Några lärares tankar kring IKT i skolan

Det är spännande att få ta del av andra lärares erfarenheter: problem, lösningar och tips. Ett sätt att göra det kan vara med hjälp av enkätverktyget SurveyMonkey.

För att samla in lite lärarröster gjorde jag alltså en enkät som jag lade här på bloggen och jag har fått in 15 svar. Även om det inte är så många, är svaren intressanta och jag vill därför dela med mig av dem här.

Men först vill jag tacka Er som tog er tid att fylla i enkäten! 

Tack!

Jag börjar med att redovisa frågor och svar och avslutar med en liten kommentar. Om du får tankar kring det som tas upp så posta gärna en kommentar. Det är så intressant att höra dina erfarenheter.

Den första frågan var om man varit på Learnit24:s arrangemang "Så funkar det!" och vad man i så fall tyckt om dagen ...

Så här svarade man:

vet ej, för jag var inte där

26,7% (4 pers)

mycket bra

33,3% (5 pers)

bra

40,0% (6 pers)

dålig 0,0% (0 pers)

mycket dålig 0,0% (0 pers)

Den andra frågan var: Vilka tycker du är de största svårigheterna med att använda datorn och internet i undervisningen?

Här kommer svaren:

att vi inte har fungerande datorer som eleverna kan använda i klassrummet

Att tekniken inte fungerar alltid och man måste ha en "reservplan"

For lite teknisk støtte og for lite systematisk pedagogisk oppfølging.

?

Snabbheten i min dators prestanda,gör att det kan vara svårt att få tekniska finesser att fungera. Att alla elever inte har tillgång till dator under mina lektioner,

Brist på fungerande utrustning

Komma ihåg lösenord!

Att inte alla elever har en egen dator.

Att eleverna lockas att göra annat - titta på Youtube-klipp, sitta och läsa på Facebook etc.

Att hitta guldkornen bland all "sand".

Uppkoppling och antal datorer

-

Tekniska problem

Den tredje frågan var: Vilka tycker du är de största möjligheterna med att använda datorn och internet i undervisningen?

Här kommer svaren:

ökad flexibilitet i undervisningen ökad möjlighet till individualisering ökad möjlighet till att göra många röster hörda - på många olika sätt

Att få eleverna att driva undervisningen framåt, t ex i bloggskrivande; att kunna ge distanskurser i fysik med animeringar och filmer; att ha lektioner med smartboard ...

Det er svært få begrensninger for hvor mye og hvor effektivt man kan lære.

ständigt aktualiserat

Göra eleverna delaktiga i undervisningen. Kunna visa på saker på ett intressantare sätt.

Kreativa verktyg

Att publicera texter blir mer "på rikitigt". Att dela material att lägga ut länkar och instruktioner på lärportalen.

Handledning-direkt återkoppling

Det finns oändligt med information och verktyg att använda i undervisningen.

Att lätt göra "verkligheten" en del av skolan.

Bredda klassrummet - autentisera för eleverna

Individualisering.

Tillgänglighet till flera olika metoder, motivera elever

Den fjärde frågan var: Vilka av följande verktyg tycker du att elever kan ha nytta av att använda och/eller lära sig i svenskan?

epost

73,3%  (11 pers)


Word eller liknande ordbehandlingsprogram

93,3% (14 pers)

PowerPoint eller liknande presentationsprogram

80,0%  (12 pers)

Excel eller liknande kalkylprogram

33,3% (5 pers)

Moviemaker/iMovie eller annat filmredigeringsverktyg

80,0% (12 pers)

Photoshop/iPhoto eller annat bildredigeringsverktyg

66,7% (10 pers)

Audacity/GarageBand eller annat ljudredigeringsverktyg

46,7% (7 pers)

facebook

53,3% (8 pers)

twitter

53,3% (8 pers)

ning

6,7% (1 pers)

bloggar (t ex blogger och/eller Wordpress)

86,7% (13 pers)

wikis (t ex Wikipedia och/eller Wikispaces)

73,3% (11 pers)

youtube

73,3% (11 pers)

flickr eller andra fotodelningssidor

33,3% (5 pers)


Annat verktyg: (3 pers)

enkätverktyg tex Monkey Survey

Eftersom jag inte undervisar i svenska borde jag kanske inte svarat

Google docs

Den sista frågan var: Vilka verktyg ingår i ditt "baspaket"? (Det vill säga: vilka verktyg använder du mest i din skolvardag?)

Här kommer svaren:

word, imovie, keynotes, PP, kameran ( på min iPad), youtube, flickr, creative commons, facebook, blogger, monkey survey,

Notebook (programvaran till Smartboard)

Twitter og blogg.

