Något som jag gärna vill att mina elever ska bli medvetna om är att en sak kan berättas på så många olika sätt. Hur mycket tid eller hur många ord du får använda påverkar till exempel vad du hinner få sagt och vilket intryck du kan ge. Längden spelar med andra ord en viktig roll.
Detta är en bra övning i detta som jag fick på en kurs vid Karlstads universitet:
Skrivvariation I
Presentera ditt yrke och din arbetsplats i tre versioner: ca 5 meningar, 15 meningar och 30 meningar.
Hur skulle du lösa den?
Så här gjorde jag:
Version 1 (ca 5 meningar)
Jag arbetar som lärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn. Österlengymnasiet är en kommunal gymnasieskola. I dagsläget har vi cirka 400 elever fördelade på yrkesförberedande och högskoleförberedande program. Vi har också lärlingsutbildningar inom de flesta praktiska yrken.
Version 2 (ca 15 meningar)
Jag arbetar som lärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn. Österlengymnasiet är en kommunal gymnasieskola med Österlen som sitt främsta upptagningsområde. I dagsläget har vi cirka 400 elever fördelade på yrkesförberedande och högskoleförberedande program. Vi har också lärlingsutbildningar inom de flesta praktiska yrken. Österlengymnasiet är bland annat känt för att Forskningsnätet Skåne startade här. Forskningsnätet arrangerar bland annat att forskare kommer till skolan och föreläser och håller seminarier och att gymnasieelever gör studiebesök på forskarinstitutioner. Skolan har också mycket utbyten med andra skolor och gymnasieelever i andra länder, framför allt i Frankrike, Italien, Tyskland och Polen.
Som lärare får man arbeta tillsammans med andra och man jobbar mycket med problemlösning. På så vis får man ständigt lära sig nya saker och när allt fungerar som bäst kan man göra en positiv skillnad i andra människors liv. Ämnena svenska och historia passar bra ihop. I båda ämnena lägger man tid och kraft på att arbeta med informationshantering och källkritik. I båda ämnena tittar man också mycket på såväl sändarens som mottagarens tolkning och perspektiv. På Österlengymnasiet har vi satsat mycket på användning av datorer. Detta har skapat nya möjligheter för både lärare och elever att kommunicera, arbeta tillsammans, nå ut till mottagare och hitta kreativa lösningar. Sammantaget gör detta att mitt yrke är ett av de roligaste och mest krävande yrken som finns.
Version 3 (ca 30 meningar)
Jag arbetar som lärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn. Österlengymnasiet är en kommunal gymnasieskola med Österlen som sitt främsta upptagningsområde. Följande gymnasieutbildningar ges på skolan: el- och energiprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, ekonomiprogrammet, estetiska programmet med inriktning musikalteater, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Skolan satsar dessutom mycket på lärlingsutbildningar och inom denna utbildningsform finns: barn- och fritidsprogrammet, hantverksprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hotell- och turismprogrammet, industritekniska programmet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, vvs- och fastighetsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. I dagsläget har vi cirka 400 elever, men det är stor konkurrens om kommunens elever och vi måste därför arbeta mycket för att få eleverna att inse fördelarna med att studera här istället för i Ystad, Kristianstad, Lund eller Malmö.
Österlengymnasiet är bland annat känt för att Forskningsnätet Skåne startade här, på initiativ av engagerade föräldrar och lärare. Forskningsnätet arrangerar bland annat att forskare kommer till skolan och föreläser och håller seminarier och att gymnasieelever gör studiebesök på forskarinstitutioner. Verksamheten har sedan successivt utvidgats till att inbegripa även Skolstaden i Helsingborg, Sankt Petri skola i Malmö och Hässleholms tekniska skola. Österlengymnasiet har också mycket utbyten med andra skolor och gymnasieelever i andra länder, framför allt i Frankrike, Italien, Tyskland och Polen. Det vanligaste är att eleverna gör kortare studiebesök och bor hos värdfamiljer, men det förekommer även att elever väljer att göra delar av sin praktik utomlands.
Som lärare får man arbeta tillsammans med andra och man jobbar mycket med problemlösning. På så vis får man ständigt lära sig nya saker och när allt fungerar som bäst kan man göra en positiv skillnad i andra människors liv. Ämnena svenska och historia passar bra ihop. Jag är därför mycket nöjd med min ämneskombination. I båda ämnena lägger man mycket tid och kraft på att arbeta med informationshantering och källkritik. I båda ämnena tittar man också mycket på såväl sändarens som mottagarens tolkning och perspektiv. Vi ställer oss till exempel frågor som vem är avsändare och vad har avsändaren för syfte med sin text. Vi intresserar oss också mycket för hur mottaren kan tolka budskapet och hur tolkningen påverkas av vilken tid vi lever i.
På Österlengymnasiet har vi satsat mycket på användning av datorer. Detta har skapat nya möjligheter för både lärare och elever att kommunicera, arbeta tillsammans, nå ut till mottagare och hitta kreativa lösningar. Det är i dag enkelt att kombinera sina texter med bild, ljud och film. Jag har stor nytta av att vi kan samla allt material i digitala portfolios och att vi kan skapa bloggar och wikis där vi redovisar och diskuterar våra arbeten. Informationssökning på Internet ger också rika möjligheter att tala om källhantering och var gränsen går mellan citat, referat och plagiat. Att arbeta som lärare är med andra ord ett av de roligaste och mest krävande yrken som finns.
Zara Hedelin jämför textgenrer med musikgenrer och jag tycker att den jämförelsen var bra. Vi känner direkt igen en musikstil som till exempel hårdrock eller disko. På samma sätt ser vi direkt skillnaden på lagtexter och brev och om man går in på detaljer så ser vi lätt skillnad på myndighetsbrev och privata brev.
Hedelin rekommenderar oss att börja med att göra upp en innehållskarta eller så kallad tankekarta/mindmap. Fördelen med dessa är att de är så bra att använda när man försöker kläcka idéer. Det är lätt att lägga till nya punkter och få överblick.
Jag använder mig också nästan alltid av tankekartor, när jag planerar en text. När jag är klar med idékläckandet brukar jag försöka se samband mellan mina olika punkter. Jag försöker skapa en struktur. Kanske hör några av dem ihop, kanske är någon av dem egentligen underordnad en andra. Jag brukar också sätta siffror på de olika punkterna för att det ska bli tydligt hur många aspekter jag tänker ta upp (jag försöker att inte ha med för många) och i vilken ordning som passar bäst.
Nu är det dags att skriva. Hedelin jämför skrivandet med idrottandet. Man måste träna för att bli bra och för att bli bättre, och man har nytta av bra hjälpmedel. I sporten behöver man till exempel bra träningskläder och skor och i vårt fall bland annat ordböcker och skrivregelsamlingar.
När texten är färdig så får man läsa den flera gånger och helst även be en kollega eller vän att läsa och ge respons på den. Det är nämligen lätt att man blir lite "blind" för sin egen text: man läser det man vill att det ska stå.
Zara Hedelin ger tipset att man ska försöka fantisera kring hur mottagaren skulle ta emot budskapet när det skrevs på ett visst sätt och försöka anpassa sig efter detta.
För någon dag sedan skrev jag om att jag kommit in på en kurs i hur man kan skapa och arbeta med personliga lärmiljöer. I dag tänkte jag berätta att jag även kommit in på en kurs i hur man skriver texter i jobbet. Kursen heter Praktisk svenska: Skrivande i arbetslivet och ges på distans vid Estetisk-filosofiska fakulteten vid Karlstads Universitet. Här kommer en kursbeskrivning:
Inlägg
