Filmen är ett kraftfullt medium

Den här är fin tycker jag:



Vilken familjefar (eller -mor) använder väl inte säkerhetsbältet efter att ha precis ha sett denna film?!

Frågan är om den når fram lika bra till dem som känner sig ensamma och oälskade. Vad tror du?

Anonyma datahackers söker påverka världspolitiken

Många gånger är nog datahackers mer skurkar än änglar, men i dessa dagar är det nog fler än jag som tänker på allt positivt de kan göra för demokratin och yttrandefriheten!

Programmet Klass 9A diskuteras flitigt

Vad tycker du om programmet Klass 9A?

Det skrivs mycket om programmet just nu. På Filippa Mannerheims blogg Dagens skola kan du till exempel läsa ett intressant inlägg och en lång och spännande efterföljande diskussion kring SVT:s tv-såpa Klass 9A: http://www.dagensskola.se/kronikor/en-superpedagog-bor-bjossa-pa-chokla-och-vara-gla

och här kommer en länk till Helena von Schantz inlägg på Newsmill om programserien och om skolans utveckling "Klass 9A ökar lärarföraktet": http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/09/klass-9-a-kar-l-rarf-raktet

Metta Fjälkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, skriver att programserien riskerar att spä på föreställningen att allt är lärarnas fel: http://www.newsmill.se/artikel/2011/01/31/svt-riskerar-att-sp-p-f-rest-llningen-att-det-r-fel-p-l-rarna och blivande lärare Mattias Hamberg skriver att tv-programmet riskerar att få lärare att försöka kväsa oro och frustration bland eleverna genom att hela tiden peka med hela handen och på så vis trappa upp maktkampen mellan lärare och elever http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/02/blivande-l-rare-klass-9a-kan-vara-skadligt.

Själv var jag mycket nyfiken på programmet när det började och så här skrev jag då: http://cwasteson.blogspot.com/2011/02/tar-du-ocksa-chansen-att-coachas.html. Jag tyckte idén var god: lärarna skulle handledas så att de utvecklades i läraryrket och jag hoppades att vi som tittade skulle få nytt bränsle på våra tankar kring lärarrollen och hur vi kan utveckla den.

Tyvärr blev jag mycket besviken. Programmet misslyckas helt med att inspirera och handleda lärarna till att utvecklas som pedagoger. Istället för att stötta dem att våga försöka bli ännu bättre, talar man om för dem att de inte duger. SVT har lagt allt fokus på det som är dåligt på skolan och de förmedlar känslan att läget är hopplöst: det finns inget att bygga vidare på utan allt måste göras om från grunden och under ny ledning. Sedan får vi se hur "superpedagogerna" samlar lättförtjänta poäng hos eleverna och slår sig själva för bröstet. SVT tycks dessutom ha fått med sig tittarna, för även om många retar sig på hur programmet är upplagt, så verkar de flesta skoningslöst överens om att de ordinarie lärarna inte håller måttet. Hur vet vi det och vem vågar försvara dem nu?

Vad får ett sådant här program för konsekvenser? Ja, inte leder det till bättre lärare i alla fall. Och ännu allvarligare är att det rimligtvis leder till att lärare blir mer försiktiga med att släppa in utomstående i klassrummet. När det borde vara tvärtom: när vi borde vara öppna mot varandra, bejakande och stöttande, eftersom det är enda sättet att få lärare som kan lära av varandra och vågar utvecklas!

Vad tycker du om programmet och vad tror du om framtiden?

Anne Frank

Anne Franks öde engagerar. Här kan du och dina elever lära er mer och uppleva hennes gömställe. Samtidigt får ni träna er engelska.

http://www.annefrank.org/en/Subsites/Home/

Tipset fick jag via kursen Digital kompetens och lärande vid KTH. Tack!

Det utvidgade textbegreppet - ett andra exempel FILM

Att se och analysera film tillsammans är en härlig upplevelse. Särskilt om man lyckas hitta någon film som väcker tankar och känslor hos eleverna och en själv. Alla måste inte älska den. Däremot tycker jag att det är bra om den på något vis fascinerar.

Vi har sett och jobbat med filmen Orlando, baserad på en bok (1928) med samma namn av Virginnia Woolf. 