?

blogger, skolbloggen, google dokuments

Soundcloud, vimeo, iMovie, Garageband, domo, storybird voki m.f

De ovan

google docs och youtube

Jag har inget baspaket - ÄN!

Word Blogspot Facebook

ovannämnda ungefär

skolbloggen survey monkey wiki prezi

...

Vad tänker du när du läser frågorna och svaren?

Själv känner jag igen mig i det mesta som kom fram. Det verkar alltså som om våra erfarenheter liknar varandra en hel del: brist på fungerande teknik lägger fortfarande en del krokben för oss och i svaren kring vilka möjligheter datorn hjälper till att skapa kommer en massa intressanta saker fram, bland annat att materialet blir väldigt aktuellt, att världen/resten av samhället kommer in i klassrummet och att klassrummet kommer ut i samhället, att det är lättare att individualisera och att få elever att vara kreativa och själva driva sitt eget arbete och att det är lättare att variera, visa och göra intressant.

När jag läser svaren på fråga fyra tänker jag att det finns många svensklärare som inte bara har fokus på traditionella texter och traditionella föredrag, utan att de även är intresserade av ljud, bild och film. Det låter väl bra för oss som gillar tanken på "det utvidgade textbegreppet".

Att läsa vilka verktyg andra svensklärare tycker är mest användbara i skolan tyckte jag också var intressant. De flesta verktygen kände jag till, men inte Domo. Det blev jag nyfiken på. Flera av dem använder jag inte så mycket. Kanske borde jag ge dem fler chanser och försöka få in dem mer i min undervisning? Funkar de för andra lärare, så kan de funka även för mig.

Kollegor tipsar varandra under så kallade e-luncher

På Mälardalens högskola tipsar lärare varandra om hur de använder sig av IKT i sin undervisning. Detta gör de under lunchtid via Adobe Connect. Mötena kallas därför e-luncher och något som är jättebra är att de inte bara sker i realtid, utan mötena spelas in så att de även kan ses i efterhand. Första mötet handlade om Chatt och Snabbomröstning i klassrummet och hölls av Elisabeth Wulff Sahlén.

Jag tycker att både föredraget i sig och själva idén med mötet var jätteintressant och ett superbra tips och vill därför sprida länken till er andra!

På Elisabeths Wulff Sahléns blogg kan du läsa mer om e-luncherna:  http://e-emerging.blogspot.com/2011/11/digital-kompetenshojning-hurda.html

Några framgångsfaktorer för it-utveckling

Kristina Thunberg, kollegahandledarutbildare och lärare på Häggviksskolan i Sollentuna, besökte i dag Österlengymnasiet för att ge kollegahandledarna på Korsavadsskolan och Österlengymnasiet lite tips kring hur man lättare kan få igång användningen av digitala verktyg i undervisningen.

Detta var hennes tre främsta framgångsfaktorer för kollegahandledning och utveckling av elevernas och lärarnas dator-användning:

• Skapa formella möten och struktur. Följ systematiskt de olika faserna: planera, genomföra och utvärdera.
• Utgå från verktyg och fundera över hur de kan användas pedagogiskt och vice versa: lös pedagogiska problem med hjälp av digitala verktyg. Låt dig inspireras av vad andra gör.
• Utgå från sånt som lärare redan gör och digitalisera delar av det.

Thunberg betonade också att det är minst lika viktigt att man ser till att uppgifterna är målstyrda, engagerande och problembaserade, som att fundera över hur man kan använda IKT i dem för att förstärka lärandet.

Här kommer några tips på frågor som man kan ställa sig när man planerar sitt arbete:

• Vilken relevans har uppgiften för eleverna? Bygger den vidare på elevernas kunskaper och engagemang, handlar det om verkliga problem som ska lösas och känns det att det är på riktigt?
• Vilka mål ska eleverna arbeta mot? Vilka förmågor ska tränas? Vad behöver eleverna göra för att nå målen? Vilka instruktioner behöver läraren ge?
• Hur kan jag mäta att eleverna verkligen lär sig något, att de når de mål vi satt upp?

Under kvällen gav Kristina Thunberg också mängder av tips på digitala verktyg som man kan testa att använda i elevernas redovisningar, men detta tänker jag berätta mer om i nästa inlägg.

