Digitala portfolios

I dag görs och samlas många elevers arbeten digitalt i så kallade portfolios, till exempel med hjälp av en blogg eller med en mapp i Google dokuments. 

Detta har flera fördelar. Det är enklare att samla olika typer av material och man behöver inte hålla reda på mängder av papper och pärmar. Det är också förhållandevis säkert, eller som Richardson skämtsamt skriver i sin bok Blogs, wikis, podcasts and other powerful web tools for classrooms (2009): ”The dogs never eat it”.

Att göra källhänvisningar till bilder

I går skrev jag ett inlägg här på bloggen om hur man snabbt och enkelt kan använda bilder som man hittar på Flickr genom att klistra in en inbäddningskod i blogginläggets html-läge. Här kommer ett exempel på hur det då kan se ut:

Du får med namnet på bilden, namnet på den som laddat upp bilden och det står att bilden kommer från Flickr. Klickar du på bilden kommer du dessutom direkt till dess egen Flickr-sida och där kan du läsa mer om bilden och se vilken licens den ligger under. Informationen räcker, men när jag vill vara mer noga så skriver jag även en egen bildtext under bilden. Då härmar jag en av mina förebilder.

Som jag också berättade i går letade och fann jag förebilder när jag började med mitt eget bloggande och med bloggen i undervisningen. Min främsta förebild blev Kristina Alexandersson. Det var en lycklig slump som gjorde att jag hittade henne när jag bekantade mig med Twitter och sökte efter likasinnade. I sina twittermeddelanden länkade hon ofta till sin blogg och den visade sig vara läsvärd! Jag vågade mig på att ställa frågor och Kristina var generös med svaren. Detta gjorde det lättare för mig att våga pröva bloggandet med mina elever och att våga tro på idén även när jag mötte motgångar.

När jag är ännu mer noggrann så följer jag Kristina Alexanderssons recept. Så här gör hon källhänvisningar till de bilder som hon använder (hämtat ur detta blogginlägg "Kära nån, hur får jag eleverna att "använda" Creative Commons?"):

Cow lomo no.5 by Skinnyde CC (NC, NDW)

Förutom bildtexten i sig så lägger hon tre länkar: en från namnet på bilden, i det här fallet "Cow lomo no.5", till bilden där den finns i original, en från namnet på den som lagt upp bilden, i det här fallet "Skinnyde", till den personens eller organisationens webbplats eller Flickr-sida och en från namnet på licensen, i det här fallet Creative Commons: Attribution, Noncommersial, No Derivative Works", till en text som förklarar vad licensen innebär.

Här kommer avslutningsvis en kort och tydlig presentation av de olika licenserna för Creative Commons, även den är gjord av Kristina Alexandersson:

Lathund för Creative Commons

View more presentations from Kristina Alexanderson.

Hur man kan använda bilder från Flickr

Jag lärde mig en strategi för hur man kan hantera källhänvisningar för bilder utav Kristina Alexandersson. Hon gör det bra och hon är en auktoritet på området, så jag började helt enkelt med att härma henne. Ta gärna en titt på hennes blogg för att hämta inspiration: http://www.kristinaalexanderson.se/!

För inte så länge sedan ändrade Flickr hur man kommer åt möjligheten att sprida bilder vidare. Nu loggar jag in på Flickr (det fungerar dock lika dant även om man inte är reg och inloggad), klickar på share ovanför en bild som har licensen CC, väljer Grab the HTML/BBCode, väljer storlek på bilden som jag vill ha (jag väljer oftast "small" eftersom den storleken passar bäst på min blogg) och sedan kopierar jag koden och lägger in den på bloggen (via html-läget), till exempel:

Då får jag tyvärr ingen bildtext under bilden, men för man muspekaren över bilden så kan man läsa vad bilden heter, vem som har lagt upp den och att den ligger på Flickr. Klickar man på bilden så kommer man direkt till originalbilden på Flickr.

Smidigt eller hur?!

Jag tycker att det är rimligt god information och gillar direktkopplingen när man klickar på bilden. Vad tycker du?

Det finns olika sätt att lära och lära ut

Här kan du se en sång där läraren Mr Doug Edmunds lär sina elever vad energi är:



Ett annat exempel på hur man kan försöka lära ut och/eller väcka intresse för ämnet historia genom att använda film och musik är History for Music Lovers. De använder sig av känd musik och kända bilder, karaktärer och miljöer och så lägger de på nya texter och animationer.

I det här filmklippet berättar Dr Carlson i ScienceTheater om fast, flytande och gasform vad gäller först vatten och sedan syre.



Här kan du se mer http://www.sciencetheater.net/.

Kan man ha någon nytta av detta eller liknande material i skolan?

