Lustfylld lek med språk
Forskning visar att språklekar är ett effektivt sätt att träna upp barns språkliga förmåga och att ljudlekar gör det lättare för barn att lära sig att läsa och skriva.
Det räcker dock inte att man leker med olika språkljud, rim, rytm och stavelser. Man måste också prata om vad man gör, så att barnen lär sig sätta ord på det. På så vis utvecklar barnen sin språkliga medvetenhet.
Alla barn har nytta av att leka med språket, men särskilt de barn som har olika former av språksvårigheter har nytta av lekarna. De kan upptäckas tidigare och få mer tid och hjälp att utveckla sitt språk. Därmed är de bättre förberedda när de börjar skolan.
I linje med detta har man i Simrishamns kommun valt att satsa på en metod som kallas Språkljudslek. Metoden är utvecklad i Örebro av specialpedagog Märta Nyman-Johansson och förskolelärare Solveig Edvardsson. När Solveig flyttade till Simrishamns kommun fortsatte hon att använda och vidareutveckla metoden. Vad som framför allt skiljer den från andra språkutvecklingsmetoder, såsom Bornholmsmodellen och Trulle, är att den är anpassad för yngre barn.
Förskolelärare Solveig Edvardsson berättar hur hennes intresse för språkljudslekar väcktes när hon insåg att en del barn går igenom hela grundskolan utan lära sig läsa. Det ska inte kunna gå så långt. De barn som har språksvårigheter bör upptäckas tidigt. Genom systematisk och lekfull träning redan i förskolan, kan dessa barn lättare komma ikapp de andra.
Alla barn ska få hjälp att lyckas
Hösten 2013 beslutade Simrishamns kommun att alla kommunens barn ska få ta del av Språkljudsleken. Förskolechef Maria Tegnér berättar att beslutet fattades därför att man ville skapa en mer likvärdig förskola för kommunens barn. Språkljudsleken är till för alla, inte bara för de barn som har turen att gå på förskolor med personal som är särskilt intresserade av språkutveckling och inte heller bara för de barn som har särskilda språksvårigheter. Maria är noga med att poängtera att även om man utbildar och uppmuntrar personalen till arbete med denna metod, är inte avsikten att språkljudsleken ska ersätta allt annat arbete med språkutveckling. Det finns många bra språkutvecklande metoder och de kan tillföra barnen olika kunskaper och färdigheter. Det är till exempel också viktigt att ta sig tid för berättelser och samtal, att läsa mycket tillsammans och att jobba med ramsor och sånglekar.
Maria Tegnér berättar att det inom en kommun kan vara stora skillnader mellan vilka kunskaper och färdigheter barnen har när de börjar förskoleklass. När Maria blev förskolechef för förskoleområde Syd, var hon därför mycket angelägen om att man i hela Simrishamns kommun skulle enas kring ett övergripande arbetssätt kring barnens språkutveckling.
Ett systematiskt arbete under lekfulla former
Språkljudslek innebär att man systematiskt och lekfullt jobbar med språkljud, stavelser och rim redan när barnen går i förskolan eller i pedagogisk omsorg (hos dagmamma). Barnen får bland annat lära sig de olika språkljuden; hur ljuden används och skiljer sig åt. De utvecklas socialt, genom att övningarna görs i grupp, och de utvecklas språkligt, genom att tala, lyssna och experimentera med språket. Eftersom materialet bygger på lek, finns det inte rätt och fel och man hjälps åt.
Inom Språkljudslek finns det en mängd olika typer av material och tips på hur man kan använda dem. De här korten används till exempel när barnen ska lära sig olika vokalljud.
För att inspirera och utbilda de pedagoger som ska leda Språkljudslekarna, besöker Solveig Edvardsson kommunens förskolor och pedagogisk omsorg. Hon presenterar några enkla övningar, lekar och material för barnen och personalen och man jobbar sedan vidare med detta minst en gång i veckan tills Solveig kommer tillbaka med ett nytt material tre veckor senare.
Man börjar med de olika ljuden
Språkljudsleken går ut på att man börjar med att lära sig de olika språkljuden med hjälp av en bild, ett tecken med handen och ett ljud med munnen. Bilden kan t ex visa en boll som studsar, med handen gör man rörelsen som om man studsar en boll mot golvet och samtidigt säger man ”b”, ”b”, ”b” för varje studs, eller så kan den visa en glass, med handen låtsas man att man håller glasstruten och smakar på glassen, samtidigt säger man ”mmm, vad gott!”.
