lördag 12 april 2014

Träna upp den fysiska konditionen och få bättre skolresultat

Fysiskt aktiva personer, utvecklar sin motorik, benmassa, muskelstyrka och smidighet. De minskar risken för övervikt, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom stimulerar regelbunden fysisk aktivitet hjärnan att bilda nya celler.



Personer som rör sig mycket, koncentrerar sig alltså bättre, lär sig lättare och får bättre minne. Detta berättar Elin Lidman, psykolog och hjärnforskare vid Karolinska institutet, i en intressant föreläsning som man kan se via Utbildningsradion. Här kommer en sammanfattning av de delar av föreläsningen som handlade om sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiva förmågor.

När vi motionerar så att vi höjer pulsen och utmanar vår syreupptagningsförmåga, får vi inte bara bättre kondition vad gäller muskler och fysisk ork. Vi får dessutom fler hjärnceller och blir därmed bland annat bättre på att koncentrera oss, följa instruktioner, bearbeta information, lösa problem och lära nytt.




Lidman citerade bland annat en översiktsartikel som heter "Be smart, exercise your heart" och publicerats i Nature 2008. De två graferna i bilden nedan visar en rapport som är baserad på en mycket stor studie i USA och som visar sambandet mellan prestation i matematik respektive läsning och syreupptagningsförmåga. Studien visade att 20% av skillnaderna i prestation beror på barnens syreupptagningsförmåga:




Man har även studerat 1,2 miljoner svenska män födda mellan 1950-1976, som när de var 18 år mönstrade för militärtjänst. Då har man sett ett tydligt samband mellan syreupptagningsförmåga, intelligens och senare framgångar i livet i form av vilket jobb de fick och hur mycket de tjänade. I studien fanns en hel del tvillingar och syskon och på så vis har man kunnat ta hänsyn till skillnader som skulle kunna bero på genetik. Man har i jämförelsen också kunnat ta hänsyn till föräldrars utbildningsgrad:




Motsatsen gäller också. De barn som har sämre kondition har en avsevärt mindre hippocampus, vilket är en del av hjärnan som används när man lär sig nya saker, och de presterar sämre på minnestester: 




I bilden nedan kan du se resultatet av en studie där barn ska klara att gå på ett gångband och korsa ett virtuellt övergångsställe samtidigt som de skulle lägga märke till trafikljus och bilar. Ljusgrå staplar står för de barn som har sämre kondition och de svarta står för barn som har god kondition. I de första två staplarna ser ni hur det går när barnen är odistraherade. Då är skillnaderna inte så stora mellan de två grupperna. De andra två står för barn som lyssnar på musik och de tredje och sista två staplarna står för hur det går när barnen pratar i telefon. Det kräver mycket exekutiva funktioner

Undersökningen visade att drygt 80% av barnen med god syreupptagningsförmåga men bara drygt 50% av de barn som hade dålig syreupptagningsförmåga klarade av att korsa ett övergångsställe samtidigt som de pratade i telefon. Man kan förstå varför man inte vågade göra ett sådant experiment ute i riktig trafik:




Vill du veta mer?

Här kan du se Elin Lidmans föreläsning om hur regelbunden fysisk aktivitet kan påverka en persons minne och inlärningsförmåga:
Om du har tillgång till Nationalencyklopedi Skola på Internet kan du logga in och se filmklippet med Elin Lidmans föreläsning. Ca 25 min in i klippet berättar Elin om forskning kring sambandet mellan fysisk kondition och kognitiv förmåga: 
Här hittar Lidmans presentation med text och bild:
Charles H. Hillman, Kirk I. Erickson och Arthur F. Kramer, "Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition", publicerad i Nature januari 2008, volym 9:
I Dagens nyheter från 2009-11-30 kan du läsa mer om studien på 1.2 miljoner svenska värnpliktiga 18-åringar:
  • http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/motion-gor-oss-smartare/
I samband med att Torkel Klingbergs nya bok Den lärande hjärnan (2011) gavs ut, skrev Astrid Johansson i Dagens Nyheter (2011-03-17) om Klingbergs forskningsresultat:

På bloggen Psykologi för lärande kan du läsa om studier som pekar på sambandet mellan förbättrad kondition och förbättrade skolprestationer:
Här kan du läsa en sammanfattning av Ingegerd Ericssons avhandling Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer (2003). Ericsson har studerat effekterna av Bunkefloprojektet, som innebar att man under en treårsperiod följde en grupp skolbarn hade 45 min idrott varje dag och jämförde dem med elever som hade "vanlig gympa", bestående av 2 gymnastikpass i veckan:
Här kan du läsa om en motion från Hans Wallmark till riksdagen (4 okt 2012) med förslag om ett nationellt införande av den så kallade Bunkeflomodellen. Särskilt motiveringen till införandet tycker jag är spännande:


Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...