tisdag 10 september 2013

Ett exempel på adaptionsstudie - Mobergs utvandrarserie

I kapitlet ”How to teach film adaptations, and why” i antologin The Pedagagy of Adaptation (2010, s 1ff) beskriver Thomas Leitch engelskundervisningens stora svårighet att få elever att bli aktiva producenter av nya kunskaper. Leitchs förslag på lösning är att man ska lägga stor vikt vid adaptionsstudier och han har skapat en undervisningsidé i fyra steg som man kan få inspiration från och plocka delar utav.
Det räcker enligt Leitch inte att jämföra kända klassiska romaner med filmer som bygger på dem och konstatera att boken var bättre. Det räcker inte heller att analysera adaptioner. För att eleverna ska förstå och kunna tillämpa sina kunskaper, behöver de träna sig i att tänka ut och genomföra egna adaptioner och förklara hur de tänkt under processen.
Alla Leitchs undervisning-steg lämpar sig för grupparbete:
  1. Leitch vill att eleverna ska inse att de flesta filmer är mer eller mindre baserade på tidigare böcker och filmer. Detta kan man göra tydligt genom att man låter eleverna skriva listor med filmer som man sedan försöker dela in i originalmanus och adaptioner. I  samband med detta kommer man dessutom automatiskt in på hur svårt det är att dra gränsen mellan de båda grupperna och att allt som filmas och skrivs påverkar vartannat genom att de står i ett slags dialog med varandra. Leitch vill också att eleverna ska hitta en film var som är baserad på en bok som de inte ännu läst (och gärna som de inte ens kände till). De ska sedan läsa boken och ta reda på hur man använt sig av den när man gjort filmen.
  2. Nästa steg är att eleverna i form av grupparbeten ska göra fördjupade analyser av en adaption. Leitch menar att det till den här uppgiften är en stor fördel att välja en adaption som eleverna redan är mycket välbekanta med och gärna en som de till och med redan innan arbetet börjar har en åsikt om hur trogen den är sin förlaga. Detta ska man enligt Leitch göra därför att eleverna presterar bättre om de jobbar med adaptioner som de redan är välbekanta med.
  3. Det tredje steget är att välja en novell eller ett kapitel ur en roman som eleverna i mindre grupper ska göra ett filmmanuskript på. Nu ska de göra mängder av avväganden vad gäller hur berättelsen måste skrivas om för att passa filmen och de ska kunna motivera sina val.
  4. Det sista steget är att eleverna ska genomföra sina adaptioner och samtidigt skriva en loggbok över sitt arbete: vilka övervägande de gjort, vilka de bestämde sig för, varför och vad detta ledde till. Detta moment är enligt Leitch viktigt därför att när eleverna gör verklighet av sina projekt kommer de fort att inse att de måste fatta nya beslut kring t ex hur scenerna ska filmas, hur de ska ljudläggas, som de inte tänkt på i det tredje steget.
Vilhelm Moberg 1967Till skillnad från Leitch skulle jag gärna vilja att jag och mina elever i en adaptionsstudie fördjupade oss i en klassiker och, eftersom jag även är historielärare, skulle jag gärna vilja att denna klassiker tog upp någon central händelse i historien. Därför väljer jag här att fundera över hur man skulle kunna arbeta kring Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Moberg är en skicklig berättare och adaptionerna på hans romanserie om utvandrarna har rönt mycket uppmärksamhet. Böckerna har filmatiserats av Jan Troell (1971-72) och hans filmversioner fick en hel del priser och böckerna har även använts till en mycket uppmärksammad musikal av Björn Ulvaeus och Benny Andersson (1995).
Här kommer en skiss över vad jag skulle vilja göra: (Jag inser att jag inte har riktigt koll på hur mycket man måste läsa och se av romanerna och filmerna och musikalen för att klara av att göra uppgifterna. Jag tror dock det är svårt att hinna läsa och se allt.)
