Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan

Simrishamns kommun har tagit emot många nyanlända. Inom kommunens skolor har man därför arrangerat flera fortbildningar på temat. Strax före sommarlovet 2016 arrangerade Barn- och utbildningsförvaltningen till exempel en heldag på Grand med flera föreläsningar och workshops på temat integration och möten med andra kulturer. Här kan du läsa mer om den dagen: ”Kompetensutveckling inom integration och kulturmöten”.

Behov av språkutvecklande arbetsformer i skolan

Detta blogginlägg kommer att handla om en intressant heldagsfortbildning om språkutvecklande undervisning som hölls av Tiia Ojala för hela Korsavadsskolornas personal och andra inbjudna gäster i början av januari 2017.

Korsavadssskolan har tagit emot ca 150 nyanlända elever under de två sista åren, berättade Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan i Simrishamn, i samband med att hon presenterade föreläsaren och välkomnade alla deltagare. Just nu har man ca 100 nyanlända elever på skolan. All skolans personal behöver därför hjälpas åt att hitta bra vägar att stötta, handleda och utveckla de nyanländas elevernas språk och kunskaper.

Dagens föreläsare, Tiia Ojala, är legitimerad lärare i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare och föreläsare. Hennes föreläsning handlade om de nyanländas behov och hur man kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att nyanlända elever ska klara sig bättre i skolan och i samhället i stort. Det handlar till exempel om att …

• ta reda på gruppens förkunskaper och skapa en förförståelse,
• arbeta med viktiga nyckelbegrepp och ha uppgifter där eleverna behöver använda begreppen i sina sammanhang,
• använda sig av visualiseringar som till exempel kroppsspråk, filmer och bilder,
• ge  förebilder till exempel genom att visa hur man kan lösa olika typer av uppgifter,
• diskutera vad som är bra och vad som kan utvecklas i en lösning av en uppgift,
• göra en liknande uppgift tillsammans med eleverna innan de ska arbeta enskilt,
• att ta reda på vad eleverna kommer ihåg, förstår och tagit fasta på vad gäller undervisningen,
• prata med eleverna om deras utveckling i såväl språket som i de respektive skolämnena.

Särskilt flerspråkiga elever har behov av dessa språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men de är bra för alla elever. Läraren anpassar materialet och förväntningarna efter sin elevgrupp.

Medmänniskan

– Vad är det som de nyanlända säger att de mest längtar efter när de kommit till Sverige? frågade Tiia Ojala, retoriskt. Jo, de säger alla att de behöver en medmänniska. Ensamheten är stor.

Tiia Ojala berättade bland annat om eleven Firel som varit i Sverige i två år och på den tiden lyckats uppnå betyget D i svenska som andraspråk. På bilden kan du läsa Firels förklaring till varför det gick så fort för henne att lära sig svenska. Några av de saker hon tar upp är att hon känt sig välkommen, hoppfull och fått ett tydligt och bra stöd.

Tiia Ojala framhåller att det är viktigt att vi visar att de nyanlända är välkomna, t ex med hjälp av olika former av fadderskap. Det är också viktigt att vi inte betraktar dem som offer, utan ser dem som de starka individer de är och att vi i den mån det behövs hjälper dem att hitta sin inre styrka.

Prioritera skolsvenskan

Forskning visar att det normalt tar mellan mellan 6 och 8 år att lära sig skolsvenska. Det är en väldigt lång tid för dessa barn och ungdomar. Kan vi acceptera att det tar så lång tid? Hinner de ens med en utbildning om de ska lära sig språket först, innan de kan börja lära sig ämneskunskaperna?  Tiia Ojala återkom flera gånger till att vi måste prioritera skolspråket framför vardagsspråket. Vardagsspråket lär eleverna sig ändå – i vardagen. Skolspråket måste de däremot lära sig i skolan.

Tiia Ojalas anser att man inte ska jobba med ordlistor med lösryckta ord för till exempel olika kroppsdelar eller klädesplagg, utan istället arbeta med orden i sina sammanhang. Skolan ska prioritera den undervisning som ger betyg och en bättre integration. Det är viktigt att alla som träffar ungdomarna tänker på att hjälpa dem att utveckla sitt språk och sina kunskaper om svenska förhållanden.

Boktips

Tiia Ojala tipsade särskilt om boken Greppa språket, som gavs ut av Skolverket 2012. I den kan man bland annat läsa att de viktigaste framgångsfaktorerna för språkinlärning. Det är bra att medvetet arbeta för att …

• utöka elevernas ordförråd och se till att öva orden i sina sammanhang,
• ge mycket språklig stöttning och
• ge eleverna många tillfällen att aktivt träna sig att använda språket för att kommunicera – läsa, skriva, tala och lyssna.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att …

• man – även med nyanlända – ska tala om hur det går med deras utveckling av ämneskunskaper.

Du kan ladda ner boken som pdf här:  Forskning för skolan: Greppa språket 

Här kan du se fler bilder från föreläsningen: ”Tiia Ojala om språkutvecklande undervisning”, 10 jan 2017.

Text och bild: Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn