Testar att göra podcast och olika distributionsvägar

Jag har nu gjort en podcast med audacity och omskapat den till mp3, men jag förstår inte hur jag ska ladda upp den på bloggen. Här på Blogger hittar jag bara möjligheter att ladda upp bilder och filmer och jag hittar inget användbart i hjälpavsnitten ...

Har ni några tips?

Här testar jag blip.tv:

http://blip.tv/file/3823937

Men jag lyckas inte bädda in ljudfilen här på Blogger.

På min Wordpress-blogg går det dock fint: Mp3 på blip.tv.

Hur gör ni?

Dela med dig och få tillbaka

I denna film berättar Margret Stewart om Youtubes inställning till copyright:




Margret Stewart rekommenderar oss att vara generösa med vårt material och tillåta andra att använda det. Och även om Youtube i det här fallet talar i eget intresse (mycket gratismaterial är så klart bra för dem), så håller jag med:

Internet ger fantastiska möjligheter att dela med sig av kunskaper och idéer och att få tillbaka. Om vi hela tiden vill ha betalt för allt vi gör, blir vi alla förlorare. Om vi däremot är generösa, kan vi sprida säväl nytta som nöje och inspirera andra till att göra likadant. Då vinner alla!

Själv lägger jag nästan alla mina flickr-bilder under licensen CC (by). Då kan andra använda mina bilder och till och med bearbeta dem, under förutsättning att de redogör för vem som har skapat originalet.

Jag har funderat på om jag vill använda mig av begränsningen att bilderna inte ska kunna användas kommersiellt. Genom att inte göra den begränsningen så ökar jag dock chanserna att mina bilder kommer till användning. Och jag lägger väl ut mina bilder på flickr för att jag faktiskt vill sprida dem?

Hur känner, tänker och gör ni?

Hur mycket ska man "bjuda på sig själv"?

Jag känner en viss kluvenhet. Det är härligt att dela med sig och bli inspirerad av andra. Samtidigt är det utlämnande. Blottar jag för mycket, fel saker, fel ...? Tänk om det straffar sig på något vis? Att jag är så öppen menar jag ...

Man visar stor tillit till sina medmänniskor när man väljer att lägga upp personliga tankar och bilder på nätet. Eller handlar det om självcentrering?

Är jag kanske rädd för att andra ska tycka att jag är självupptagen när jag bloggar? Ja! Och jag är rädd för att missförstås.

Men samtidigt som jag tvekar känner jag lust: det är härligt att våga satsa och bli emottagen. Att ge förtroenden och få förtroenden tillbaka. Jag har ett behov av att reflektera kring skolan och lärande. Via min egen och andras bloggar får jag näring åt mina tankar.

Jag både lockas och känner marken gunga under fötterna.

Hur är det för er?

Webben i framtiden

Hur tror ni att vi kommer att använda webben i framtiden?

Jag tror att vi kommer att fortsätta att använda den för att interagera och kommunicera, för där ligger en enorm kraft! Jag tror att webben kommer att bli en lika integrerad och självklar del av människors liv som en gång (snigel-) posten (som i dag nästan helt spelat ut sin roll) och telefonen (som jag tror också snart kommer att ha spelat ut sin roll). I dag skickar vi via webben fortfarande främst text till varandra, men inom den närmsta framtiden tror jag att vi kommer att skicka ännu mer ljud, bilder och filmer.

Unga verkar inte lika rädda, som oss lite äldre, för att lämna ut sig själva digitalt - kanske är det en del av deras identitetsskapande att forma ett digitalt avtryck? Detta tror jag kommer att leda till att webben kommer att användas till allt mer personliga (och kanske intima?) uttrycksformer.

Att materialet på webben är så stort och svåröverskådligt kommer vi successivt att lära oss att hantera. Jag tror att en del kommer att dra nytta av att man kan gömma sig i det, andra kommer att leta och finna sätt att profilera sig för att synas.

Allt fler utav oss kommer att tipsa varandra om roliga och användbara saker som vi hittat på webben och materialet vi hittar där kommer att vara föränderligt och oberäkneligt, men också spännande och rikt!

Vad tror du om framtiden?

Internetbaserade högskolestudier

Jag älskar möjligheten till internetbaserade högskolestudier. Tänk att jag, en yrkesarbetande småbarnsmor med hus och barn och man att ta hand om (skämt åsido - det är han som tar hand om mig) och boendes på Österlen - som är vackert såklart, men långt från lärosäten och civilisation, tänk att till och med jag kan studera och diskutera och inspireras och inspirera, när jag får en liten stund över (eller stjäl den). Det livslånga lärandet smakar bra!

Samtidigt så kostar våra studier också (vi som läser av lust och redan har jobb och/eller examina) och vem ska betala?

Jag tycker mig ana en tendens att allt fler universitetslärare får allt mindre tid till att skapa god genomströmning av elever på kurserna. Lärarna får allt mer undervisning och kursansvar och allt mindre tid för forskning.

Brist på tid riskerar att leda till låg kvalitet. Och allt för låg kvalitet innebär på sikt att kursbetygen blir betydelselösa. Visst kan tekniken (itk) kompensera en del - man kan till exempel få in fler studenter på en plattform än i en föreläsningssal, men handledning tar tid och måste få ta tid om inte kvaliteten ska bli lidande.

Lärare behövs, lärare som väljer ut och skapar ett relevant innehåll och bestämmer uppgifter och mål, och individuell respons behövs - hur innehållsrika och elevaktiva plattformar och webbplatser man än bygger upp.

Eller vad tror du?

Medierådet

Den här sidan erbjuder mycket bra material och användbara länkar:
http://medieradet.se/
Särskilt länken till f.d. Tidningen i skolan, numera Mediekompassen, tror jag att jag kommer att ha mycket nytta av i skolan!

Har du använt Medierådets material? Eller har du andra tips på sidor kring medier och mediers påverkan?

Så här funkar Wikipedia

Här kan ni se en talande illustration av hur Wikipedia fungerar:

http://www.youtube.com/watch?v=eaADQTeZRCY

Tyvärr har Collage Humor tagit bort möjligheten att bädda in deras film, så ni får gå till Youtube för att se den. Men det är värt det! :D

Utbildar skolan bort barnens kreativitet?

Sir Ken Robinson, kreativitetsexpert och professor emeritus vid Warwicks universitet i England, hävdar att skolan dödar kreativiteten: "children grow out of creativity" eller, ännu värre, "the schools educate the children out of creativity". Hemskt om han har rätt!



Robinson säger också "Om du inte är beredd på att ha fel, så kommer du inte att kunna tänka eller göra något originellt" och han hävdar att intelligens är "diverce, dynamic and distinct". Hur tolkar ni det?

Har Robinson rätt i att skolan utbildar bort barnens kreativitet? Vad tycker du?

Vill du läsa mer om Ken Robinson kan du till exempel läsa här: http://sirkenrobinson.com/skr/

Vuxna förebilder på nätet

Jag tycker att det är intressant att läsa att ungdomar och barn efterfrågar mer vuxennärvaro på nätet. De vill att vi ska se vad som händer där och lägga oss i om något går över styr (Svenska Dagbladet, 2008-02-12).

Egentligen är det logiskt. Det behövs såväl vuxna som ungdomar och barn, som ser och vågar agera när någon blir illa behandlad, såväl på nätet som IRL. Vuxna har ett större ansvar. Samtidigt är det svårt för oss att hinna med att hålla oss uppdaterade kring vad som händer på ungdomarnas alla arenor på nätet. Enda sättet är nog att vi försöker se till att skapa ett sådant förtroende hos barn och ungdomar att de kan och vågar prata med oss när de stöter på problem.

Hur gör du?

Ett slags dejtingtjänst?

Jag skulle gärna vilja att det blev ännu lättare att hitta likasinnade på kursen. Till exempel skulle man kunna ha ett slags "dejting-tjänst" där de som vill, fyller i vilket stadium och vilka ämnen som de undervisar i. Sedan ger sökmotorn tips på kurskamrater som har liknande kombinationer.

Även om jag håller koll på blogginläggen har jag haft svårt för att hitta andra som är gymnasielärare i svenska och historia eller i alla fall något av ämnena. Jag har hittat någon som har svenska på gymnasiet (eller om det var hon som hittade mig?), men det finns säkert fler! :-)

Visst vore det kul om man här kunde passa på att skapa ett nät av kontakter, som man skulle kunna ha nytta av i sin dagliga gärning. Man skulle kunna dela med sig: "Det här gör jag med mina elever. Det fungerade bra på det här och det här viset, men nästa gång ska jag försöka ... " och man skulle kunna få inspiration: "Jag ska jobba med det här avsnittet. Har ni några tips på hur jag skulle kunna göra?".

Vad tycker du?

Snabbhet och personligt tilltal kan leda till problem

Det personliga tilltalet på olika bloggar och nätgemenskaper gör att man lätt förleds att vara mer personlig och utlämnande än vad man egentligen planerat vara. Snabbheten bidrar dessutom till att man inte alltid tänker efter före. Det är så lätt att skicka svar eller kommentarer som är överilade eller kan missförstås och så fort de är ivägskickade har man förlorat kontrollen över dem. På vissa bloggar och nätgemenskaper kan man radera kommentaren efter att man skickat iväg den, men den riskerar ändå ha skickats vidare till en mängd människor via e-postmeddelanden.

Kanske bör man i skolan prata om att man inte ska svara eller kommentera när man känner sig stressad eller osäker på hur man ska formulera sig, utan att det är bättre att återkomma och skriva när man har haft lite mer tid för eftertanke?

Även om det är ett bra råd att man ska tänka efter före, så blir livet ganska trist och begränsat om man alltid ska vara rädd för att det man skriver och lägger upp ska kunna användas emot en. Om varenda ord måste vägas på guldvåg hinner man inte få mycket sagt. Det är viktigt att skilja på olika ställen på nätet (liksom IRL): i vissa sammanhang kan man våga vara mer personlig och ironisk, i andra sammanhang är det klokt att vara mer försiktig.