Några personliga erfarenheter av IKT i undervisningen

För lite drygt ett år sedan använde jag i stort sätt bara Internet och datorn för e-post, digitala bilder, ordbehandling och informationssökning. Men när jag i en kurs i lärarlyftet läste Will Richardssons bok Blogs, wikis, podcasts and other powerful web tools for classrooms (2009), såg jag mängder av nya möjligheter. Min nyfikenhet väcktes och jag sökte kollegor som arbetade med liknande saker. Jag fann förebilder och nätverk framför allt via twitter och olika bloggar. På så vis kunde jag söka stöd och jag hade möjlighet att ställa frågor och få tips. Detta gjorde det lättare att våga pröva nya verktyg och metoder. Några månader senare kom jag in på kursen LC100N Digital kompentens och fick handledare och kurskamrater som jag kunde inspireras av och bolla idéer med. Jag hade visserligen ingen arbetstid avsatt för kompetensutveckling inom IKT, men jag hade stöd av mina skolledare och jag hade möjlighet att studera på fritiden.


Mina elever och jag hade god tillgång till datorer, både i skolan och hemmen, och eleverna var förhållandevis datorvana även om de mest använde datorn för informationssökning, ordbehandling, epost, Facebook och liknande. Min akilleshäl blev att det trådlösa nätverket på skolan fungerade bristfälligt under hela den första terminen med eleverna och det skapade mycket frustration.

Det är lätt att tro att alla elever välkomnar en ökad datoranvändning i skolan, men detta är inte min erfarenhet. En del elever är rädda för att de ska behöva ägna tid åt att lära sig nya verktyg och färdigheter och att tekniska problem ska stjäla tid från “ämnet”. I viss mån är oron välbefogad. Även om eleverna är någorlunda datorvana tar det tid att registrera konton, klicka på bekräftelselänkar, skicka e-postmeddelanden, ladda upp texter på webben etc. och ibland krånglar det. Kanske särskilt när många elever ska försöka göra samma sak på webben samtidigt?

De elever som inte var förtjusta i att använda datorn i sin utbildning, ungefär 5 elever i en klass på 28, fick ett tungt argument för sin sak när nätverket inte visade sig räcka för oss. Även de elever som var mer positiva till datoranvändningen blev frustrerade över att så mycket värdefull undervisningstid förlorades varje gång vi skulle logga in på datorerna och när vi skulle surfa på ett segt internet. Under elevernas andra termin på kursen förbättrades nätverket väsentligt, samtidigt som deras digitala kompetens blivit högre. Mindre tid behövde läggas på tekniskt strul och de hade vant sig vid arbetsmetoderna. Då blev de negativa elevernas motstånd mindre.


Jag mötte initialt en hel del motgångar, särskilt vad gäller att motivera eleverna att använda tekniken, men verktygen har öppnat upp för många fler möjligheter att göra undervisningen varierad och jag har i dag större möjligheter att få in "det utvidgade textbegreppet" i mina kurser. Fördelarna med att använda informations- och kommunikationsteknik överväger!

Kom igång med IKT i undervisningen!

De senaste åren har det utvecklats en mängd digitala verktyg som är webbaserade och användarvänliga. De kräver ingen nedladdning, inget kodande, inga installationer, inga kraftfulla datorer och inga långa och komplicerade teknikutbildningar, utan bara lite grundläggande digital kompetens. Kan du använda dig av e-post- och ordbehandlingsprogram, då kan du också snabbt och enkelt lära dig använda verktyg som Blogger, Wordpress, Wikispaces*, Mediawiki, Google Dokuments, Twitter, Facebook, etc. 

Utvecklingen i såväl grundskolorna som gymnasiet har gått mot att allt fler elever och lärare har fått allt bättre tillgång till datorer och internetuppkoppling. Samtidigt som det i högre studier och på arbetsplatser ställs allt högre krav på att studenterna respektive de anställda ska ha digital kompetens, för att de ska kunna söka information och sprida kunskaper vidare etc. 

Det har med andra ord blivit ett bra tillfälle att använda sig av digitala medier i undervisningen.


Precis som många andra lärare är jag nyfiken på hur jag kan utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik i min undervisning och jag vill därför pröva och utvärdera för mig nya digitala verktyg. Eftersom jag tror att vi lär oss bäst när vi har möjlighet att diskutera och utbyta idéer och tankar, är jag särskilt intresserad av utvecklingen av de sociala medierna. Hur kan jag utnyttja sociala medier i svenskämnet? Vilka verktyg passar bäst och hur passar de att användas?

* Wikispaces är det enda av de verktyg jag här nämner som saknar en artikel i Wikipedia. Kanske beror det på att Wikipedia bygger på verktyget Mediawiki, som är en konkurrent till Wikispaces? Verktyget är precis som Mediawiki en wiki, men jag tycker att Wikispaces är ett mer användarvänligt verktyg.

Har du tips på hur man kan samla och organisera elevmaterial?

Istället för att använda en lärplattform kör jag med öppna lösningar: bloggar, wikis, google documents, testmoz och surveymonkey. Det har massor av fördelar: de är fria och gratis, man behöver inte ladda ner programvaror och eleven lär sig verktyg som han eller hon sedan själv kan använda i andra sammanhang.

Men det har nackdelen att jag själv måste leta upp och samla in alla inlämningar och resultat. Än så länge har jag inte klarat av att lösa det problemet på något smart sätt. Har du något tips? Hade man till exempel kunnat använda sig av # på något vis?