Här kan du läsa mer om learnit24:s kollegahandledningskurs:  http://cwasteson.blogspot.com/2011/03/kollegahandledningskurs.html

SR: program om hur it kan förstärka elevernas lärande

Sveriges Radio intervjuar här elever i olika åldrar, it-professor Bo Dahlbom och läraren Stig-Roland Rask kring it-användningen i skolan och hur de ser på framtiden:


Eleverna i intervjuerna låter väldigt teknikvana och positiva till tekniken. Frågan är om de verkligen är representativa för elever generellt? Mina elevgrupper på gymnasiet låter i alla fall inte så här. Få bloggar eller drömmer om att få publicera sina skolarbeten på en blogg (så jag får ägna mycket tid åt att övertyga dem om att bloggar kan vara superbra i utbildningssyfte), alla är inte med i Facebook och de som valt att stå utanför har gjort ett medvetet val och många säger att de vill ha mindre datoranvändning och mer penna och papper och traditionella föreläsningar. Är det bara mig det är fel på, eller mina elever eller är det fler som känner igen sig i det här?

Jag är även kluven till den skola som Bo Dahlbom har visioner kring. Han vill ändra skolan från grunden och visst är det bra att försöka tänka nytt, men med de begränsade ekonomiska resurser man har att röra sig med i skolans värld, har jag svårt att se att hans alternativ är realistiska. Snarare är risken att skolan helt förlorar greppet om elevernas kunskapsutveckling och hur ska skolan då kunna ta ansvar för den?

Dahlbom säger att han inte ser skolan som en del av verkligheten, utan verkligehen är arbetsplatserna utanför skolan. Han vill därför att eleverna ska direkt ut i arbetslivet för att få ta del i arbetet där och lära sig nya spännande saker. På så vis menar han att de ska bli bättre förberedda på att bli ingenjörer, än om de sitter i skolbänken och räknar matte.

Kan inte skolan vara verklig och ägna sig åt verkliga problem och problemlösningar? Är all den verksamhet vi har i skolan bättre utförd på ett helt annat sätt? Hur tänker Dahlbom sig högre utbildning? Ska den också ske ute på arbetsplatserna? Och var finns alla dessa kompetenta handledare som ska lotsa barnen och ungdomarna in i vuxenvärlden och "lära dem allt de kan" och gärna lite till? Det behövs många och det är ingen lätt uppgift ...

Min åsikt är att det finns massor av verksamheter i skolan som är ytterst effektiva och fruktsamma och att även om man inte behöver datorn till allt man gör i skolan, kan man ha god nytta av den i mycket av det man gör.

Tips på användbara "hotkeys"

Vi har i en klass börjat använda mentorstiden på måndagsmorgnarna för att, förrutom att sprida information och diskutera elevrådsfrågor, även tala om bland annat studieteknik, informationssökning, källhantering och IKT.

I samband med detta har Oskar Blomqvist, som är elev och arbetar med Student Helpdesk på Österlengymnasiet, visat vilka inställningar han valt för när datorn ska gå i vänteläge respektive stängas av. Datorn kan nämligen reagera lite olika när man slår ihop locket eller trycker på startknappen, beroende på vilka inställningar man valt. Det är alltså inte självklart att de automatiska inställningarna passar dig och dina behov bäst. Ta dig en funderare och byt om du tycker att det behövs. Oskar visade dessutom vilka snabbkommandon han brukar använda på tangentbordet. Kanske kan du här lära dig något nytt och användbart? Det gjorde i alla fall jag.

Här är Oscar Blomqvists lista över "hotkeys":

Ctrl + C = kopiera
Ctrl + X = klipp ut
Ctrl + V = klistra in ovanstående
Ctrl + A = markera allt
Ctrl + S = spara dokument
Ctrl + P = skriv ut dokument
Håll inne Ctrl = markera flera objekt
Håll inne Shift = markera allt från det föregående, ner till det markerade

Alt + Tab = byt till föregående fönster
Start-knappen + M = genväg till skrivbordet
Start-knappen + E = Den här datorn

Alt + F4 = stäng ner program

Håll inne Ctrl för att hoppa mellan varje ord när du använder tangenterna.

Resurs för dig som vill använda IKT i matematikundervisningen

http://ikt.ncm.gu.se/

Några ord om vad IKT har betytt för mig och min undervisning, del 2

Bloggarna kan användas till att göra det lättare att sprida information, material och uppgifter och att lämna in skriftliga redovisningar.

Jag lägger min veckoplanering och de uppgifter som eleverna ska jobba med på mina kursbloggar. Ibland redovisar eleverna sina uppgifter genom att skriva en kommentar på sin kursblogg. Ibland redovisar de på sina individuella bloggar eller på en gemensam blogg som heter Elever & lärare tipsar & diskuterar. Det händer också fortfarande att de ska skicka filer till mig via ebrev. Sätten att lämna in skriftliga redovisningar är många och beror på uppgiften.

Med nya verktyg uppstår nya möjligheter och nya problem.

En nackdel med att använda datorn mycket och ofta är att det tar tid att lära sig nya saker (både för mig och för eleverna) och att elever ibland är konservativa och vill göra såsom de alltid gjort.

En annan nackdel är att eleverna ibland tycker att det är tekniken som är problemet, när det i själva verket är uppgiften. Om de tycker att den uppgift som de ska redovisa på sina bloggar är för stor eller krävande, kan de alltså hävda att de inte gillar att blogga. Det gäller både för oss och för dem att försöka se var problemen verkligen ligger.

En del elever blommar upp och njuter av möjligheten att få och våga synas och det innebär ibland att jag som lärare kan få en helt ny syn på elever. Andra tycker att det är jobbigt att det nu blir mer tydligt hur lite de producerat under en kurs. De flesta elever kommer efter ett tag in i arbetssättet och tycker att det vinner i längden. "Det är ju inte så svårt, när man väl lärt sig det."

Eleverna gillar generellt att ha allt mitt undervisningsmaterial samlat på en blogg, men en del tycker att det är jobbigt att samla sitt eget material.

De individuella bloggarna har både för- och nackdelar.

Jag tycker att fördelarna överväger. Om eleverna samlar alla sina arbeten på sina bloggar, blir det mycket tydligt både för eleven och läraren hur eleven har jobbat med uppgifterna och vad han eller hon kan respektive behöver jobba mer med.

Men en del elever tycker som sagt att det är jobbigare att hantera blogginlägg än filer och om eleverna tycker det är jobbigt är det svårare att få dem entusiastiska för uppgifterna och läraren måste lägga mer tid på att förklara och motivera. (Varför det är så vet jag inte riktigt. Antagligen beror det på att de inte har skapat enkla rutiner för bloggandet, för när man gjort det så tar det väl varken mer tid eller kraft, eller vad tycker ni?). En annan nackdel är att det kan ta mer tid för läraren att "samla in" elevernas lösningar. Även om jag har sagt till mina elever att de ska skicka mig en länk när de publicerat sitt arbete, så gör inte alla det och det slutar alltför ofta med att jag känner att jag ändå måste gå in och kolla om de är färdiga med sina uppgifter.

Kursbloggarna är helt öppna för vem som helst att läsa. Även en del av elevernas redovisningar läggs ut på en gemensam blogg som är helt öppen. Detta gör vi för att alla ska kunna läsa och kommentera texterna, men då måste eleverna inte publicera materialet under sitt eget namn utan de kan använda en pseudonym. När de kommenterar varandras texter läser jag alltid deras kommentarer och vi har enkla men förhoppningsvis tydliga regler de ska följa när de skriver dem. Reglerna kan du läsa här:  http://cwaste.skolbloggen.se/svenska/skrivprocessen/.

Eleverna väljer själva vilka synlighetsinställningar de ska ha på sina individuella bloggar. En del väljer att bara jag ska kunna läsa dem, andra väljer att ha dem helt öppna. Det är väldigt olika hur olika klasser väljer att hantera detta. I den förra klassen som jag undervisade i svenska b hade nästan alla eleverna sina bloggar helt eller nästan helt öppna. I den grupp jag har nu (som består av två sammanslagna klasser) har nästan alla valt att ha sina bloggar helt slutna. För att jag ska kunna läsa deras inlägg, måste de lägga till mig som "prenumerant" på deras blogg. Det verkar alltså som de här eleverna inte är lika trygga. Om det beror på osäkerhet i ämnet eller osäkerhet i gruppen eller både och, vet jag inte säkert.

De fina bilderna i inlägget är alla tagna av J O Eriksson och publicerade på bilddelningstjänsten flickr under licensen Creative Commons by, nc,sa.

Några ord om vad IKT har betytt för mig och min undervisning, del 1

För mig har datorn och sociala medier löst en mängd problem som jag tidigare hade, när jag planerade mitt och elevernas arbete. Nu kan jag lättare, via till exempel bloggar, ta del av elevernas arbetsprocess både när de jobbar individuellt och tillsammans i grupp och de kan ta del av varandras. De kan också enklare (och därför oftare) träna sig i att ge och få konstruktiv respons och de får naturlig träning i att kommunicera med fler mottagare än den undervisande läraren. Dessutom har det blivit mycket enklare att arbeta med det utvidgade textbegreppet, det vill säga förutom text, även ljud, bild och film.

Andra konkreta fördelar är att det finns så mycket bra material tillgängligt för elever och  lärare via Internet, vilket gör det lättare att arbeta problemorienterat. Man behöver alltså inte längre utgå från en lärobok och de frågor som den klarar av att hjälpa eleverna att besvara. Allt fler lärare och elever ser också möjligheten i att kommunicera med varandra och med andra elevgrupper, när tekniken underlättar för samarbeten och samtal över såväl tid som rum.