Om man inte uppsåtligen försöker skada andra så tror jag att de flesta missförstånd kan redas ut. För att hjälpa varandra, bör vi lägga oss i om vi upptäcker att någon blir illa behandlad och vi bör försöka lösa konflikter (istället för att underblåsa dem). Hjälps vi åt att lösa små problem innan de blir stora, har vi vunnit mycket!

Vad gör du för att minska riskerna för nätmobbning?
Hur gör du för att skydda dig själv?
Hur gör du för att skydda andra?

Facebook

Youtube i skolan

Det här är en film från ett klassrum i samband med Halloween i höstas:



Sådana klipp gör mig glad och inspirerad.

När jag hittar något som jag gillar brukar jag sprida det till mina vänner och kollegor via Facebook, Twitter eller min blogg http://cwasteson.skolbloggen.se/.

Jag använder Youtube en hel del i skolan. Där finns många användbara filmer och jag bäddar in dem i blogginlägg, så att eleverna lätt kan titta på dem och så att filmerna som jag vill att de ska se är samlade.

Än så länge har jag inte gett mina elever i uppgift att lägga ut filmer på Youtube, men jag har prövat att göra det själv. Det finns en del att tänka på när man lägger ut filmer som blir tillgängliga för vem som helst. Eftersom jag undervisar elever som är mellan 16 och 20 år, så jag tycker att det känns fullt möjligt ändå.

Youtube är mycket användarvänligt, både när man vill lägga upp egna filmer och när man vill använda andras.

Hitta intressanta bloggar

För att hitta intressanta personer att följa började jag med att söka på Twitter. De personer jag hittade hänvisade ofta till blogginlägg som de skrivit. Gillade jag ett blogginlägg så sparade jag rss-feeden och lade in den i Google Reader. På så vis prenumererar jag nu på massor av bra bloggar och jag hittar hela tiden nya spännande saker via de länkar som finns i bloggarna. Jag har med andra ord skaffat mig massor av fiffiga kompisar att följa och inspireras av.

Jag har också prövat att söka efter intressanta bloggar via sökmotorerna, men det har inte varit lika givande. Utbudet är så stort och det tar lång tid att gå igenom! De som twittrat om utbildning och skola och it, har generellt hållit en hög kvalitet och haft mycket att bjuda på och deras länkar har som sagt sedan lett mig vidare.

Flickr

Flickr är ett verktyg som jag gillar skarpt. Här kan jag lägga upp bilder som jag vill använda i mina blogginlägg och i en widget/gadget i bloggens högerkant. Genom Flickr kan jag, tack vare creative commons-licenserna, också visa bilder som andra har tagit. En annan jättebra sak med Flickr är att det är webbaserat. Jag behöver inte ladda ner någon programvara på min egen dator och allt mitt material finns tillgängligt från alla datorer (och telefoner) som har internetuppkoppling.

Flickr har dessutom ett samarbete med det webbaserade bildredigeringsverktyget picnik. Det är ett bra verktyg om man vill ändra exponeringen, färgerna eller räta upp horisonten. Med hjälp av verktyget kan man också klistra in lite dekorationer eller lägga till en text.

Några andra saker som är bra är att det är så lätt att länka flickr till bland annat facebook och bloggar.

Flickr (och picnik) underlättar min vardag!

Hur gör du?

Testar animoto och flickrs bildspelsfunktion

Nu har jag gjort flera olika filmer med bilder, text och musik med hjälp av animoto. Det är lite knepigt att ladda upp en del bilder direkt från sin hårddisk (ibland beror det nog på att bilderna behöver komprimeras ytterligare, ibland vet jag inte vad det beror på). Laddar man däremot upp bilderna från flickr så funkar det fint!

Jag har prövat att använda animoto som tack-hälsning när jag varit på en fest eller på en trevlig helg hos vänner och jag har prövat att dokumentera promenader och studiebesök. Jag har sedan prövat att sprida filmen via e-post, min blogg, facebook och youtube. Det har gått fint!

Det går inte att styra över hur länge varje enskild bild visas och texterna får mycket utrymme (och tid) i förhållande till bilderna. Detta tycker jag är lite frustrerande. Jag skulle vilja ha mer kontroll. Det går inte att förhandsgranska filmerna innan de slutförs. Jag upptäcker alltid saker som skulle kunna förbättras, när jag ser det färdiga resultatet. Däremot så hittade jag nu funktionen "edit" under fliken "share" - konstig placering, eller hur?! Nu ska jag i alla fall göra några justeringar på filmer som jag i det stora hela gillat, men som har lite "skönhetsfläckar". Kanske kan jag till och med lägga till någon bild i efterhand?

I detta blogginlägg jämför jag flickr slideshare med animoto:

Bildspel på flickr respektive animoto

Tyvärr fick jag inte min korta filmsnutt att fungera i animoto. Någon som vet vad jag gör för fel?

Flickrs bildspel är också jättefina och i dem kan man byta ordning på bilderna även efter att "produkten" är färdig.

I animoto kan jag lägga till musik och text, vilket gör att produkten känns mer fullständig/färdig/gjuten ... Svårt att hitta de rätta orden i dag! ;-)

Faror på nätet

Här kommer en bra film om hur livet kan bli en mardröm och om hur det i viss mån kan ställas till rätta igen:




I filmen handlar det om en tonårig tjej, men farorna är desamma oavsett hur gammal man är och vilket kön man har.

Hur skyddar vi våra elever mot nätmobbing, grooming och andra faror via nätet?

Tankekarta över hur man kan använda Google dokuments

Testar ett mindmap-program som Mårten Wasteson och Fredric Johansson har gjort på en programmeringskurs vid HKR.

Det heter hUMLa och är enkelt att sätta sig in i och att använda. Dessutom tar det inte mycket plats eller prestanda från datorn.

Här hittar du hUMLas hemsida:
http://humlamindmap.webs.com

Nerladdninglänk till hUMLa:
http://www.mediafire.com/file/l0mn3zh7xam2zff/hUMLa.zip

Klicka på bilden för att få den större!

Vilket mindmap-program använder du?

Twitter - kräver en insats men kan ge mycket tillbaka

När jag började med Twitter lade jag ner en hel del tid på att reagera på vad olika intressanta personer skrev. På så vis fick jag också själv viss uppmärksamhet ;-) och jag byggde ett nätverk. Nu har jag varit passiv på Twitter i flera månader och skulle få jobba en del för att komma igång igen.

Genom Twitter hittade jag en massa intressanta bloggar och personer som jag vill hålla koll på. Jag kunde också ställa frågor och få lite hjälp med att lösa problem. Det krävs dock att man är aktiv ett tag för att andra twittrare ska bry sig om en. Det är alltså inte säkert att man får ett svar om man inte underhåller sitt nätverk.

Att bara använda Twitter för att marknadsföra sina egna blogginlägg tror jag inte funkar. Utan för att få andra att bli intresserade av ens tankar och blogginlägg, behöver man visa intresse för andras tankar och blogginlägg. Trots att man i Twitter bara verkar "prata högt" för sig själv rakt ut i Cyberspace, så bygger Twitter på flervägs-kommunikation.

Hur gör du?

Google Docs - för samarbete och fildelning

Google dokuments erbjuder många möjligheter och de största fördelarna med verktyget är att det är webbaserat och gratis!

Jag har fört över flera redan färdiga dokument till Google dokument för att jag skulle kunna få tillgång till dem från vilken dator som helst. Jag har också skapat nya texter direkt i verktyget.

Vid ett tillfälle antecknade jag vad jag och mina elever kom fram till under en lektion och sedan lät jag eleverna gå in och kommentera mina anteckningar. Idén var väl inte så dum, men det funkade dåligt, för endast ett par elever kunde komma in och redigera i dokumentet samtidigt. För att de skulle kunna lyckas kommentera direkt i dokumentet hade jag alltså behövt ge dem uppgiften i läxa och hoppas att de inte försöker göra den samtidigt.

Här är mina anteckningar från lektionen i google docs:

https://docs.google.com/Doc?docid=0Aazr0AM4M8ZwZGhkM3Q4dG1fN2M3aGQ0a2do&hl=sv

Jag har också prövat att dela dokument med andra, så att vi båda kunde arbeta i dem och det funkade fint. En nackdel är dock att varken de eller jag kunde se vilka redigeringar som gjordes av de andra. På det viset fungerar wikis bättre.

Jag har också öppnat vissa av mina dokument så att alla kan läsa dem, till exempel: https://docs.google.com/Doc?docid=0Aazr0AM4M8ZwZGhkM3Q4dG1fM2dobm5iemRn&hl=sv

En annan fördel med Google docs är att det finns så många funktioner samlade. (Jag har dock hittills bara prövat att göra dokument och enkäter.) En nackdel är att alla funktionerna inte är så användarvänliga. Till exempel tycker jag det är bökigt att få mina dokument snygga för utskrifter.

Microsoft Office Live kommer att erbjuda en liknande tjänst, men den är ännu bara på beta-stadiet. En sådan produkt (med Office-paketets format och funktioner som användare redan är vana vid) låter mycket intressant! Jag ser fram emot att tjänsten blir färdig!

Google Reader - både vän och fiende

RSS är ett superbra sätt att hålla sig uppdaterad. Jag prenumererar på såväl mina elevers bloggar som andra lärares bloggar. Dessutom prenumererar jag på en mängd olika bloggar och webbplatser som intresserar mig i yrket och privat. Med hjälp av Google reader och rss får jag kunskaper, inspiration och håller koll på mina elevers skriftliga redovisningar.

Listan över rss som jag prenumererar på har hunnit bli så lång att jag känner visst motstånd mot att gå in och kolla av den. Jag har sorterat dem i mappar, men det har blivit stökigt ändå. Jag tror helt enkelt att jag måste sålla bland dem, men jag är inte mogen för det än ... Jag är rädd att jag ska ångra mig om jag börjar plocka bort en massa som jag tidigare följt, men inte tyckt visat sig vara så intressant. Visst skulle jag kunna lägga allt som är potentiellt ointressant i en separat mapp, och plocka bort den först när jag efter en längre tids prövande kunnat konstatera att jag inte saknar dem ... men än så länge har det inte blivit av. Att sortera, vikta och värdera material tar tid!

Hur gör du när du väljer vad du ska prenumerera på?

• Är det svårt för en blogg att kvalificera sig till din lista eller tar du med allt som verkar intressant och sållar sedan?
  
• Gör du grova utgallringar eller låter du bloggar som ofta är ointressanta ligga kvar?

Wiki för lärare

PubliWiki är en wiki för lärare på nätet. Det är en god idé tycker jag! Allt som gör det lättare för oss lärare att samarbeta, inspirera och stötta varandra behövs!

http://publicering.se/wiki/index.php?title=Huvudsida&oldid=6523

Hur använder du wikis i skolan?

Bloggen i skolan

PS. Min film är inget märkvärdigt, men visar på ett enkelt sätt möjligheterna!

I handboken Blogs, wikis, podcasts, and other powerful web tools for classrooms (2009) ger Richardson mängder av exempel på vad man kan använda bloggar till. De användningsområden som jag själv särskilt fastnat för är:

1. Planeringsbok
Både lärare och elever kan ha stor nytta av bloggen som planeringsbok. Där kan du kontinuerligt skriva vad du planerar göra, vecka för vecka, eller lektion för lektion. Exempel på detta är http://wastes.skolbloggen.se/veckoplanering-vt-2010/.

2. Uppgiftsbok
Du kan också lägga ut nya uppgifter och instruktioner allt eftersom de blir aktuella. Alla uppgifter samlas därmed på ett och samma ställe. Exempel på detta är "NV08 läser Svenska B": http://wastes.skolbloggen.se/.

3. Loggbok
Bloggen kan användas som en logg-bok (ett slags dagbok som man för över sitt arbete). I denna kan man löpande skriva sina reflektioner kring det som man håller på med. Vad har jag gjort? Vad gick bra? Vad var svårt? Vad behöver jag särskilt tänka på till nästa gång? Exempel på detta är elevernas personliga reflektionsbloggar.

4. Diskussionsforum
Bloggen är också ett utmärkt verktyg för diskussioner. Skriv ett inlägg där du beskriver det du vill diskutera och låt exempelvis dina elever eller kurskamrater diskutera och sammanfatta vad de kommit fram till i form av kommentarer på inlägget. Exempel på detta är "Elever & lärare tipsar & diskuterar": http://cwastes.skolbloggen.se/ .

5. Redovisning
Bloggen passar utmärkt för redovisning. Det är lätt (men kräver naturligtvis en del arbete) att strukturera materialet så att det blir överskådligt och sökbart. Vid redovisning passar bloggen oftast bäst om du omformar den till en mer statisk webbplats. Flera fina exempel på den här typen av bloggar finns på Webbstjärnan: http://www.webbstjarnan.se/index.php?option=com_content&view=article&id=72&Itemid=62 . För redovisning passar också wikis. Jämför verktygen och pröva dig fram!

6. Samling av studiestöd

Läraren kan använda bloggen för att skapa en webbplats där han eller hon samlar det material som han eller hon anser att eleverna har nytta av i sina studier. Jag har påbörjat arbetet med att bygga upp en sådan webbplats för mina elever, men det är arbetskrävande att göra ensam och tar mycket tid "Fröken Wastesons länksida": http://cwaste.skolbloggen.se/.

Relaterande artikel:
Podsändning med Wordpress: http://cwasteson.skolbloggen.se/2010/01/30/podsandning-med-wordpress/

Vilka är dina erfarenheter? Hur använder du bloggar i skolan? Vilka för- och nackdelar har de?

Bloggande består av givande och tagande

"When you let me take, i'm greatful, when you let me give, i'm blessed" by .scarlet. CC (by,nc,nc).

Tack vare bloggen och de potentiella läsare som jag vänder mig till, känns det mer motiverande för mig att försöka samla tankarna och skriva ner dem. Och vi vet ju alla hur nyttigt det är att reflektera mera ...

Ändå är det inte det viktigaste som bloggen har gett mig. Det viktigaste är istället att bli del av ett nät av bloggare, att få nya kontakter, inspiration, att få ta och försöka ge tillbaka, att få vara del i ett samspel med likasinnade fränder.

Tack för att ni finns!

Bloggen som mötesplats och redskap för reflektion

Du kan ge och få tillbaka
Du kan sprida kunskaper, information och åsikter och du kan ta emot andras kunskaper, information och åsikter. Via kommentarsfunktionen och pingbacks kan kommunikationen fungera åt båda hållen. Dessutom uppstår lätt samtal mellan olika bloggare som på så vis inspirerar varandra till nya tankar och texter.

Du blir klokare
Genom att formulera dina tankar för dina mottagare tvingas du också att formulera dem för dig själv – dina tankar klarnar och du kan utifrån dem lättare fatta kloka beslut.

Bloggar är alltså bra till mycket!

Christina Löfving, IT-pedagog i Stenungsund, har skrivit en intressant artikel om detta i Datorn i utbildningen 2009:4:

Bloggar och sociala nätverk som kompetensutveckling.

Ett glädjande veckobrev

Det nya veckobrevet på kursen LC100N - Digital kompetens vid KTH gjorde mig glad:

"Vi i kursledningen hoppas naturligtvis på att ni skall fortsätta hålla kontakten med andra deltagare och lärare även efter kursen för att byta idéer. Därför kommer vi inte ta bort era konton härifrån när ni är klara med kursen utan ni kommer även efteråt kunna ta del av materialet och kontakterna."

Det tycker jag var ett bra initiativ och en vacker tanke: en gång aktiv i kursen - alltid medlem i "klubben"!

Tack!

Mediepedagogik för mig: Inte gå för fort fram

Jag är nyfiken på mycket och har många idéer kring vad jag skulle vilja göra, men i undervisningen måste jag hålla igen något så att eleverna orkar med mig och hinner med. ;-)

Man talar ofta om att de unga är digitala infödingar och vi andra "gamlingar" digitala invandrare, men elever är ofta inte så kunniga hur man använder Internet för lärande, utan där behöver de mycket stöd av oss vuxna.

Jag har märkt att det gäller att inte gå för snabbt fram när man introducerar nya verktyg, för då känner eleverna att verktygen kommer i centrum istället för innehållet/stoffet. Istället vill jag försöka smyga in verktygen. Innehållet är mina ämnen, svenska och historia (på gymnasiet), och så prövar vi olika sätt att hitta material och att redovisa våra slutsatser.

Hur gör du för att hitta rätt balans så att din undervisning känns nyskapande och uppdaterad utan att den leder till frustration ("allt känns hela tiden nytt och man hinner aldrig lära sig något ordentligt") och nyhetströtthet hos eleverna?

Mediepedagogik för mig: Wikis, Google docs, enkäter, rollspel

Wikis

Jag har prövat Wikis också men det har jag inte hunnit utveckla lika mycket. Detta är alltså ett område som jag känner att jag vill utforska mer. Jag har tillsammans med mina elever tittat på hur wikis fungerar och de har prövat att lägg in egna texter på en klasswiki, men längre än så har jag inte kommit. Jag tänker mig att man skulle kunna använda wikis mycket mer i undervisningen och jag blev mycket inspirerad av den här filmen med Michael Wesch: http://www.youtube.com/user/mwesch#p/u/4/J4yApagnr0s

Google docs

Jag har prövat att använda Google docs för att tillsammans med eleverna sammanfatta en lektion och kommentera den, men man skulle kunna göra så mycket mer. Detta vill jag också utveckla! Jag har via nätverket Dela hört om kollegor som använder Google docs till att skapa elevportfolios. Det låter intressant. Just nu använder jag bloggarna bland annat till detta, men det kanske kan finnas ännu bättre sätt ...

Enkäter

Något som jag också är nyfiken på att använda mer och som jag tror skulle vara mycket användbart är enkäter. På ett enkelt sätt och lite mer statistiskt säkerställt sätt skulle jag via enkäter kunna göra korta utvärderingar, samla in önskemål, synpunkter och krav. Dessa enkäter kan säkert inte ersätta muntliga diskussioner i klassrummet eller skriftliga diskussioner på bloggen, men de kan passa för vissa typer av uppgifter.

Rollspel

I boken Medieresor av Kristin Olson och Cecilia Boreson (2004) beskriv "casemetoden" (s 144ff) och detta är något som jag skulle vilja fördjupa mig mer i. Jag tror att rollspel av olika slag skulle kunna tillföra min undervisning mycket.

Vad är mediepedagogik för dig?

Mediepedagogik för mig: Bildbank

Jag har de sista månaderna bekantat mig mycket med ett bilddelningsverktyg som heter flickr och jag tänker mig att jag där på sikt ska kunna bygga upp en bildbank till och med mina elever. Det har gått trögt hittills. Jag drar mig nämligen för att fotografera i skolan och lägga ut bilderna på nätet. Men jag tror mig veta att när jag väl tagit tag i uppgiften, så kommer det att bli jättebra! Nästa uppgift jag tänker mig för vår flickr-ström är att eleverna ska fotografera skyltar med typisk kanslitext i stil med "Obehöriga äga ej tillträde". Sedan tänker jag att vi ska översätta texterna till normalprosa. En annan förhoppning jag har är att vi ska fotografera särskrivningar på affärshyllorna och på stan: "Kyckling lever" och "Kul potatis".

Jag tänker att dessa övningar kan vara en bra uppvärmning innan vi börjar fotografera varandra.

Jag skulle också vilja att de i bild gestaltade olika begrepp, till exempel "kunskap", "utmaning" och "lärdom" ...

Efter all denna uppvärmning tror jag fotograferandet är ganska avdramatiserat och att de flesta (förhoppningsvis alla) eleverna kan tänka sig att synas i bild på Internet. (Jag har dock ingen avsikt att skriva deras namn där - de blir alltså inte sökbara/katalogiserade.)

Jag skulle alltså gärna vilja ta mer bilder ur skolvardagen och lägga upp. Jag tror att det skulle kunna tillföra bloggen mycket (genom en widget som visar bilderna/ett bildspel av bilderna), och göra den mer spännande och intressant. När vi har kommit igång med att bygga upp en egen bildbank, så har vi dessutom massor av eget material att använda när vi vill använda medier lagligt till bland annat PowerPoint-presentationer och blogginlägg.

