bra liv där. De olika sakerna representeras av lappar med text och bild. 16 utav sakerna är redan förutbestämda. Första uppgiften blir alltså att hitta på ytterligare saker som de behöver ta med sig och fylla i fyra nya lappar.
När eleverna kommit på 20 saker som de ska ta med sig får de plötsligt veta att de bara får plats med 14 av dem. Eleverna måste alltså tillsammans komma överens om vilka de kan stryka. Sedan blir de tvungna att ta bort ytterligare 6 saker, så att bara 8 saker finns kvar. Det är inte lätt att välja, så diskussionerna blir många.
På korten som eleverna kan välja mellan står det bland annat närande mat, hälsovård, rent vatten, eget rum, möjlighet att utöva sin religion, hamburgermåltid, cykel, skydd mot diskriminering, möjlighet att uttrycka sin åsikt, utbildning, musikspelare, egen dator, semesterresa, ren luft, hem och skydd mot uttnyttjande och mot att bli lämnad. Hamburgermåltiden försvinner tidigt i de flesta grupperna, men när man till slut bara får ha 8 kort kvar är det svårt att välja. Vilket av följande är till exempel viktigast: möjligheten att få uttrycka sin åsikt eller skydd mot diskriminering?
3. Ett ungdomspolitiskt råd som är med och fattar viktiga beslut i kommunen
Sedan 2010 har Simrishamns kommun arbetat systematiskt för att ungdomar ska bli mer delaktiga och få inflytande över frågor som berör deras vardag. Nu finns det som resultat av detta ett ungdomspolitiskt råd som träffas regelbundet och antar en ny och uppdaterad handlingsplan per år. Handlingsplanen är tillsammans med FN:s barnkonvention vägledande för de olika nämndernas beslut kring frågor som berör barn och ungdomar.
I det ungdomspolitiska rådet undersöker man hur ungdomar vill och hoppas att Simrishamns kommun ska utvecklas. Man ser ungdomarna som en resurs och tar tillvara deras åsikter, önskemål och idéer kring hur Simrishamn ska kunna bli ännu bättre kommun att leva i.
4. Ytterligare tre satsningar med syfte att stärka barn och ungdomar
Simrishamns kommun har även andra projekt på gång som syftar till stötta barn och unga i kommunen, till exempel:
Bénka-dí som är ett Ungdomens hus och ligger i Valfisken och vänder sig till ungdomar i åldern ca 13 till 20 år. Verksamheten planeras efter ungdomarnas egna önskemål och behov. Den här filmen beskriver verksamheten på Bénka-dí och spelades in 2011 (i samband med att Bénka-dí firade 10 år):
***
Aktivt föräldraskap som är en föräldrautbildning som innefattar att föräldrar träffas, ser filmer, läser, diskuterar och utbyter erfarenheter och som är tänkt att stötta relationen mellan barn och deras vårdnadshavare.
***
Barngruppen Blåvinge som finns för att stötta barn och unga som har det jobbigt hemma på grund av till exempel en konfliktfylld skilsmässa, eller att deras vårdnadshavare har drogproblem eller har drabbats av psykisk sjukdom.
Bilden föreställer en blåvinge och är hämtad från ”Polyommatus icarus 5” av Ericsteinert, licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.
***
__________
Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Vill du veta mer?
I denna artikel av Emma Lawesson publicerad i Ystads Allehanda (5 februari 2014) kan man bl a läsa att Sveriges dåvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson tyckte att Simrishamns kommun har en bra helhetssyn vad gäller hur man bäst kan hjälpa barn och unga: ”Ministern berömde helhetssynen” http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/ministern-beromde-helhetssynen/
Om barnkonventionen …
På Barnombudsmannens hemsida kan du hitta mycket bra material.
Du kan till exempel se Sveriges barnombudsman Fredrik Malmberg berätta om nuläget och om vad han hoppas kring framtiden:
Med anledning av att Barnkonventionen i år firar 25 år, berättar här UNICEF om några viktiga framsteg som gjorts för att förbättra barns livsvillkor. I slutet av filmen berättar de också om några av de stora problem som fortfarande finns:
De skolor som deltar i projektet är Gärsnäs skola, St Olofs skola och Piratenskolan i Kivik, Västra skolan deras förskola Ekebo i Eslöv, Smedingeskolan i Kungsbacka, Önneredsskolan och Kannebäcksskolan i Göteborg och Josefinaskolan i Sigtuna.
Rädda Barnen Ålands hemsida kan du via korta informationsfilmer få en tydlig och bra beskrivning på svenska av barns rättigheter och vad som menas med en barnkonsekvensanalys (även om materialet är finskt så är det direkt överförbart till svenska förhållanden): http://www.raddabarnen.ax/vart-arbete/hemma-pa-aland/barnkonsekvensanalys
På BRIS webbplats Barnperspektivet.se kan du få bra råd kring vad man ska tänka på när man fattar beslut:
På BRIS (Barnens Rätt I Samhället) kan du chatta med en kurator. Här finns också bland annat diskussionsforum för ungdomar och BRIS idolkort där kända personer berättar om olika svårigheter de haft som barn: http://www.bris.se/?pageID=327
Vill du som lärare jobba med Barnkonventionen tillsammans med dina elever?
Prata gärna med Marie Lundin. Hon ger gärna råd och kan komma ut till skolor och prata med personal och/eller elevgrupper.
Som barn kan du vända dig direkt till BRIS för att få prata med någon vuxen (du kan kontakta dem anonymt om du vill) och för att be om råd och hjälp: http://www.bris.se/?pageID=371
På den här bloggen skriver jag om kultur- och fritidsfrågor, byggnadsvård, artiklar, böcker och pedagogiska frågor i min vardag. Ge gärna tips eller skriv en kommentar!
Skolbibliotekarie i förskoleklass upp till åk 6 i Simrislund och Gärsnäs. Tidigare lärare och lärlingssamordnare på Barn-och fritidsprogrammet, IKT-pedagog, lärare i sv, eng, hi, re och sh, handelsämnen och att driva uf-företag på gymnasiets anpassad skola, kommunikatör på Barn- och utbildningsförvaltningen och ämneslärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn.
I höst var det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN och det talas allt mer om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. I detta inlägg kommer vi att berätta om …
Inlägg