Men det är inte okomplicerat. Det är lätt att uppgifterna blir för komplicerade och att materialet blir oöverstigligt stort. Även om vi ger tips på möjliga vägar att gå, blir studierna mer komplexa och svåra att överblicka. Dessutom blir ansvaret stort och frestelserna många ...

Tekniken löser inte alla skolans eller ens mina problem

I år har jag blivit nominerad till Guldäpplet. Det är ett lärarstipendium som delas ut till pedagoger i Sverige som har förnyat sin undervisning genom att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT) och genom att inspirera och sprida kunskaper till andra lärare.

Det är kul att få lite uppmärksamhet för sitt arbete och engagemang, och jag är väldigt smickrad över att vara nominerad tillsammans med 37 kunniga och driftiga lärare och IKT-pedagoger. Här kan du läsa om detta i Ystads Allehanda respektive på s 26 i Österlenmagasinet.

I det sammanhanget vill jag betona:

Tekniken är i första hand ett medel att nå skolans mål. Målet är lärandet, det vill säga att eleverna (och vi, deras lärare) ska lära sig så mycket som möjligt.


Tekniken kan understödja lärandet genom att ...

• göra det lättare att komma åt aktuellt och intressant material, till exempel nyhetsartiklar, debattartiklar, webbföreläsningar, filmklipp, bilder, e-böcker och radioprogram.
• göra det lättare för eleven att inse att de måste granska allt material på ett källkritiskt sätt när det ska användas. Det är stor skillnad mot att bara använda läromedel, där allt material granskats av specialister och även om bra läromedel har många fördelar, så måste dagens elever lära sig handskas med Internet. Eller hur?
• göra det lättare att ställa frågor och hitta svar och att delta i diskussioner kring det som man vill lära sig, till exempel via kommentarsfunktionen på webbtidningar, forum och bloggar. 
• göra det lättare att samarbeta kring projekt med hjälp av till exempel wikis, samtidigt som eleven kan vara trygg i vetskapen att läraren både kan se helheten och de olika elevernas enskilda delar (man kan se detta via verktygets "historik"-funktion).
• göra det lättare att samla sitt studiematerial och sina redovisningar, eller med andra ord att skapa en personlig lärmiljö.
• göra det lättare att vara kreativ och använda sig av flera olika uttryckssätt och redovisningsformer, till exempel med hjälp av text, ljud, bild och film.

Allt detta har sammantaget gjort det lättare för oss lärare och elever att vara en del av samhället. Vi kan hjälpa eleverna att hitta strategier för att hitta rätt information, värdera och dra egna slutsatser utifrån den och vi kan träna dem att våga ta del i den öppna samhällsdebatten.


Tekniken löser inte på något vis alla skolans eller ens mina egna problem som undervisande lärare, men jag tycker att det är uppenbart att vi kan och bör dra fördel av teknikens möjligheter för att förstärka lärandet.

***

IKT i skolan

Datorn kan användas till:

• Information: ex resurser för lärande, träning i hur man söker och sållar bland information på Internet och hur man är källkritisk
• Presentation: ex. PowerPoint, "snygga texter" i digital form som man lätt kan bearbeta och sprida, film, photostory och digital portfolio.
  
• Kommunikation: ex. bloggar, wikis, e-post, chatt, skype och podsändningar.

Varje gång du skapar en uppgift till dina elever så ha följande ord i bakhuvudet:
"Where is the Power and what is the Point?"

Hinder och möjligheter

Den tredje dagen på vår kollegahandledningskurs tipsade vi varandra om några olika material och verktyg som finns på nätet och som man kan ha nytta av i skolan. Vi talade också om vilka svårigheter som finns, till exempel tidsbrist, teknikproblem och samarbetssvårigheter.

Följande frågor fick vi en stund att fundera kring och sedan diskuterade vi valfri punkt med en kollega från en annan skola. Det är bra, men svåra frågor och jag hann inte tänka till kring dem alla. Här kommer de i alla fall, tillsammans med de reflektioner jag hann få ner:

Hur kan kollegahandledning fungera på din arbetsplats?

Initial fas:

Vi nyblivna kollegahandledare kan börja med att inspirera och stötta varandra i vår vardag på ett mer systematiskt sätt. 

• Om det syns att vi har lätt för att samarbeta och har roligt ihop med varandra och våra elever, kan det förhoppningsvis väcka en nyfikenhet och lust att delta. 
• Om våra kollegor får se konkreta exempel på vad man kan göra och att det inte behöver vara så krångligt eller tekniskt krävande, kan det förhoppningsvis bidra till det mod som krävs för att man ska våga testa något nytt. 
• Om vi tydligt kan visa att IKT inte på något vis står som en motsättning till ämneskunskaper eller till lärarledda och väl genomtänkta lektioner, kan det förhoppningsvis bidra till att man känner tillit.

Grupphandledning:

• Till en början kan vi testa genom att planera gemensamma projekt inom gruppen. 
• Vi kan börja med att fundera över vilka ämnen och elever vi skulle kunna samarbeta kring. 
• Finns det några lärare utanför kollegahandledningsgruppen som vi kan få med oss i samarbetet? Vilka behov och intressen skulle de kunna ha?
• Nästa steg kan vara att vi hjälper andra att planera sina samarbeten. Samarbeten kan bestå i att ämnesgrupper planerar sina kurser gemensamt och/eller av ämnesövergripande projekt.

Individuell handledning:

• Den handledda läraren ska använda sin planeringstid och fortbildningstid.
• Vi handledare är lediga från andra arbetslagsmöten för att jobba med detta.
• Be den som vill handledas att ha förberett sig inför första mötet: till exempel vilka är dina behov och förväntningar? Vilka elever vill du jobba med? Vilka mål vill du jobba mot? Har du idéer kring hur du vill använda IKT i ditt projekt/din undervisning? Det är en fördel att de har hunnit tänka till lite, men det är bra om de inte hunnit för långt i sin planering: då kan det bli svårt att handleda eftersom den handledde redan har en klar (och kanske orealistisk) idé om vad han eller hon vill hinna genomföra.
• Ett bra tips kan vara att be den handledda ta med sig ett arbetsområde som är centralt i någon av hans eller hennes kurser och utveckla detta, istället för att skapa allt nytt från grunden. Gör man så tror jag nämligen att det finns större chanser att den handledde läraren känner att utvecklingsarbetet är överkomligt i förhållande till den extra arbetsbelastning det innebär att tänka och lära nytt. Då tror jag att det är större chans att projektet kan leda till något bestående. 

Här kommer några fler frågor:

• Vad behöver utvecklas?
• Hur togs handledningsplanen emot på din skola?
• Hur var responsen hos skolledningen?
• Hur vill du locka lärare att delta?

 Hur ser det ut på din skola? Hur skulle du vilja att det såg ut?

Några personliga erfarenheter av IKT i undervisningen

För lite drygt ett år sedan använde jag i stort sätt bara Internet och datorn för e-post, digitala bilder, ordbehandling och informationssökning. Men när jag i en kurs i lärarlyftet läste Will Richardssons bok Blogs, wikis, podcasts and other powerful web tools for classrooms (2009), såg jag mängder av nya möjligheter. Min nyfikenhet väcktes och jag sökte kollegor som arbetade med liknande saker. Jag fann förebilder och nätverk framför allt via twitter och olika bloggar. På så vis kunde jag söka stöd och jag hade möjlighet att ställa frågor och få tips. Detta gjorde det lättare att våga pröva nya verktyg och metoder. Några månader senare kom jag in på kursen LC100N Digital kompentens och fick handledare och kurskamrater som jag kunde inspireras av och bolla idéer med. Jag hade visserligen ingen arbetstid avsatt för kompetensutveckling inom IKT, men jag hade stöd av mina skolledare och jag hade möjlighet att studera på fritiden.


Mina elever och jag hade god tillgång till datorer, både i skolan och hemmen, och eleverna var förhållandevis datorvana även om de mest använde datorn för informationssökning, ordbehandling, epost, Facebook och liknande. Min akilleshäl blev att det trådlösa nätverket på skolan fungerade bristfälligt under hela den första terminen med eleverna och det skapade mycket frustration.

Det är lätt att tro att alla elever välkomnar en ökad datoranvändning i skolan, men detta är inte min erfarenhet. En del elever är rädda för att de ska behöva ägna tid åt att lära sig nya verktyg och färdigheter och att tekniska problem ska stjäla tid från “ämnet”. I viss mån är oron välbefogad. Även om eleverna är någorlunda datorvana tar det tid att registrera konton, klicka på bekräftelselänkar, skicka e-postmeddelanden, ladda upp texter på webben etc. och ibland krånglar det. Kanske särskilt när många elever ska försöka göra samma sak på webben samtidigt?

De elever som inte var förtjusta i att använda datorn i sin utbildning, ungefär 5 elever i en klass på 28, fick ett tungt argument för sin sak när nätverket inte visade sig räcka för oss. Även de elever som var mer positiva till datoranvändningen blev frustrerade över att så mycket värdefull undervisningstid förlorades varje gång vi skulle logga in på datorerna och när vi skulle surfa på ett segt internet. Under elevernas andra termin på kursen förbättrades nätverket väsentligt, samtidigt som deras digitala kompetens blivit högre. Mindre tid behövde läggas på tekniskt strul och de hade vant sig vid arbetsmetoderna. Då blev de negativa elevernas motstånd mindre.