Något som man skulle kunna utveckla är att det inte behöver handla om fotografier. Eleverna kan även samla andra typer av bilder, till exempel inscannade bilder på teckningar, målningar, olika former av "klipp och klistra" och andra pyssel ...

Vad är mediepedagogik för dig?

Mediepedagogik för mig: Bloggar

Bloggar

Den här våren har jag förälskat mig i bloggen som verktyg i skolan. Den ger möjlighet att kombinera en mängd olika medier och den passar utmärkt för hyperlänkar. Nu har det blivit mycket enklare att använda sig av medier i undervisningen. I bloggen kan jag nämligen "bädda in" alla möjliga typer av filmer och ljudfiler och länka till intressanta texter. Dessutom skriver eleverna egna inlägg samt kommentarer till mina och klasskamraternas inlägg. Ibland diskuterar de med varandra först och sammanställer sina tankar på bloggen. Ibland jobbar de individuellt.

Möjligheterna med bloggen är stora!

Man kan också använda bloggen som ett litet bibliotek med texter, medier och länkar som jag som lärare anser är viktiga för elevernas utbildning. Jag har lite smått påbörjat ett sådant arbete, men det tar lång tid att bygga upp: http://cwaste.skolbloggen.se/ .

Skolbloggen.se använder jag med mina elever. Verktyget bygger på Wordpressbloggar och har lite extra funktioner i stil med ett förenklat Facebook. Det funkar fint!

Hur gör du? Vad är mediepedagogik för dig?

Bygg en bildbank!

"Bildbanken" är en mycket bra idé som tas upp i boken Mediaresor av Kristin Olson och Cecilia Boreson (2004). Författarna föreslår där att man som lärare (gärna med hjälp av sina elever) på ett systematiskt sätt ska bygga upp en bildbank med bildmaterial. Bilderna kan sorteras i olika teman och ges olika etiketter. Ifrån bildbanken kan man sedan plocka bilder som kan illustrera lärares och elevers arbeten i olika sammanhang. På så vis kan man spara en hel del tid och samtidigt göra sina arbeten mer personliga och intressanta.

"Bildinventering" är ett annat mycket bra råd som ges i boken. Författarna ger rådet att man ska "gräva där man står", d.v.s. studera och diskutera de bilder som finns i skolan (på till exempel väggar och i läroböcker). På så vis tror jag att eleverna blir mer medvetna om hur bilder kan användas och hur bilder påverkar oss.

Bilder är viktiga och vi konsumerar massor av bilder varje dag. Jag tror att många elever (och lärare) är ganska kritiska konsumenter. Vi är vana att se massor av reklam och propaganda. Vi vet att många bilder är retuscherade och tar mycket med en nypa salt. Ändå tror jag att det finns en hel del kvar att göra på det här området. Jag har frågat mina elever om hur de konsumerar och producerar text resp bild. Det är en enorm skillnad. De konsumerar massor av texter och bilder varje dag och de producerar massor av texter, MEN de producerar inte bilder (varken ritar eller fotograferar) - de inte ens sprider andras bilder i särskilt stor utsträckning. Jag tror att om eleverna använde sig mer aktivt av bilder själva, skulle de bli ännu mer medvetna om hur bilder påverkar oss och hur man kan använda sig av dem på ett effektivt sätt. Det är här som bildinventeringen (metoden) och bildbanken (verktyget/materialet) kommer in.

Bilder används mycket i skolan, särskilt för att ge inspiration och väcka tankar och känslor. Men jag tror att vi inte analyserar bilder lika ofta och mycket som vi analyserar texter. Jag får dessutom ofta känslan att elever ser bilder som ett slags utfyllnadsmaterial som man kan hoppa över. Jag brukar poängtera att bilderna i böckerna ofta är särskilt viktiga, för om man ska illustrera ett avsnitt så väljer man att göra det med något som åskådliggör det centrala i avsnittet. Därför måste de läsa bildtexterna noga och studera bilderna. När de skriver egna arbeten är jag mycket noga med att de ska ha bilder och att de ska skriva bildtexter till dem. Vad jag inte har varit så duktig på är hur man kan hitta bilder som man får använda på ett lagligt sätt. Därför har jag på senare tid lagt ner mycket tid på att sätta mig in i hur creative commons (CC) fungerar. CC ser jag som en utmärkt möjlighet att använda sig av mer bilder i skolan på ett mer säkert sätt. Det tar dock mycket tid att hitta lämpliga bilder och bilderna som man hittar där är inte kopplade till den egna skolan, skolsituationen, eleverna, lärarna och undervisningen.

Jag känner att det vore mycket användbart om man byggde upp en bildbank med bilder som är kopplade till de egna ämnena, de egna undervisningsgrupperna och skolan. För att göra detta måste man ha tillstånd av de elever som är på bilderna och så måste man vara noga och förståndig när man letar bilder på internet. Detta tar tid, men om man utvecklar rutiner och lägger upp bilderna på ett smart och lättillgängligt sätt så tror jag att det kan berika undervisningen en hel del. Jag tycker därför att råden i boken Medieresor var mycket bra och ska fundera vidare över hur jag ska kunna förverkliga dem.

