måndag 28 april 2014

Hur du känner igen elever med adhd och några idéer på hur du kan stötta dem

På Utbildningsradion kan du fram till den 1 juli 2018 se en mycket intressant föreläsning om adhd. Föreläsare är Kerstin Malmberg, som är överläkare på BUP i Skärholmen, och föreläsningen är ca 35 minuter lång och hålls i samband med Adhd-dagen som arrangerades av Dagens Medicin i september 2013. 

Föreläsningen handlar om hur man känner igen elever med adhd, vilka svårigheter dessa elever kan ha och några idéer om hur man kan tänkas stötta dem.

Så här presenteras programmet av UR:
"Minst ett barn i varje klass har i dag diagnosen adhd. Även antalet vuxna med adhd har ökat lavinartat de senaste åren. Men trots att detta nu är en av våra vanligaste folksjukdomar är kunskapen om behandling fortfarande låg, såväl i sjukvården som i samhället i övrigt."

I detta blogginlägg kommer jag att ta upp några av de saker i föreläsningen som jag särskilt tog fasta på.

Vanliga symptom på adhd är enligt Kerstin Malmberg:
  • överaktivitet (vanligare bland pojkar)
  • underaktivitet (vanligare bland flickor)
  • lyssnar ej
  • tysta barn
  • läs- och skrivsvårigheter
  • inlärningssvårigheter
  • svårt med kamratrelationer
  • svårt i stora grupper
  • sociala svårigheter
  • rädsla
  • vill ej ta instruktioner
  • allt ska ske på egna villkor
  • har vokala eller motoriska tics
  • språkstörningar
  • grovmotoriska problem
  • finmotoriska problem
  • nedstämda barn


Adhd är ett vanligt problem. Det kan dock vara svårt att diagnostisera eftersom flera andra tillstånd kan överlappa diagnosen adhd, t ex aspergers syndrom, autism, tourette syndrom, bipolär sjukdom och dyslexi.



Elever som har adhd har ofta svårt med sin uppmärksamhet. Det innebär att de ofta har problem med att de ...
  • inte verkar lyssna 
  • sitter och drömmer
  • inte hör vad man säger
  • aldrig gör något färdigt
  • hoppar från det ena till det andra.
Kerstin Malmberg gör liknelsen att en person som har ansvar för spotlighten på en teater måste veta vad som är viktigt och ska vara i ljuset vid varje givet tillfälle. På samma vis är det med vår uppmärksamhet: vi måste förstå vad vi ska rikta vår uppmärksamhet på. Annars riskerar vi att rikta strålkastarljuset på fel saker och missa det som är viktigt.


Det är intressant att notera att många människor som inte har adhd ändå då och då kan känna igen sig i många av kriterierna för t ex uppmärksamhetsstörning. Hur många av oss glömmer t ex inte bort var vi lagt våra nycklar eller om vi stängt av kaffebryggaren? Hur många känner sig inte rastlösa ibland? Hur många har inte gjort slarvfel eller börjat jobba med en större uppgift kvällen innan den ska vara färdig?

För att det ska diagnostiseras som adhd krävs dock att man före sju års ålder uppfyller minst 6 av de 9 kriterierna både i skolan och hemmet och man ska ha en signifikant funktionsnedsättning i arbete eller studier.


Många elever med adhd är impulsiva och överaktiva. Det kan märkas genom att de ...
  • alltid är igång
  • inte kan sitta still
  • pratar hela tiden
  • ständigt är i rörelse
  • fort blir otåliga
  • är uppe och går i klassrummet
  • låter hela tiden. 


En elev som har adhd kan klara en sak ena dagen, men inte nästa. Det hela beror på dagsformen, hur han eller hon sovit eller hur han eller hon mår. De blir tröttare av att de inte hänger med så bra när uppmärksamheten brister. Då måste de försöka lista ut vad de missat och  har svårt att få helheten.

Det som är roligt och det som dessa elever är mer intresserade av är mycket lättare att genomföra. Många elever med adhd är mycket förtjusta i datorspel och orkar då spela många timmar i sträck. Detta kan vi utnyttja i skolan. Vi kan försöka väcka deras motivation genom ta tillvara på deras tävlingsinstinkt, dela upp uppgifterna så att man regelbundet kan ta korta pauser och utveckla rimliga belöningar när de genomfört bra saker. Kanske kan eleven få en stjärna varje gång han eller hon läst läxan eller klarat någon typ av uppgift och när eleven fått ett visst antal stjärnor så gör man något trevligt tillsammans (som dock inte ska vara dyrt eller svårt att genomföra).



Många barn med adhd upplevs ha kamratproblem. De är svåra att få djupare kontakt med därför att de är med på allt, överallt, hela tiden.

Många är känsliga för fysisk beröring och tycker till exempel inte om att läraren tar i dem. Gör då inte det.

Barn med adhd har svårt med arbetsminnet. Man skulle kunna säga att adhd-pedagogik är att ge en instruktion i taget. Man säger alltså inte: "När du har gjort alla A och B-uppgifterna på kapitel 3 i boken, ska du rätta dem och sedan så kan du gå på rast." Då finns det en stor risk att de bara hör att de ska gå på rast. Istället delar man upp instruktionen.

Många av barnen med adhd har sämre självkontroll och agerar mer impulsivt.


En del unga barn med adhd får beteendestörningar som är så allvarliga att de får stora svårigheter i sina dagliga liv:
  • de tappar ofta humöret
  • säger emot och grälar med vuxna
  • bryter aktivt mot regler och har svårt att hålla rutiner
  • retas ofta
  • skyller på andra
  • är lättirriterade och lättkränkta
  • är ofta arga och motsträviga.



Barn och ungdomar med adhd är oftare missnöjda med sig själva och deprimerade, har oftare sömnsvårigheter, använder så småningom oftare alkohol, tobak och andra droger och är oftare med om konflikter och bråk. Att tidigt upptäcka och stötta dessa barn och ungdomar genom bland annat visad förståelse, anpassning, beteendehjälp och mediciner, kan ge dem chansen till bättre liv.

Avslutningsvis repeterade Kerstin Malmberg hur man känner igen elever med adhd i olika skolåldrar.

Småbarns- och förskoleåldern: 
  • motorisk överaktivitet
  • humörsutbrott
  • trots
  • sömnsvårigheter


Skolåldern:
  • planeringssvårigheter
  • glömska
  • lättdistraherade
  • konflikter
  • kamratproblem
  • inlärningssvårigheter, dagdrömmar
  • bristande tidsuppfattning


Ungdomsåren:
  • den motoriska överaktiviteten minskar
  • den inre rastlösheten är kvar
  • fortfarande svårigheter med uppmärksamheten
  • utanförskap
  • normbrytande beteende
  • tydligare exekutiva svårigheter (de har t ex svårt för att planera, hejda impulser och att anpassa sig)




Här kan du se hela föreläsningen:  http://www.ur.se/Produkter/178989-UR-Samtiden-Adhd-epidemi-eller-modefluga-Insatser-fore-adhd-diagnosen (Från denna webbsida kan du dessutom hitta fler intressanta föreläsningar från Adhd-dagen.)

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...