Här kan du se trailern för filmen:



Efter filmvisningen diskuterade vi utifrån följande frågor:

• Försök att tillämpa Voglers berättarteknik-modell på filmen! Voglers analysmodell kan ni hitta på engelska här: http://www.thewritersjourney.com/ och nedan kan ni se exempel på hur man använt analysen på fyra mycket välkända filmer:

Vogler 12 steps heroes journey

• Jämför även filmen med modellerna för den klassiskt dramaturgiska (Aristoteles) och den episka berättartekniken! Välj ut den eller de modeller som ni tycker fungerar/passar bäst!
• Finns det några berättartekniska lösningar i filmen som ni särskilt gillar eller inte gillar? Förklara varför/på vilket sätt!

Därefter skrev eleverna svar på följande frågor:

1. Hittar ni något klimax och någon peripeti i filmen?

2. Utvecklas/förändras Orlando på något vis? Lär han/hon sig något? Vilket är hans/hennes livselixir, hans/hennes skatt?

3. Hur gillar ni leken med vad som är manligt resp kvinnligt och vad som är en "normal" tidslinje?

4. Tycker ni att filmen passar särskilt bra in på någon av modellerna?

5. I övrigt: skriv om det som intresserade er mest! Berätta om olika berättartekniker och -knep som ni särskilt lagt märke till i filmen och vilka effekter de hade på er.

Här kan du läsa mina elevers svar:  http://wastes.skolbloggen.se/2010/04/09/orlando-en-historisk-pikareskroman/


och här kan du läsa ett försök till en analys som jag har skrivit samt lite tips på vidare förkovran om filmen: https://docs.google.com/document/d/1YJKIf0C6LByxpGzXqoUSY7gGuYRrKfVvvrrfvVUo2_M/edit?hl=sv&authkey=CNjegtYC (Jag gillar att diskutera, så skriv gärna en kommentar om du också sett filmen! Tyvärr  är jag inte filmvetare, så jag är dessutom mycket tacksam för synpunkter och förslag på förbättringar!)

Visst är det kul och intressant att jobba med film?!

Linnéuniversitetet bjuder på gratiskurs i Google Scholar

På Linnéuniversitetets hemsida kan du hitta en filmbaserad kurs i fyra delar om vad Google Scholar är, hur man söker material och tolkar resultaten och vilka fördelar och nackdelar verktyget har. Här kommer första delen:



De övriga delarna hittar du här: http://lnu.se/ub/soka/ljud--bild/digitala-larresurser/google-scholar

Filmerna ligger under Creative Commons licens, vilket gör att du lätt och lagligt kan sprida kunskaperna vidare till dina elever och/eller kollegor. Inbäddningskoden hittar du om du klickar på pilen uppe i vänstra hörnet. Fint, eller hur?!

Vi behöver elever med både färdigheter och faktakunskaper!

Creelman talar här om den förändrade lärarrollen och det livslånga lärandet och jag tycker att han gör det på ett nyanserat sätt, även om jag inte riktigt håller med om att det bara handlar om att eleverna ska lära sig hur man lär sig. Eleverna (och för den delen även vi vuxna) behöver inte bara färdigheter för att klara sig bra i livet - de behöver också faktakunskaper!

Hur påverkar sociala nätverk våra liv?

Nicholas Chistakis berättar i en av TED:s föreläsningar om hur våra sociala nätverk påverkar oss:



När en man dör påverkar det inte bara hans fru som blir änka, utan även deras barn och deras respektive partner och till och med deras partners barn och vänner. På samma sätt visar studier att de som har vänner som är feta, också har större risk att bli feta själva. Detta beror inte på att fetma smittar såsom förkylningar smittar, utan på att vår uppfattning om normen förändras och förskjuts. Christakis hävdar dessutom att normförskjutningar är bestående. Även om den som har förskjutit normen skulle flytta eller dö, så har han eller hon påverkat sin omgivning och denna förändring är "resistent".

Gäller detta även rökning, alkoholism, skilsmässor och vilket parti man röstar eller inte röstar på? Och gäller det även känslor? Ja, när vi visar våra känslor smittar de!