Utvandrarna
  1. Vi ska läsa inledningen på romanen Utvandrarna och jämföra med Troells inledning av filmatiseringen och dra nytta av de intressanta jämförelser som tagits upp av Jörgen Bruhn i en föreläsning i kursen Film och litteratur i svenskundervisningen vid Linnéuniversitetet, sommaren 2013. Bland annat ska vi lägga märke till skillnaderna och likheterna mellan de 8 prosasidorna i romanen och de sex inledande textrutorna i filmen och så ska vi lyssna till naturljuden och ljuden av arbetande människor i Troells film och lägga märke till övergången till kyrkscenen med hjälp av ett slags ljudbrygga: kyrkklockornas klang och prästens tal hörs redan innan vi får se kyrkorummet.
  2. Vi ska bläddra i romanen och läsa valda delar för att försöka beskriva hur den är skriven. I samband med detta ska vi titta på brevens placering och funktion och studera berättarperspektivet.
  3. Vi tittar också på delar av filmerna och läser om musikalversionen som finns ingående beskriven i uppslagsverket  Wikipedia.
  4. Vi jämför de olika versionerna: Vem eller vilka är huvudpersonerna i Mobergs roman? I Troells filmer? I Anderssons och Ulvaeus musikal? Varför? Vad representerar de olika personerna?
  5. Vi fortsätter med att jämföra de olika versionernas budskap och tema: Vad handlar de olika versionerna om? Var ligger tyngdpunkten? Vad ville Moberg få sagt med sitt verk? Varför valde Troell att filma det och vad ville han ha sagt med sin version? Varför valde Andersson och Ulvaeus att ta upp berättelsen igen och vad ville de uppnå?
  6. Vad kan vi lära oss av de olika versionerna om hur det var att leva då (vid den tid som berättelsens handling utspelas, d v s  i mitten av 1800-talet, när romansviten skrevs i mitten av 1900-talet och när den adapterades under senare delen av 1900-talet)? Har personerna och deras levnadsöden något att lära oss om hur det är att leva i dag? Vad kan Moberg ha ansett om det? Troell? Andersson/Ulvaeus? Vad anser vi, d v s du och jag, i dag?
  7. Eventuellt skulle vi kunna gå vidare med projektet genom att dela upp klassen i grupper där varje grupp väljer en karaktär ur handlingen och bestämmer vilket som är hans eller hennes övergripande dilemma. Därefter ska de olika grupperna ta ställning till hur denna person och detta dilemma skulle kunna skildras i en kortfilm. De får mycket fria tyglar och kan själva välja om de vill behålla samma namn och samma tid och detaljer eller om de vill överföra karaktären till ett annat sammanhang och omarbeta rollen så den är jämförbar men ändå anpassad till de nya förutsättningar som den nya tiden och/eller miljön för med sig. Det kan räcka att redovisa filmidéerna genom att prata om hur man tänkt göra, men skulle man hinna vore det fint att löpa linan fullt ut och till och med skapa de där filmerna.
Källförteckning:
Andersson, Benny & Ulvaeus, Björn (1995). Kristina från Duvemåla, musikal baserad på Mobergs utvandrarepos.
Leitch, Thomas (2010). “How to Teach Film Adaptations and Why”. Ur: Cutchins, Dennis. The Pedagogy of Adaptation (2010, s 1-20). The Scarecrow Press, Plymouth.
Moberg, Vilhelm (1949-59). Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) och Sista brevet till Sverige (1959)Albert Bonniers förlag, Stockholm.
Svenska Filminstitutet, Svensk filmdatabas, uppslagsartikel: ”Utvandrarna (1971)” http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=4865
Troell, Jan (1971-72). Utvandrarna(1971), Nybyggarna (1972), filmatiseringar av Mobergs utvandrarepos.
Wikipedia, uppslagsartikel: ”Kristina från Duvemåla”, hämtad 2013-07-16 från: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kristina_fr%C3%A5n_Duvem%C3%A5la&oldid=21950116

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...