Jag mötte initialt en hel del motgångar, särskilt vad gäller att motivera eleverna att använda tekniken, men verktygen har öppnat upp för många fler möjligheter att göra undervisningen varierad och jag har i dag större möjligheter att få in "det utvidgade textbegreppet" i mina kurser. Fördelarna med att använda informations- och kommunikationsteknik överväger!

Visar webbplats med hjälp av Screenr

Här visar jag med hjälp av Screenr en webbplats för att inspirera och stötta kollegor som vill använda sig av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen.



Adressen till webbplatsen är http://ikttips.skolbloggen.se.


Välkommen!

IKT i musikundervisningen

I den här spännande filmen får du några tips på varför och hur du på ett enkelt sätt kan använda IKT i musikundervisningen:



Peter Schyborger är musiklärare för grund- och gymnasieskolan, men arbetar just nu som studierektor och lärare vid Institutionen för Musik- och Medieproduktion vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. 


Karin Håkansson är musik-  och sångpedagog och jobbar som musikpedagog på Myrsjöskolan i Nacka kommun och som adjunkt i Metodik med mycket fokus på Mediateknik på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. 


På Kunliga musikhögskolan använder de Mac, men det finns motsvarande program för PC, till exempel Sequel istället för Garageband (och MovieMaker istället för iMovie). Gratisprogrammen Audacity och Noteflight funkar för både PC och Mac.

Datorn ges en viktig roll i den nya läroplanen för grundskolan

Via Lotta Larssons blogg IKT i vår vardag fick jag tipset om denna pedagogiskt övertygande film av Henrik Widaeus. Widaeus har gått igenom den nya läroplanen för grundskolan och sökt på orden "dator", "internet", "webb", "digital" och "information". Resultatet talar sitt tydliga språk:



Datorn och informations- och kommunikationstekniken kommer att ha en viktig roll i utbildningen!

En mer nyanserad syn på IKT

I veckobrevet på kursen LC200N Digital kompetens fick jag tipset om den här filmen som jag tycker ger en mer nyanserad bild av användningen av informations- och kommunikationsteknik, än vad de flesta andra filmer gör:



http://www.youtube.com/watch?v=GVsXqGHFVGY

Nya verktyg skapar nya möjligheter, som vi kan och ska dra nytta av i skolan. Men vi måste även vara medvetna om vad verktygen inte är bra på. Annars kommer vi att få många nya problem.

Skärminspelning med gratisverktyget Screentoaster

Ett verktyg för skärminspelning är Screentoaster, som bland annat IT-mamman beskriver på sin blogg:  http://itmamman.se/wordpress/?p=484. Den främsta fördelen med Screentoaster är att verktyget är webbaserat och användarvänligt. Kvaliteten är inte i topp, men den räcker kanske i vardagen? 

Här kommer ett exempel där jag med hjälp av Screentoasters betaversion presenterar en webbplats som jag just nu jobbar med (http://ikttips.skolbloggen.se/). Klicka på "Fullscreen View"-symbolen i nedre hörnet till höger för att se filmen i orginalformat (då blir bildstorleken rimlig och du kan läsa direkt på skärmen):

Capture your screen in seconds

En bit in i filmen hoppar ljudspåret över några ord och efter det är rösten och musrörelserna inte längre riktigt synkade. Jag prövade att göra flera inspelningar, men detta hände på ett eller flera ställen varje gång, så jag lättade lite på perfektionskraven. ;-) Jag insåg också i efterhand att jag borde ha förklarat vad jag menar med statiska sidor (i jämförelse med blogginlägg) och säkert finns det en massa annat dumt på filmen, förutom stakningar, sväljningar etc, som jag inte märkt än ... Men med tanke på att det är min första skärminspelning, så kan den väl bli godkänd?

Ytterligare ett skärminspelningsverktyg är Camstudio, som Tommy k Johansson beskriver på sin blogg:    http://blogg.tkj.se/spela-in-skarmen/ och som Skolverkets PIM-satsning (praktisk it- och mediekompetens) har gjort en handledning för:  http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/larresurser/C/3/. Fördelen med Camstudio är att det är gratis och PIM:s handledningar är ingående och bra. Nackdelen är att man måste ladda ner och installera programvaror på sin dator.

Nästa gång jag testar ett skärminspelningsverktyg kommer det att bli Screenr.

Framtidens utbildning?

Känner ni också att ni vill så mycket, men att ni måste sålla och sålla och sålla, för att i alla fall hinna med att göra något bra? Jag skulle till exempel gärna vilja gå den här kursen http://connect.downes.ca/index.html som bl a Linn Gustavsson går (och via hennes blogg kan den som vill följa hennes studier), men jag känner att jag inte hinner. Det går väl fler tåg, eller ...?