Särskilt barn som har svårt att uttala och höra skillnaden mellan olika ljud har nytta av att man använder sig av flera sätt att beskriva ljudet. Eftersom språkleken börjar med ljuden (och inte bokstäverna) får man mer tid att lyssna in dem.
De gula korten på bilden här intill symboliserar olika konsonantljud. Man pratar kring korten och de ljud som de symboliserar och leker bl a ”Sjön vill ha alla mmm.”
Ett annat sätt att träna språkljuden är ”Finns i sjön”. Barnen ska samla par och frågar varandra ”Har du ”vvv”? I början vågar flera av barnen bara fråga sina närmsta vänner, men efter ett tag inser de att de måste fråga även andra om de ska kunna få ihop några par.
Ljuden sätts ihop till stavelser och ord
Barnen lär sig känna igen olika språkljud och kan därmed höra vilka ord som slutar på samma sätt. De lär sig att det kallas för att orden ”rimmar”.
Barn som inte kan känna igen rim, har troligtvis inte ännu förstått de olika språkljuden eller skillnaden mellan ordens betydelse och form. Man behöver förstå detta för att kunna lära sig läsa och skriva. Dessa barn behöver därför upptäckas tidigt. Då kan man ge dem chansen att leka extra mycket och systematiskt med språket.
Vilka ord slutar med samma ljud? Det kan låta som en väldigt enkel fråga, men för att kunna besvara den måste barnen bl a ha god ordförståelse, förstå skillnaden mellan ordens betydelse (vad de är) och form (hur de sägs och skrivs), kunna se skillnader och likheter mellan olika ljud och veta vad som är början, mitten och slutet på ord.
En lek kan vara att barnen ska ge pedagogen olika ljud och berätta hur de låter och att man ska skapa ord av de ljud man har: vilka ord kan vi skriva av ljuden ”a”, ”t” och ”m”? Jo, vi kan skriva ”mat” och ”tam”. Hur kan man använda ordet ”mat” i en ”mening”? Vad betyder ordet ”tam”?
En annan lek går ut på att barnen lär sig att om man lägger till eller byter ut ett språkljud får man en annan betydelse: ”ko”, kan bli ”sko”, som kan bli ”skog” och ”orm” kan bli ”ord”, ”pil” kan bli ”bil”.
Utvärdering i vår
Under våren kommer Solveig Edvardsson att göra en kartläggning av förskolebarnens språkliga medvetenhet: kan de rimma, kan de klappa antalet stavelser i ett ord, kan de göra ett ord av två och två av ett, kan de höra vilket ord som är långt respektive kort och kan de höra vilka ord som börjar respektive slutar på samma ljud? Om man tidigt upptäcker de som har svårigheter kan man se till att dessa barn får hjälp att leka mer med språket.
Samtidigt kommer Maria Tegnér att göra en mer omfattande utvärdering bland förskolelärarna kring Språkljudsleken. Hon har redan fått in en del preliminära resultat. De visar bl a att barnens upplevelse av språkljudsleken är positiv, att pedagogerna tycker att materialet är lättanvänt och att barn med annat modersmål än svenska hade nytta av det.
Förslag på vidareläsning:
- Arpi, Torsten, ”Lustfyllda språklekar kan göra det lättare för barn att lära sig läsa” publicerad på webbplatsen för Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, 2012-05-14: http://ufn.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/lustfyllda-spraklekar-kan-gora-det-lattare-for-barn-att-lara-sig-lasa.cid1078857
- Höglund, Carl-Magnus, ”Forskning positiv till språklekar”, publicerad i Lärarnas Nyheter 2012-10-07: http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/10/07/forskning-positiv-spraklekar
- Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, ”Språklig medvetenhet, en brygga mellan talat och skrivet språk”, publicerad på webbplatsen Läsa & skriva, senast uppdaterad 2013-09-03: http://spica.utv.miun.se/lasaochskriva/?page=spraklig_medvetenhet
Här kan du läsa i media om Solveig Edvardsson och språkljudslek:
- Lawesson, Emma, ”Språk blir en lek med språkljudslek”, publicerad i Ystads Allehanda 2012-12-18: http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article1774126/Sprak-blir-en-lek-med-sprakljudslek.html
__________________________________
Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar