fredag 18 februari 2011

Hur påverkar sociala nätverk våra liv?

Nicholas Chistakis berättar i en av TED:s föreläsningar om hur våra sociala nätverk påverkar oss:



När en man dör påverkar det inte bara hans fru som blir änka, utan även deras barn och deras respektive partner och till och med deras partners barn och vänner. På samma sätt visar studier att de som har vänner som är feta, också har större risk att bli feta själva. Detta beror inte på att fetma smittar såsom förkylningar smittar, utan på att vår uppfattning om normen förändras och förskjuts. Christakis hävdar dessutom att normförskjutningar är bestående. Även om den som har förskjutit normen skulle flytta eller dö, så har han eller hon påverkat sin omgivning och denna förändring är "resistent".

Gäller detta även rökning, alkoholism, skilsmässor och vilket parti man röstar eller inte röstar på? Och gäller det även känslor? Ja, när vi visar våra känslor smittar de!

Sociala nätverk har alltså ett värde och ju tätare nätverk man har desto värdefullare. Christakis jämför grafit med diamanter: båda består av kolatomer, men diamanterna har tätare och starkare bindningar mellan atomerna och blir därför mer värdefulla, hållbara och bestående. På samma sätt kan starka nätverk göra att grupper av människor; "superorganismer" som Christakis kallar dem, blir starkare än de enskilda individerna och han säger att hur vi upplever världen beror på våra nätverk.

En viktig slutsats av detta är att vill vi förstå världen och hur den fungerar, vill vi förstå hur krig och kriminalitet uppstår och hur fred och kärlek uppnås, så kan vi inte endast studera de enskilda individerna. Vi måste försöka studera och förstå dessa nätverk mellan människor, dessa superorganismer.

De sociala nätverken tillför oss mer gott än ont, annars skulle vi inte upprätthålla dem. Godhet, kärlek, lycka, altruism och goda idéer sprids via nätverken. När vi förstår hur värdefulla de verkligen är, kommer vi också att satsa mer på att underhålla och utveckla dem. Enligt Christakis  behöver världen alltså fler och starkare nätverk.

Kan vi då ha nytta av dessa tankar i skolan? Såklart!

Jag tror att goda exempel smittar även där. Vi lärare kan påverka klimatet i ett klassrum och elever kan smitta varandra med nyfikenhet och studielust. Normen kan förskjutas även i positiv riktning. Det är inte i alla klassrum fult att vara duktig! Det är inte i alla klassrum coolt att vara oengagerad och arrogant. I vissa klassrum är det tvärt om! Vi lärare och våra elever gör aktiva val. Det är svårt att bryta trender, men ju fler det är som vill ha ett bra studieklimat desto lättare går det.

När vi ska förstå en undervisningsgrupp räcker det inte att vi studerar de enskilda individerna. Om en grupp fungerar bra eller inte, beror inte enbart på den specifika läraren eller de specifika eleverna. Det är större än så. Det handlar om "superorganismen" - nätverket bestående av individerna i gruppen, men också av deras nätverk utanför klassrummet, till exempel skolledarna och elevernas andra lärare och lärarens kollgor, och utanför skolan dessutom de enskilda individernas föräldrar, syskon och vänner och i sin tur deras nätverk.

1 kommentar:

Anonym sa...

Intressant inlägg, detta läser jag nu 18 december 2016, precis som om det vore skrivet i realtid, fastän det är ett 5 år gammalt inlägg. Sökmotorerna gör att tiden också komprimeras, så att det som är skrivet i historisk tid, på något sätt ändå är i realtid. Vad betyder det för att upprätthålla en dialog? Man ser ofta hur man får upp t.ex. 10 år gamla dialoger i något forum, de presenteras av Google som de är dagsaktuella, men du kan inte delta i debatten själv längre därför att de, som skrev, har lämnat forumet och den tråden för länge sedan.

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...