Österlengymnasiets elever träffar forskare och lär sig mer om Östersjön

Måndagen och tisdagen den 24-25 september hade Österlengymnasiet, Forskningsnätet Skåne och Marint Centrum ett samarbete kring temat Östersjön.

Sture Hansson talade om Östersjöns ekologi och biologi i ett 100-årsperspektiv: "Vilka stora förändringar har skett det senaste seklet?" och "Varför ser Östersjön ut som den gör och hur har den påverkats av människans aktivitet – fysisk exploatering, miljögifter, övergödning och fiske?". Han berättade särskilt om de stora insatser som gjorts för att minska miljögifterna och minska fiskfångsterna och vilka tydliga positiva effekter det fått.

Sture Hansson är professor i systemekologi vid 
Stockholms universitet och arbetar främst med 
miljö och ekologiska frågor med fokus främst på 
Östersjön. Han har bland annat forskat kring effekter 
av muddringar, utsläpp från cellulosaindustrier, 
oljespill, övergödning (eutrofiering) och fiske.

Därefter talade Klas-Göran Karlsson om Östersjön - havet som förenat och delat. Utgångspunkten var de stora, långa och förenande utvecklingslinjerna i Östersjöns historia, med Ryssland som särskilt intresseområde. Han berättade om vår efterkrigshistoria då Östersjön var ett delat hav, som en "vallgrav" uttryckte han det, med en västlig och en östlig strand som inte stod i förbindelse med varandra. När han talade om vår egen tid jämförde han med hur det varit före världskrigen och hur man nu börjat återgå till en gemensam identitet, en "Östersjöhistoria".

Klas-Göran Karlsson är professor i historia vid 
Lunds universitet. Tillsammans med Kristian Gerner 
har han gett ut Nordens Medelhav: Östersjöområdet 
som historia, myt och projekt (2002). Han är också 
känd som ledande forskare inom områdena politiskt 
förtryck, terror och folkmord.

De som var specialintresserade stannade sedan kvar för att delta i ett seminarium lett av de båda forskarna.

Tack för ett väldigt inspirerande och lyckat arrangemang!

Vad menas med "the flipped classroom" och "blended learning"?

I dag talar många i skolvärlden om "the flipped classroom" och "blended learning". Här förklarar Sal Kahn begreppen:

Bilden är hämtad från Wikimedia Commons: 
http://en.wikipedia.org/wiki/
File:Salman_Khan_TED_2011.jpg 

Sal Kahn är annars mest känd för Kahn Academy, vilket är ett webbaserat och gratis utbildningsmaterial som till en början mest behandlade naturvetenskapliga ämnen, men som nu innefattar allt mellan himmel och jord som du kan behöva lära dig. Khan Academy kan du kan hitta här:  http://www.khanacademy.org/.

Varför gå en kurs i akademiskt skrivande?

Den första uppgiften på kursen Akademiskt skrivande som går på distans vid Linnéuniversitetet, är att man ska presentera sig själv för sin grupp (de kursdeltagare som sedan ska ge och få respons på varandras texter). Man ska berätta kort om sig själv och berätta vilka erfarenheter man har av akademiskt skrivande och studier på högskolenivå, varför man valt att läsa kursen och vad man vill lära sig och utveckla under kursens gång. Tanken är att vi ska sätta upp två till tre egna mål för kursen.

En av mina största hobbies är att studera. Jag tycker att det ger en kick att lära nytt, diskutera med andra, undersöka saker och försöka dra slutsatser och sedan det blev möjligt att läsa på distans har jag lustläst en massa kurser kring bland annat skrivande. När det gäller akademiskt skrivande (och allt annat skrivande för den delen) så kan man alltid bli bättre och övning ger färdighet.

Mina mål med kursen är:

• att jag ska bli bättre på att uttrycka mig tydligt och klart (genomskinligt som man ibland kallar det) och 
• att jag ska hitta en lagom avvägning mellan konventioner för akademiskt skrivande (som ibland har en tendens att leda till träiga och oengagerade texter) och min personliga uppfattning att akademiska texter borde kunna vara både personliga och intresseväckande utan att för den skull behöva bli vinklade och ovetenskapliga. 
• Jag har märkt att jag i mina strävanden att uttrycka mig tydligt och försöka gå igenom saker systematiskt, har en tendens att bli långrandig och omständlig. Denna långrandighet är något som jag skulle vilja jobba bort.

Jaha, det var mina skäl till varför jag vill gå en kurs i akademiskt skrivande. 