Sociala nätverk har alltså ett värde och ju tätare nätverk man har desto värdefullare. Christakis jämför grafit med diamanter: båda består av kolatomer, men diamanterna har tätare och starkare bindningar mellan atomerna och blir därför mer värdefulla, hållbara och bestående. På samma sätt kan starka nätverk göra att grupper av människor; "superorganismer" som Christakis kallar dem, blir starkare än de enskilda individerna och han säger att hur vi upplever världen beror på våra nätverk.

En viktig slutsats av detta är att vill vi förstå världen och hur den fungerar, vill vi förstå hur krig och kriminalitet uppstår och hur fred och kärlek uppnås, så kan vi inte endast studera de enskilda individerna. Vi måste försöka studera och förstå dessa nätverk mellan människor, dessa superorganismer.

De sociala nätverken tillför oss mer gott än ont, annars skulle vi inte upprätthålla dem. Godhet, kärlek, lycka, altruism och goda idéer sprids via nätverken. När vi förstår hur värdefulla de verkligen är, kommer vi också att satsa mer på att underhålla och utveckla dem. Enligt Christakis  behöver världen alltså fler och starkare nätverk.

Kan vi då ha nytta av dessa tankar i skolan? Såklart!

Jag tror att goda exempel smittar även där. Vi lärare kan påverka klimatet i ett klassrum och elever kan smitta varandra med nyfikenhet och studielust. Normen kan förskjutas även i positiv riktning. Det är inte i alla klassrum fult att vara duktig! Det är inte i alla klassrum coolt att vara oengagerad och arrogant. I vissa klassrum är det tvärt om! Vi lärare och våra elever gör aktiva val. Det är svårt att bryta trender, men ju fler det är som vill ha ett bra studieklimat desto lättare går det.

När vi ska förstå en undervisningsgrupp räcker det inte att vi studerar de enskilda individerna. Om en grupp fungerar bra eller inte, beror inte enbart på den specifika läraren eller de specifika eleverna. Det är större än så. Det handlar om "superorganismen" - nätverket bestående av individerna i gruppen, men också av deras nätverk utanför klassrummet, till exempel skolledarna och elevernas andra lärare och lärarens kollgor, och utanför skolan dessutom de enskilda individernas föräldrar, syskon och vänner och i sin tur deras nätverk.

Hans Roslings presentationer inger hopp

Visst är det underbart och viktigt för oss och våra ungdomar att få höra att allt i världen inte allt går käpprätt åt ...

Och att det som Rosling säger beror på kunskap och inte optimism!

Se, lyssna och njut och lär!

Jag tycker att Roslings förmåga att plocka ut vad som är viktigt och intressant och hans program Gapminder sammantaget skapar en beskrivning som gör det lättare att förstå skeenden som annars är mycket svåra att överblicka och få ett grepp om.

I höstas föreläste Hans Rosling på KTH. Föreläsningen, som är ungefär 50 min lång, spelades in och kan ses här på Bambuser: http://bambuser.com/channel/KTHLearningLab/broadcast/1374496. Visst är förläsningen lite lång att sitta och titta på vid datorn, men den är värd det. Föreläsningen är lärorik, Rosling är en väldigt skicklig talare och inspelningen är av god kvalitet!

Cirka 12 minuter in i filmen passar Rosling på att säga några ord om problembaserad undervisning. Jag håller med honom helt, därför passar jag på att referera vad han sa:

"Det finns ämnen som inte passar för problembaserad undervisning. Det finns vissa katalogkunskaper som man måste ha för att kunna förstå sin omvärld. Vi måste till exempel kunna språk, matte, namngeografi och biologi."

"Ett exempel på ett ämne som passar bra för problembaserad undervisning är kirurgi."

Det finns många guldkorn i föreläsningen, så med risk för att bli tjatig så vill jag verkligen rekommendera er att se hela. Jag vill också särskilt rekommendera ungefär 46 minuter in i filmen då Rosling berättar om G20-mötet och slutet på "vi" och "dem".

3D och framtidens lärarroll - ännu en film från BETT

I den här filmen från BETT, gjord av KTH Learning Lab, berättar Stephen Heppel att han tror att det kommer att bli ännu roligare att vara lärare i framtiden och att vi i skolan ska förbereda eleverna för överraskningar. Visst låter det bra!

Filmen handlar också en hel del om möjligheterna att använda 3D i utbildningen. Enligt Kathryn Macaulay från The Abbey School är det lätt för lärare att använda, kostnaden är förhållandevis låg och eleverna gillar det och lär sig bättre.

