Charlotta Wastesons bollplank: RETORIK Steg 3: Elocutio

fredag 1 april 2011

RETORIK Steg 3: Elocutio

I Hans Gunnarssons retorikbok Vältalaren (2006) skriver Gunnarsson att talaren ska eftersträva:

korrekthet,
klarhet,
anpassning och
utsmyckning.

Detta håller jag med om. Kontrollera dina fakta. Märker publiken att du är dåligt påläst förlorar de snabbt intresset för vad du vill berätta. En missad viktig detalj kan göra att de förlorar förtroendet för dig: "Har talaren slarvat med dessa fakta, kan han eller hon ha slarvat med alla fakta. Hur ska jag veta vad som stämmer och vad som inte är sant?"

Välj att uttrycka dig så enkelt och klart som möjligt. Det är i första hand ditt ansvar att de som lyssnar på dig ska kunna förstå vad du menar. Det är du som ska anpassa dig efter dina mottagare, inte tvärt om. Använd ett vårdat talspråk, understryk din disposition med gester och metaformuleringar i stil med "Först skulle jag vilja ..." och "Avslutningsvis vill jag berätta ..." Ger du konkreta exempel på det som du talar om, istället för att bara generalisera, gör du ditt budskap tydligare. Även motsatsen gäller: du gör det lättare för dina åhörare att hänga med om du inte bara radar upp en massa exempel. Visa på samband mellan dina exempel, jämför och generalisera!

Ordvalet är viktigt. Gunnarsson ger några exempel på ord med olika värdeladdning. Säger du till exempel "pigjobb" eller säger du "hushållsnära tjänster"? Blir du glad eller sammanbiten när du hör ordet "skatt"?

Vilka ord du väljer att använda påverkar dina lyssnare och läsare mer eller mindre medvetet. Försök att välja ord som understryker gemenskap, ett slags "vi-känsla", och ord som du tror är lite positivt laddade för din målgrupp när du talar om något du vill åstadkomma. Eventuellt kan du också använda ord som är lite mer negativt laddade när du talar om riskerna ifall man inte gör som du förordar, men detta måste i så fall göras med stor försiktighet och elegant. ;-)

Vet du redan när du förbereder ditt tal att det du ska prata om kan vara kontroversiellt och/eller att dina mottagare troligtvis är skeptiska, bör du vara mycket försiktig med värdeladdade ord. I sådana situationer är åhörarna extra observanta på ditt ordval och letar efter värdeladdade ord som de sedan ska kunna angripa: "Vad menar du med gamla underdervisningsmetoder?", "Vad menar du är den nya moderna pedagogiken?" och "Menar du att allt gammalt och beprövat är dåligt och allt nytt och modernt är bra?" Ett lite klumpigt ordval i fel församling, kan göra att åhörarna slutar lyssna och bara retar upp sig mer och mer. Då slutar de upp med att försöka förstå vad du menar och letar istället bevis på att du har fel.

Vet du å andra sidan att dina åhörare är helt med på noterna kan du fullt ut dra nytta av värdeladdade ord: de gör de redan frälsta ännu mer medryckta.

Är din grupp inte homogen kan du utnyttja tvetydigheter. Gunnarsson ger några exempel på uttryck som man kan tolka själv: "nödvändigt", "tillräckligt". Detta knep känner vi väl alla igen. Vad menar egentligen politikern som säger att "vi måste ge tillräckliga resurser till skolan"? Vill han eller hon öka skatterna för att kunna ge mer pengar till skolan, vill han eller hon omfördela resurserna så att skolan får mer pengar eller anser han eller hon att skolan redan får tillräckligt mycket pengar? Den typen av yttranden kan i bästa fall göra alla åhörare nöjda, oavsett politiskt läger, eller ingen nöjd, eftersom yttrandet är just tvetydigt.

Hans Gunnarsson skriver att utsmyckning bland annat kan bestå i att använda sig av bilder, rytm och kontraster. Dessa behöver man skriva upp och öva in till en början, men om man konsekvent tänker på utsmyckningen av sina tal, så börjar de efter ett tag komma naturligt. Det låter hoppfullt tycker jag!

Bilder kan bestå av till exempel liknelser och metaforer. Någon som var bra på detta var Jesus. Vem minns väl inte liknelsen med "den barmhärtige bankrånaren"?! ;-) Liknelser kan vara mycket bra, men var noga med att tydligt framgår vad du vill ha sagt med dem.

Rytm kan till exempel bestå av upprepningar som stegras i intensitet. Det mest kända exemplet på detta är nog Martin Luther Kings tal "Jag har en dröm", som bland annat kan kan ses, höras och läsas på den här webbsidan: http://www.americanrhetoric.com/speeches/mlkihaveadream.htm eller läsas på svenska här: http://www.retoriksallskapet.se/MartinLutherKing.htm.