Det ska bli kul att skriva, läsa vad kurskamraterna har skrivit, diskutera, få respons, lära nytt och utvecklas.

Planering av arbetsområde om språkvetenskap

Jag fick i  kursen  Media, Kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet A, 7,5 hp vid Halmstad högskola, i uppgift att göra en planering kring ett valfritt arbetsområde med valfri elevgrupp, där digital teknik och "det utvidgade textbegreppet" (vilket förutom traditionella texter även innefattar filmer, bilder ljudfiler och musik) blir en tydlig del i planeringen.

Eftersom jag gärna ville ha konkret användning av min planering blev mottagarna mina egna elever i mitt eget ämne, i det här fallet en grupp bestående av tekniker och musikalelever som gick andra året på gymnasiet och som precis hade börjat på kursen i Svenska B. Fördjupningsområdet blev språkvetenskap.

Jag gjorde inte anspråk på att det skulle bli heltäckande eller ens en superplanering, som alla sedan kommer att vilja efterlikna, men eftersom jag gillar att läsa andras planeringar och tankar kring sin undervisning, så tänkte jag att någon eller några av er skulle kunna tycka att det vore intressant att läsa min. Så här kommer den nu:

Min planering:

1) Via kursbloggen visa eleverna målen för fördjupningsuppgiften och vilka färdigheter de ska träna sig i: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/11/sprakvetenskap/ Eftersom texten ligger öppet på nätet så kan eleverna återkomma till den såväl på lektionstid och i skolan som hemifrån. Även deras andra lärare och deras föräldrar kan ta del av den, om de skulle önska.

2) Dela in eleverna i grupper. Försöka ta hänsyn till så många av deras önskemål som möjligt. Gruppindelningen publiceras även den på bloggen: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/11/sprakvetenskap/#comment-3

3) Ge dem tips på hur de bör jobba, steg för steg, och låta dem få tid att göra det: 

Steg 1: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/19/tema-sprakvetenskap-steg-1/ Där får de också stöd i hur de kan registrera sig på NE.skola och på så vis nå hela NE även hemifrån.

Steg 2: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/20/tema-sprakvetenskap-steg-2/ De får också stöd kring hur de kan hitta bilder som de får använda och göra källhänvisningar: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/21/hitta-bilder-som-du-far-anvanda/ och http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/21/kallhanvisningar-till-bilder/.

Steg 3: http://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/25/tema-sprakvetenskap-steg-3/

4) Dags för redovisning. De hade då använt sig av texter, bilder och övningar i boken och texter och bilder från Internet. Redovisningarna bestod i att de redogjorde för fakta och gav ett personligt perspektiv på det (egna konkreta exempel, jämförelser och generaliseringar, egna tankar och åsikter, etc). De använde tavlan, overhead eller projektorn (till exempel PowerPoint eller motsvarande) för att förtydliga vad som var viktigast i deras redovisning och de illustrerade sina presentationer med minst en bild som de visade för klassen. De gjorde en övning med sina klasskamrater. På så vis fick både de själva och deras kurskamrater visa att de hade förstått avsnittet. De ställde också någon diskussionsfråga till sina kurskamrater, i stil med: Tror du att dialekterna kommer att finnas kvar eller tror du att de kommer att försvinna? eller "Tycker du att man ska översätta ord när de införs i det svenska språket eller tycker du att man ska behålla till exempel det engelska ordet? Ska det till exempel hellre heta "hårtvål" än "schampoo"? Avslutningsvis ställde de några kontrollfrågor för att se om kurskamraterna varit uppmärksamma och förstått det viktigaste i deras anförande.

5) Vad gäller bedömningen så gällde skolverkets betygskriterier. Vad de förväntades kunna när vi var färdiga stod i den planering som de fick i inledningen, där fanns dessutom betygskriterierna för muntliga anföranden: http://cwaste.skolbloggen.se/svenshttp://smeste09.skolbloggen.se/2011/01/11/sprakvetenskap/ka/bedomning/bedomning-av-muntliga-uppgifter/ Att jag kunde följa elevernas förberedelser via deras bloggar gjorde det lättare för mig att skapa kontrakt och förtroende och jag kunde förhoppningsvis upptäcka om de var helt fel ute ... Det gav alltså såväl trygghet som kontroll och ökat betygsunderlag.