Inspirerande sidor på nätet

Det finns massor av bra material på nätet för den som vill ha tips och inspiration kring hur man kan öka sin digitala kompetens, jobba med text, bild, ljud och film och dra nytta av de möjligheter som de sociala medierna erbjuder.

Jag har framför allt haft stor nytta och glädje av Skolverkets satsning PIM. Ugglemamman Åsa Kronkvist följer jag med stort intresse, bl a hennes blogg här och hennes Youtube-klipp här. Dessutom har jag nytta av hennes nyskapade webbplats om presentationsteknik: Presentera Online.

Joachim Thornström har skapat en webbplats Skolväskan för Ystad kommun och innefattar mängder av samlade tips på verktyg och material. Det är ett fint och ambitiöst projekt som man kan ha stor nytta av.

Kristina Alexandersson skriver på en blogg som framför allt handlar om varför vi ska jobba med källkritik, upphovsrätt och ikt i skolan och så ger Alexandersson lite förslag på hur. Hennes blogg är dessutom ett läckert exempel och ett föredöme vad gäller hur man kan använda sig av egna och andras bilder med Creative Commons-licenser.

På engelska finns det ännu mer att läsa. Jag har nöjt mig med att följa Richard Byrnes blogg Free Technology for Teachers. Där kan man hitta goda tips oavsett om man är nybörjare eller veteran på området.

Att följa vad andra gör kan vara en bra början och ge massor av bra inspiration. Men för att man ska hinna göra något själv också, får det inte gå till överdrift.

Mitt råd är alltså: Leta alltså bra verktyg, material och inspirationskällor som passar dina intressen och behov och kom ihåg var du kan hitta dem igen. Sedan bör du göra själv (och inte bara läsa om vad andra gör), testa, testa och åter testa och gärna dela med dig av dina erfarenheter. På så vis kan du reflektera kring det du gjort samtidigt som du ger tillbaka lite av det som andra bjudit på: entusiasm, erfarenheter, problem, lösningar och lärdomar.

Nu när jag löpande, du vet så där i vardagen, vill hålla mig inspirerad och lite uppdaterad, så följer jag Skolväskan på Facebook och några bloggar som skrivs av kollegor som har liknande intressen som jag, till exempel Camilla Nilsson som är gymnasielärare i svenska och engelska på Pauliskolan i Malmö. På bloggen IKT-skafferiet delar Nilsson med sig av tips på bra verktyg och material och så lägger hon ut lektionsmaterial och uppgifter som hon skapat. Dessutom har hon lagt en Creative Commons-licens på sin blogg (det har jag också;-) så man kan fritt använda hennes material så länge som man anger att det är hon som skapat det. Fint!

Hur gör du och vilka är dina råd till den som vill börja eller fortsätta använda informations- och kommunikationsteknik i sin undervisning?

Presentera dig själv med hjälp av bilder

Att göra en presentation av sig själv i form av en stillbildsfilm, är en kreativ och intressant uppgift, som jag fått på kursen Media, Kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet A 7,5hp. Samtidigt är det en svår och jobbig uppgift och jag drar mig för den.

Nu är det dock tyvärr dags att ta tjuren vid hornen, hugga tänderna i den och komma till skott!

Här kommer mina funderingar kring vad man kan ta upp:

Alltså: Vem är jag?

• Vad är intressant att veta för andra? 
• Vad kan och vill jag lämna ut?
• Vilken är min målgrupp?
• Vilka aspekter kan jag ta upp? Kanske kan man fundera på att ta upp något av följande:
  Var och när man fötts och växt upp? Vilka som är ens föräldrar och vad de har för bakgrund? Var och vad man lekt som barn? Var man gått i skola? Vilka vänner man haft? Vilka man älskar och har älskat (oj, oj, oj!)? Vilka högskolor eller universitet man studerat vid? Var man bor nu? Vilka intressen man har tid att odla? Om man har familj och barn? Hund eller katt? Vilka böcker och filmer man gillar? Vilka platser man tycker om att besöka? Vilka karaktärsdrag man har och hur man fått dem (hu!)? 
• Och vilka bilder ska jag visa? Jag tror att man måste ta ställning till följande:
  Vill man visa bilder på sina föräldrar eller sin man/maka och sina barn? Skulle de tycka att det var ok om man gjorde det? Vill man visa bilder på var man bor? Ska man visa bilder på sig själv? Bilder på saker man gillar? Mat, vin och goda romaner? Platser där man känner sig hemma?

