tisdag 28 maj 2013

Språkets betydelse

Sven Strömqvist
Sven Strömqvist, professor i lingvistik,
föreläste för intresserade elever på
Österlengymnasiet.
Vad är ett språk?

Den 5 mars 2013 besökte Sven Strömqvist, professor i lingvistik vid Lunds universitet, Österlengymnasiet för att prata om hur vilket språk man talar får konsekvenser för hur man tänker och vad man minns.

Här kommer mina anteckningar:

Orden vi väljer präglar vår upplevelse

He puts the glas on the table.
Han ställer glaset på bordet.
Ställa respektive lägga - vilka ord vi använder påverkar hur vi upplever verkligheten.

Sven Strömqvist
Ett spännande inslag i föreläsningen var Strömqvists många
exempel från aktuell språkforskning.
Forskare har visat en bildberättelse som informanterna får berätta till. Man har velat titta på språklig variation och åldersvariation. Berättelsen fick alltså inte vara för svår för 5-åringar och inte för tråkig för vuxna. Man ville inte ha några ord utskrivna för att översättningar från engelska till t ex turkiska blir mer engelska än om de skrivs direkt på turkiska. Subjekt och predikat finns i alla språk. Man tittade bl a på tempusböjningen på verben och på vilka ord man valde att använda och vad de fokuserar på i bilderna. Ordet "exit" poängterar t ex att man förflyttar sig från inne till ute. Rörelsesättet visade sig vara viktigt i ryskan.

Ex.
Hon går över gatan.
Hon korsar gatan.
Hur påverkar ordvalet vad man ser och tänker? Hur påverkar det vad man minns?
Vilka kommer ihåg vad hon hade på fötterna?

För- och nackdelar med korta ord

Sven Strömqvist
Strömqvist gav exempel på ett kort mångtydigt ord "för"
och ett längre entydigt ord "övertygelse".
"För": ett kort ord som kan betyda många saker, för på båten, för i dansen, orsak (verkan): det är varmt för att solen skiner, syfte (framåtsyftande): för att lyssna på dig,
"Övertygelse": ett långt ord som betyder bara en sak

Sven Strömqvist
Det finns både fördelar och nackdelar med långa respektive
korta ord. Många ord är på mellan fem och tio bokstäver.
Det finns både nackdelar o fördelar med långa respektive korta ord. Att ett ord kan betyda många saker kan t ex vara både praktiskt och förvirrande.

Sven Strömqvist
Medellånga ord går snabbast att tolka. Riktigt korta ord
respektive långa ord tar längre tid att uppfatta.
Det finns två principer som styr vår språkliga aktivitet:
Tydlighet (vara så tydlig som möjligt)
Enkelhet (inte anstränga sig mer än nödvändigt)

Sven Strömqvist
I undersökta tidningstexter från 1997 visar det sig att "i", "och"
och "att" är de vanligaste orden. Ordet "han" kommer på 19
plats. Hur mycket längre ner i listan ordet "hon" kommer
förtäljer inte tabellen.
Det finns forskning över vilka ord som är vanligast i löpande text och hur många bokstäver som är vanligast per ord.

Några begrepp

Synonym: ord med likartad betydelse, finns det några ord som betyder exakt samma sak?
Homonymer: samma ordform men olika betydelser, t ex ordet "för".

Det finns inte två ord på två olika språk som betyder exakt samma sak, inte ens "that" och "att".

Finns det språk som är extra svåra?

När man lär sig ett språk så finns det varken lätta eller svåra språk. När man sedan börjat lära sig ett specifikt språk får man dock förutfattade meningar om andra språk och vissa upplevs som lättare resp svårare.

Ska man bli riktigt bra på något måste man öva minst 10 000 timmar. Om man räknar på det lite slarvigt så kan man säga att 40 h/veckan i 5 år lyssnar och tränar ett barn på att förstå det språk som omger henne eller honom = 10 000 h.

Forskare har studerat hur svårt det är att stava i olika språk. Finska, turkiska och italienska barn har lättare att stava 1-10. Engelska barn hade svårast. Danska barn hade också mycket svårt.

Bernard Shaw har gett ett kul exempel på hur knepigt det är att stava på engelska. Han föreslår nämligen att man skulle kunna skriva "fish" så här:
"Gh o ti"
F som i enough
I som i woman
Sh som i nation

Det finns flera tusen teckenspråk. De har inget skriftspråk. Det är stor skillnad mellan norska och svenska, lika stor som mellan svenska och japanska teckenspråk.

Hur påverkas minnet av vad vi berättar?

Sven Strömqvist
Sven Strömqvist berättade om minnesforskning och lite
förvånande resultat kring hur människors minne fungerar.
Ett förvånande resultat fick en grupp forskare som jobbade med minnestester. Deras försökspersoner fick berätta för att minnas ... och för att glömma. Hälften av deltagarna fick nämligen göra minnestestet efter att de först berättat om vad de sett för en tredje person. Konstigt nog gick det sämre för dem som fått göra detta. Detta förklarade man med att försökspersonerna, när de berättade vad de sett, samtidigt selekterade detaljer, abstraherade och undertryckte det som kändes överflödigt. När man ska lösa en uppgift måste man nämligen trycka undan all information som inte behövs.

Lite annat smått o gott om språkforskning

Det finns forskning kring hur lång reaktionstid det krävs innan man förstår vad ett ord betyder. Man mäter ögonrörelserna och finner att vuxna vana läsare endast behöver göra en fixering vad gäller ord på upp till 10 bokstäver.

Sven Strömqvist berättade om en kollega som spelat in tal och klippt ut korta sekvenser. Dessa blev helt obegripliga lösryckta ur sitt sammanhang, men när man hör respektive ord i sitt sammanhang så hör man direkt, t ex "sovjetiska ambassaden".

Behaviour economics innebär t ex att man studerar hur människor fattar viktiga beslut t ex kring sparande. Några forskare vid Stanford studerar t ex hjärnaktiviteten när människor handlar med aktier.

Ju mer språk man lär sig, desto mer lika blir man, desto mer lika tänker man.

Människan har ett jättestarkt grundbehov av att skapa mening. Ett tydligt exempel på detta är att när forskare lägger till en luftballong på en bild i ett familjealbum börjar den som äger bilden genast att berätta om den där ballongen.

Vad gäller språk finns det mest mångfald nära ekvatorn fram till för ca 100 år sedan. Ju längre från ekvatorn desto färre språk och skillnader. Man tvingades att ha mer utbyten med varandra för att få tag i det som man behövde. Nya Guinea och norra Australien har flest språk.

Om inte tillräckligt många experter använder ett språk inom sitt område så får man en domänförlust.


1 kommentar:

IngridJ sa...

Intressant att läsa. Fantastiskt egentligen att människan utvecklat språk och hur man liksom tänker i ord. Och hur man minns mer om man berättat.
40 timmar i veckan under 5 år - ett rejält arbete att förstå ett språk. Inte så konstigt att jag har svårt att förstå de språk jag läst i skolan.

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...