Digital teknik:

• Jag använde mig av kursbloggen, där jag hade veckoplanering, uppgifter och respons på uppgifterna, för att lätt nå ut till alla eleverna samtidigt och för att de skulle ha allt material samlat på ett sådant sätt så att de lätt kunde gå tillbaka och titta på tidigare genomgångar. 
• Eleverna använde bland annat Internet (främst Wikipedia och NE) för att söka material.
• Eleverna hade egna bloggar där jag kunde följa deras arbete.
• Vid genomgångar använde jag vita tavlan och projektorn för att kunna understryka och visa det jag talade om.
• Eleverna skulle när de redovisade använda minst ett hjälpmedel i form av till exempel vita tavlan, overhead och/eller projektorn.

"Det utvidgade textbegreppet":

• Eleverna utgick från sina kursböcker som innehåller såväl texter som bilder och övningar.
• De kompletterade med material från Internet och var uppmanade att hitta bilder som illustrerar det som de skulle redovisa om.
• De fick även använda sig av ljudfiler, korta filmklipp och göra egna dramatiseringar. De elever som redovisade om dialekter lät oss till exempel lyssna till några olika personer som talade olika dialekter (via webbplatsen SweDia) och eleverna som talade om könsskillnader dramatiserade skillnaderna mellan könen genom att spela en typisk tjej respektive typisk kille och hur de gör och talar. 

Några slutsatser:

Ja, det var det hela. Eleverna var helt nya för mig och jag för dem. Jag kände att jag behövde vara extra tydlig och ha bra kontroll, så att eleverna kände trygghet och ingen kunde smita undan, glömmas bort eller misslyckas helt. Att jag utgick från kursboken gjorde det lättare för eleverna, särskilt för de som är mindre studiemotiverade och mer studieovana. Det gjorde det också lättare för mig att se hur bra läsförståelse de hade och om de kan plocka ut det viktigaste i en text.

Kursbloggen, genomgångarna och min handledning gjorde det lättare för mig att var tydlig och deras individuella bloggar gjorde det lättare för mig att via mina kommentarer skapa kontakt och trygghet och samtidigt få bra kontroll, men det var en tuff uppgift för de var totalt 33 elever ...

Något som jag tycker är en svaghet hos mig som lärare är att jag har en tendens att vara för omständlig i min strävan att ge mina elever många goda råd. Detta är en balansakt jag behöver jobba mer med.

Har ni tips på hur planeringen kan förbättras, så kom gärna med lite konstruktiv kritik! Tack på förhand!

En hyllning till fiktionen

Fiktionen kan spegla verkligheten, men inte nog med det, den kan även påverka framtiden.

Här kan du se Jessica Wises inspirerande och knappt 5 minuter långa film om hur fiktionen kan förändra världen:

Lustläs på SOFI:s dialektsida

Institutet för språk- och folkminnen har på SOFI:s dialektsida publicerat en hel del intressant och matnyttig material, som man kan ha nytta av i skolan.


Några sidor som jag särskilt fastnat för är:

Lustläsning och lustlyssning

Vanliga frågor och svar om svenska dialekter:  http://www.sofi.se/8947. Här kan du få lite allmänbildning kring dialekter. Frågorna väcker nyfikenhet och jag tror att många är intresserade av svaren, som dessutom ofta är trevligt, enkelt och mottagaranpassat skrivna. Där kan du till exempel få veta vad som kännetecknar "dialekter" och vad det är för skillnad mellan olika "språk" och olika "dialekter" samt vilken positiv bild som medierna i dag förmedlar av olika dialekter och hur det sett ut i medierna tidigare. Ibland får man också tips på andra ställen där man kan hitta mer information i frågan och/eller en länk till ett ännu mer innehållsrikt svar.

En annan intressant del av webbplatsen är "Lyssna på dialekter":  http://www.sofi.se/dialekter/lyssna. Där kan man slå på olika landskap och lyssna, samt läsa vad som sägs (både på dialekt och på ett normaliserat språk). Ett annat tips på en intressant webbplats med exempel på hur olika dialekter låter och vad som kännetecknar dem är SVEDIA2000 http://swedia.ling.gu.se/index.html. Den webbplatsen känns kanske lite omodern i dag, men den har den stora fördelen att där finns mycket fler exempel.

Fördjupning

På en sida på  SOFI:s webbplats  kan du läsa mer om vilka forskningsmaterial som finns i dialektsamlingarna i Lund (liknande förteckningar finns även för Göteborg, Uppsala och Umeå) http://www.sofi.se/1061. Detta är en särskilt intressant sammanställning för dig som är intresserad av att forska vidare kring olika dialekter. En annan del av webbplatsen som passar när man vill undersöka något som har med dialekter att göra är Syd- och västsvensk dialektdatabas http://www.sofi.se/4839. Där kan du söka efter hur olika ord låter och används i olika delar av Sydsverige.