Ja, sätten är många!

Hur skulle du välja att presentera dig själv?

Urnordiska

I NE hittade jag en fin illustration av det urnordiska runalfabetet på 24 runor. Vet du vad det kallas och varför det kallas så?

Japp, det stämmer. Det kallas för futhark och har fått sitt namn efter de sex första bokstäverna i runraden.

Vill du veta lite mer om urnordiskan,  kan du titta här:

Att göra en animation med hjälp av en digitalkamera

Just nu läser jag en kurs vid Halmstad högskola. Kursen heter Media, Kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet A 7,5hp  och den innefattar en mängd praktiska övningar i att använda olika digitala verktyg kopplade till det utvidgade textbegreppet. Vi tränar oss helt enkelt i att tolka och berätta i bild, ljud och film.

En uppgift går ut på att man med hjälp av en kamera av något slag ska skapa en animation bestående av en massa stillbilder, det vill säga en så kallad "Stop Motion"-film. I helgen roade jag mig därför med att tillsammans med min lillebror och en av mina söner göra en enkel film med en vacker blå kaffekopp i huvudrollen:



Det blev väl inget mästerverk precis, men vi hade kul ihop och vi lärde oss en hel del!

Som stöd för uppgiften använde jag mig av instruktionsfilmer som lärarna på kursen gjort. I dem visar de bland annat hur man med hjälp av en webbkamera och en dator kan göra animationer med legofigurer eller egenhändigt gjorda pappersdockor. Jag drog också nytta av det mycket pedagogiskt upplagda materialet om hur man gör film på PIM:s webbplats: http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/video/a/.

Att göra den här typen av filmer var både roligare och enklare än vad jag hade förväntat mig. Det är alltså lika bra att redan nu skriva en varning: det lär bli fler filmer så småningom ... ;-)

Nyfiken på MOOC?

Är du nyfiken på vad som menas med Massive Open Online Courses? Ta då en titt på detta filmklipp:



Visst rimmar det fint med målsättningen att vi ska uppnå ett livslångt, självständigt och kreativt lärande som har en naturlig fortsättning även efter att en kurs tar slut!

De nätverk som man där bygger ut, finns kvar så länge som man väljer att underhålla dem.

I den här filmen hävdar Dave Cormier att MOOC är en katalysator för lärande:



Här kommer de fem steg du behöver ta för att lyckas med MOOC:



Jag tror att den här typen av studier skulle kunna passa mig väl och följer därför mycket nyfiket en kollega som nu går sin andra MOOC, nämligen Linn Gustavsson.

Är du också nyfiken så kan du följa hennes arbete via hennes blogg Jakten på den perfekta lektionen!

Tar du också chansen att coachas tillsammans med lärarna för klass 9A?

Kan du undervisa så att eleverna förstår? Är dina lektioner intressanta? Märker du om dina elever hänger med?



Det är inte lätt att vara lärare, så jag tror att vi är många som kan känna igen oss i flera av de situationer och problem som kommer att tas upp i denna tv-serie.

Jag tycker att de lärare på Mikaelskolan i Örebro som ställer upp i tv-serien är modiga som vågar låta sina klassrumsdörrar stå öppna på vid gavel och jag tror, precis som NO-läraren Malin säger i reportaget ovan, att vi kan utvecklas som pedagoger genom att se andra utvecklas.

Här kan du på Svt.play se första delen i tv-serien (knappt 30 min): http://svtplay.se/t/132559/klass_9a

Jag gillar också att Malin säger: "Jag tror att jag kommer att bli självsäkrare i min lärarroll. Jag tänker att jag kommer att tycka att det är roligare också."

Visst är ligger det mycket i det! Läraryrket är det bästa yrke som finns, när planeringen, undervisningen och samspelet funkar mellan lärare och elever. Men alla lärare som någon gång hållit i en lektion som gått över styr eller av någon annan anledning känts misslyckad och bortkastad, vet att det också kan kännas som ett av de värsta.

