Digital portfolio i skolan

I dag görs många elevers portfolior digitalt och detta har flera fördelar. Det är enklare att samla olika typer av material och man behöver inte hålla reda på mängder av papper och pärmar. Det är också förhållandevis säkert, eller som Richardson skämtsamt skriver i sin bok Blogs, wikis, podcasts and other powerful web tools for classrooms: ”The dogs never eat it”.

Fler dokumentationsmöjligheter

När man arbetar med digitala portfolior kan man använda sig av fler dokumentationsformer än när man arbetar med pappersbaserade varianter. Man kan till exempel lägga in bild-, grafik-, ljud- och filmfiler. Enligt Dag Österlund, studierektor på institutionen för Interaktiva medier och lärande vid Umeå universitet, blir det på så vis lättare att synliggöra mer praktiska och estetiska ämnen i stil med musik, idrott och slöjd.

Ökad tillgänglighet

Tack vare digitaliseringen kan man lättare att göra kopior på materialet eller ha det tillgängligt på webben. På så vis kan flera personer titta på samma material samtidigt och det blir enklare för lärare och handledare att ge kontinuerlig respons.

Hyperlänkar främjar lärandet

Digitaliseringen gör det också lättare att länka mellan olika delar av elevernas material och mellan deras material och olika webbsidor. Detta innebär fördelar för såväl skribenten som läsaren. Enligt Lars Lindström, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, främjar hyperlänkarna lärandet genom att de passar hjärnans sätt att bearbeta information (Ellmin och Ellmin, 2003).

Digital kompetens

När man arbetar med digitala portfolior tvingas man att lära sig hantera en flera olika typer av teknisk utrustning, programvaror och filhantering. Dessa kunskaper har man nytta av i många andra sammanhang.




Lärandet i centrum

Roger och Birgitta Ellmin skriver i sin bok Att arbeta med portfolio (2003) att arbetet kring digitala portfolior har en tendens att kretsa kring tekniken istället för pedagogiken. Tekniken ska bara vara ett verktyg och bör inte stå i centrum för undervisningen. Istället är det elevernas utveckling, lärande och lärmiljöer man ska fokusera på. De påpekar också att det är viktigt att lärare får ägna sig åt lärandet och inte behöver agera datatekniker istället.

Ta ställning till kostnaderna

Tekniken kräver att elever och lärare har tillräcklig tillgång till ett väl utvecklat trådlöst nätverk, datorer och annan kringutrustning. Detta kan vara kostsamt. Skolan bör dessutom tänka på att kunna ge extra stöd till de elever som inte har tillgång till så mycket teknik i hemmet. Eftersom skolors resurser oftast är små, är detta viktigt att tänka på innan man planerar starta digitaliserade portfolioprojekt. Elever och lärare måste kunna få hjälp när de stöter på tekniska problem. Får de inte det stöd som de behöver, kan deras frustration överskugga alla fördelar med digitaliseringen.

Vill du läsa mer?
Ellmin, Roger och Birgitta. Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och praktik, Gothia, Växjö 2003.
Richardson, Will. Blogs, wikis, podcasts and other powerful web tools for classrooms, Corwin Press, 2009.
Österlund, Dag. Portfolio – En metod att se sitt lärande. Två webbaserade föreläsningar på kursen Tillämpad IT i skolan (2009).