Anpassat skolmaterial

Är du intresserad av att arbeta med dialekter i skolan så kan du på SOFI:s webbplats hitta en pdf med fakta, diskussionsfrågor och övningar anpassade för högstadiet och gymnasiet: http://www.sofi.se/12135

Pröva söka i dialektdatabaser

Är du lite nyfiken på dialekter? Då vill jag rekommendera dig att ta en titt på följande databas för syd- och västsvenska dialektord:

Syd- och västsvenska dialektord  http://www.sofi.se/4839

Vad gäller Skåne så är Albo respektive Norra Åsbo härad färdiga. När jag skulle titta runt lite började jag alltså med en sökning på Albo härad och för att få upp många ord som möjligt så skrev jag i sökrutan.

Vill man veta vad ett särskilt ord heter på dialekt så skriver man in ordet i dess normaliserade form och kryssar för "sök bland normaliserade former".

Vill jag till exempel veta hur man säger "eftermiddag" i Albo härad så skriver jag in ordet i sökrutan och får upp följande:

Då kan jag välja bland "eftermiddag" och sammansättningen "eftermiddagskaffe", när jag vill se exempel på konkreta belägg på hur ordet använts. Jag väljer eftermiddag och får då tillgång till 10 olika exempel. 

Det är kul att man även kan få se de ofta handskrivna lappar som beläggen skrivits ner på. Det gör att man känner sig så nära materialet och forskningen.

På lapparna och i databasen hittar man hur ordet uttalas, vad ordet betyder, var man uttryckt sig så, vem som har sagt så, när det sagts och ibland även uppgifter om hur ordet använts (resten av meningen eller sammanhanget)

Jag passade på att söka på ordet "mat" också och sammansättningar med ordet "mat", för det känns som ett viktigt ord i skånskan. Jag fick många träffar, varav nästan alla hade med mat att göra:

De som inte handlade om mat var: mater som betyder alunskiffer och ord kopplade till det, såsom matersbrått och matershål som betyder alunbrott, några ord kopplade till mattor, såsom matta, måta och matteslarvår samt slutligen matter som betyder orkeslös.

Slutligen tittade jag på olika belägg för ordet "arbete":

I Albo härad säger man tydligen arbeja, arbaja, arbäjja eller arbajja. Uttalsskillnaderna mellan arbeja och arbäjja respektive arbaja och arbajja, tycker jag är svåra att förstå. Antagligen uttalas det ungefär likadant.

Här kan du läsa mer om olika dialekt-resurser på nätet: "Dialekter" http://cwasteson.blogspot.se/2010/12/dialekter.html

Forskare kan och bör skriva för att bli lästa

De flesta av oss undrar nog vad är det för mening med att forska om ingen bryr sig om vad man kommer fram till. Ändå finns det många forskare som inte anstränger sig att skriva så att deras texter blir läsarvänliga. Vad beror det på?

Vill du nå ut till fler läsare eller bättre förstå varför forskarnas avhandlingar alltför ofta är så träiga, tråkiga och svårgenomträngliga, då vill jag rekommendera dig att delta vid följande seminarium "Forskare, skriv för att bli läst!" via webben (Adobe Connect) kl 14.00-15.00 den 25 september 2012. Det så kallade webbinariet är arrangerat av CeFEO, Dela!, ESBRI, ITHU, .SE och SUNET. 

Så här beskrivs webbinariets innehåll på dess hemsida:

• Varför ser traditionella akademiska texter ut som de gör?

• Hur kan man skriva mer läsarvänligt?

• Varför är populärvetenskaplig text inte meriterande?

• Vad kan man som forskare tjäna på att skriva populärvetenskapligt?

• Vilken roll spelar texter för spridning av forskning?

och så här beskrivs talarna:

Jenny Helin forskar om dialog och möten i företag, vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping samt Högskolan på Gotland. Hon disputerade 2011 på en avhandling om möten med möjligheter. Läs gärna hennes debattartikel ”Dags att ifrågasätta den akademiska texten”.

Susanne Pelger är doktor i genetik och forskare i naturvetenskapens didaktik. Hon är verksam vid Lunds universitet och författare till boken Retorik för naturvetare. Hon bloggar också på Naturvetarspråk.