Upphovsrätten

Har du koll på vilka upphovsrättsliga regler som gäller i din vardag som lärare? 


Vet du till exempel...

• Vilka upphovsrättsliga problem du stöter du på om du vill visa film i din klass? 
• Vad BONUS-avtalet säger om rätten att kopiera? Vilka inskränkningar som finns?
• Vilka regler som gäller för digitalisering av upphovsrättsligt skyddat material? Får du till exempel skanna in en bild från en bok och sprida den till dina elever?
• Vilka möjligheter/hinder det finns för den som vill ladda ner material från Internet (till exempel texter, bilder, ljud och musik), för att använda det i sin undervisning?

Om du vill lära dig mer om upphovsrättslagen kan du till exempel läsa:

• Ahlberg, Kerstin (2008). Din upphovsrätt och andras - handbok för journalister. Tidens förlag.
• Klang, Mathias (2009). Copyright - Copyleft. En guide om upphovsrätt och licenser på nätet (kan här laddas ner som pdf). .SE Internetguide nr 6.
• Lindberg, Agne och Westman, Daniel (2001). Praktisk IT-rätt. Nordstedts förlag.
• Olsson, Henry (2009). Copyright. Publika.
• Regeringskansliets hemsida: http://www.sweden.gov.se/sb/d/1920

Länkar till upphovsrättsorganisationer med mera: (Länktipsen har jag fått på kursen Media, Kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet A 7,5hp i Halmstad. Tack så mycket!) ALIS (Administration av litterära rättigheter)  www.alis.org BLF (Bildleverantörernas förening)  www.blf.se Bonus Presskopia  www.b-pk.se BUS (Bild Upphovsrätt Sverige)  www.bus.se Copyswede  www.copyswede.se FGJ (Föreningen grävande Journalister)  www.fgj.se FSL (Föreningen Svenska Läromedelsproducenter)  www.svenskalaromedel.se FST (Föreningen Svenska Tonsättare)  www.fst.se GF (Grafiska Fackförbundet)  www.gf.se IFPI (International Federation of Phonographic Industry)  www.ifpi.se Imus  www.imus.nu KK-stiftelsen  www.kks.se KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd)  www.klys.se Låtskrivares/upphovsmäns/artisters hemsidor  www.smff.se/links-1.htm LFF (Läromedelsförfattarnas Förening)  www.lff.se MDTS (Sveriges Branschförening för Multimedia, Dator- & Tv-spel)  www.mdts.se Medie- och informationsarbetsgivarna  www.mediearbetsgivarna.org Musikförlag  www.smff.se/links-1.htm NCB (Nordic Copyright Bureau)  www.stim.se Oberoende Filmares Förbund  www.off.se PFK (Pressfotografernas Klubb)  www.pfj.se PROMISE (Producenter av interaktiva medier i Sverige)  www.promise.se SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation)  www.sami.se SBF (Svensk Bildbyråförening)  www.sbf.nu SDF (Sveriges Dramatikerförbund)  www.dramatiker.se SFF (Sveriges Fotografers Förbund)  www.sfoto.se SFF (Sveriges Författarförbund)  www.forfattarforbundet.se SJF (Svenska Journalistförbundet)  www.sjf.se SKAP (Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik)  www.skap.se Skivbolag  www.smff.se/links-1.htm SMF (Svenska Musikerförbundet)  www.musikerforbundet.se SMFF (Svenska Musikförläggareföreningen)  www.smff.se SMK (Stockholms Musikkonservatorium)  www.smk.se SOM (Svenska Oberoende Musik Producenter)  www.som.a.se SR - Sveriges Radio  www.sr.se STIM (Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå)  www.stim.se Svenska Antipiratbyrån  www.antipiratbyran.com Svenska Föreningen för Upphovsrätt (SFU)  www.upphovsrattsforeningen.com Svenska Tecknare  www.svenskatecknare.se Svenska Filminsitutet  www.sfi.se SvF (Svenska förläggareföreningen)  www.forlagskansli.se SVT (Sveriges Television)  www.svt.se SYMF (Sveriges Yrkesmusikerförbund)  www.symf.se Teaterförbundet  www.teaterforbundet.se TU (Tidningsutgivarna)  www.tu.se Upphovsrättslagen  www.riksdagen.se/ Utbildningsradion (UR)  www.ur.se