Så här beskrivs kursen på PLENK2010:s webbplats (jag har struktit lite i texten, för fullständig information läs istället här http://ple.elg.ca/plenk2010/?page_id=2):

"PLENK2010 is an unusual course. It does not consist of a body of content you are supposed to remember. Rather, the learning in the course results from the activities you undertake, and will be different for each person.

In addition, this course is not conducted in a single place or environment. It is distributed across the web. We will provide some facilities. But we expect your activities to take place all over the internet. We will ask you to visit other people’s web pages, and even to create some of your own.

This type of course is called a ‘connectivist’ course and is based on four major types of activity:

1. Aggregate

We will give you access to a wide variety of things to read, watch or play with. There will be a LOT of content associated with this course, everything from relatively basic instruction to arguments and discussions to high-level interviews with experts in the field.

Every day you will receive an edition of ‘The Daily’, which will highlight some of this content. Normally it will arrive first thing in the morning (if you are in North or South America), but not always. The Daily is created fresh each day – it is not prepared content. So delivery may vary.

You are NOT expected to read and watch everything. Even we, the facilitators, cannot do that. Instead, what you should do is PICK AND CHOOSE content that looks interesting to you and is appropriate for you. If it looks too complicated, don’t read it. If it looks boring, move on to the next item.

2. Remix

Once you’ve read or watched or listened to some content, your next step is to keep track of that somewhere. How you do this will be up to you.

You can keep a document on your own computer listing all the things you’ve accessed. Or, better yet, you can keep a record online somewhere. That way you will be able to share your content with other people.

Here are some suggestions:

- create a blog with Blogger or /.../  any other blogging service. Each time you access some content, create a blog.

- create an account with del.icio.us and create a new entry for each piece of content you access. 

- take part in a Moodle discussion. We have set up an instance of Moodle you can use. 

- tweet about the item in Twitter. If you have a Twitter account, post something about the content you’ve accessed.

- anything else: you can use any other service on the internet – Flickr, Second Life, Yahoo Groups, Facebook, YouTube, anything! use your existing accounts if you want or create a new one especially for this course. The choice is completely yours.

3. Repurpose

We don’t want you simply to repeat what other people have said. We want you to create something of your own. This is probably the hardest part of the process.

Remember that you are not starting from scratch. Nobody every creates something from nothing. That’s why we call this section ‘repurpose’ instead of ‘create’. We want to emphasize that you are working with materials, that you are not starting from scratch.

What materials? Why, the materials you have aggregated and remixed online. These materials are the bricks and mortar you can use to compose your own thoughts and understanding of the material.

What thoughts? What understanding? Well – that is the subject of this course. This whole course will be about how to read or watch, understand, and work with the content other people create, and how to create your own new understanding and knowledge out of them.

In a sense, the PLENK2010 we will describe in this course are the TOOLS you will use to create your own content.

Your job isn’t to memorize a whole bunch of stuff about the tools. Rather, your job is to USE TE TOOLS and just practice with them. We will show you the tool, give examples, use the tools ourselves, and talk about them in depth. You watch what we do, then practice using them yourself.

4. Feed Forward

We want you to share your work with other people in the course, and with the world at large.

Now to be clear: you don’t have to share. You can work completely in private, not showing anything to anybody. Sharing is and will always be YOUR CHOICE.

So, how do you share?

First, use the PLENK2010 tag in anything you create. Our course tag is: #PLENK2010

It is especially important to use this tag in del.icio.us and in Twitter. That is how we will recognize content related to this course. We will aggregate this content and display it in our newsletter. Yes – your content will be displayed in the Daily. That’s how other people will find it.

Second, if you are using a blog, Flickr, or a discussion group, share the RSS feed. We will offer a separate post on how to find your RSS feed if you don’t know how. But if you know how, please tell us your feed address.

Then, when you post something to your blog or forum, use the #PLENK2010 tag. That is how we will recognize that the post is related to this course, and not about your cat or mountain climbing in the Himalayas.

You can either place the tag in your post, of you can use it as the post category. Either way works for us.

We’ll do the rest. We have aggregators standing by, ready to bring in your content and your work to everyone else in the course. Join in. Take part! Read the daily, remix and repurpose, and tag it so we can feed it forward.

When a connectivist course is working really well, we see this greate cycle of content and creativity begin to feed on itself, people in the course reading, collecting, creating and sharing. It’s a wonderful experience you won’t want to stop when the course is done.

And – because you can share anywhere – you won’t have to. This course can last as long as you want it to. And when we offer PLENK 2011 you’ll be welcome to come back and join in the fun again."

Kanske blir den här typen av kursupplägg  ett vanligt sätt att bedriva högre studier i framtiden? Vad tror du?