Hur gör du?

Vad kan vi tillföra vad gäller elevers medievanor

Eleverna använder sig mycket av olika medier i dag. De tittar inte bara mer på film än vad vi kunde göra när vi var i deras ålder, utan de lägger massor av tid till att sitta vid datorn. Till exempel söker de på internet, chattar, bloggar, spelar och lägger upp bilder och filmklipp på sig själva och andra. Vi lärare är visserligen ofta inte lika tekniskt duktiga som våra elever, men vi kan lära dem mer om hur filmer är upplagda rent dramaturgiskt och om hur arbetet ser ut innan man börjar filma. Vi kan hjälpa dem att analysera medier, till exempel genom att titta på hur reklam ofta ser ut och vad man ska tänka på när man söker fakta på nätet (källkritik) m m. Vi kan också hjälpa till att göra dem mer medvetna om vad man kan och vad man inte bör skriva eller lägga ut på nätet.

Alla elever har inte samma tekniska baskunskaper vad gäller medieanvändning. Vi lärare kan därför hjälpa dem som inte är så vana att bli bekanta med fler sätt att använda datorn. Jag tycker att alla måste vara bekanta med tidningarnas nätupplagor och kunna skriva ordbehandling, skicka e-post, bifoga filer och göra källkritiska sökningar på internet. Dessutom är det bra om de kan göra PowerPoint-presentationer och hantera bloggar, bilddagboken, facebook, twitter, google docs med mera.

Även om många av våra elever är skickliga användare kan flera av dem behöva bli mer medvetna om hur andra försöker påverka dem genom medierna.

De behöver också ofta tips om hur de kan använda sig av medierna för sitt lärande.

Vad tycker du att elever på gymnasiet behöver kunna vad gäller användning av olika medier?

Medier i undervisningen

Jag har det sista året funderat mycket över hur man kan använda sig av olika typer av medier i undervisningen och hur detta påverkar elevernas lärande.

Det finns många olika medier att välja mellan, förutom läroböcker finns till exempel tidningar och tidskrifter, tv-program och filmer, radioprogram och bilder av olika slag. Via Internet når vi alla dessa medier med hjälp av bara några enkla klick. Tack vare att allt fler skolor har allt bättre tillgång på datorer till såväl lärare som elever har det alltså blivit mycket lättare och smidigare att föra in medier i undervisningen.

I skolan får eleverna träna sig i att använda dessa olika medier och de får studera och diskutera kring dem: "Vad kännetecknar de olika medierna?", "Vad kan man använda dem till?" och "Vilka styrkor och svagheter har de?".

Förutom att studera och jämföra olika medier som andra har producerat, tror jag att eleverna behöver skapa egna medier: egna texter, egna ljudinspelningar, egna bilder och egna filmer (och om man ska gå in mer i detalj: till exempel egna reportage med rubrik, underrubriker, ingress, brödtext och bild).

Om eleverna lär sig att producera (och inte bara konsumera) medier, tror jag att de blir ännu bättre på att förstå de olika mediernas förutsättningar.

Eleverna är inte digitala infödingar vad gäller lärande

Jag gillar den här filmen med Mikael Wesch. Först efter ca 20-30 minuter av filmen blir den riktigt intressant, men då känner jag å andra sidan att jag måste se hela!




Jag gillar hur Wesch bytte ut "skola" mot "lärande":
"Hur många gillar skolan?" till "Hur många gillar att lära?" och
"Vissa elever passar inte för skolan" till "Vissa elever passar inte för lärande" ...
Det är tänkvärt!

Att de flesta av verktygen som vi använder är så nya att man inte kan säga att eleverna är digitala infödingar tycker jag är skönt att höra, för jag är så trött på det där tjatet om att våra elever är så mycket bättre än oss lärare på Internet.

Min erfarenhet är nämligen att många elever googlar och tar första bästa material, klipp och klistrar från det och blir förvånade över att deras arbeten inte godkänns (trots att man som lärare gått igenom vad som gäller för användning av källor, d.v.s. att man inte får plagiera och vad ett plagiat är). "Vaddå så har vi ju alltid fått göra!" Med det menar de under hela grundskolan och det kallar inte jag att vara digitalt kompetent!

Welsch säger att eleverna kan använda Internet för spel och socialt nätverkande, men att vi i skolan måste hjälpa dem att lära sig använda Internet för lärande. Han säger också att eleverna måste lära sig att använda verktygen, så att inte verktygen använder dem! De måste alltså få hjälp att lära sig bemästra och kritiskt granska Internet, såväl informationen som verktygen, istället för att slött låta sig ledas av kommersiella intressen och första bästa enkla lösning.

Jag tror att elevernas arbeten behöver kontrolleras mer, så att man tidigt upptäcker plagiaten. Det är fel att de under så många år får klipp och klistra med andras texter. De måste också uppmuntras och utmanas mer. Om läraren är lika nöjd oavsett elevens ansträngning (eller brist på ansträngning) och oavsett elevens resultat (eller brist på resultat), så tror jag att många elever känner likgiltighet. De behöver bli sedda (både för sina styrkor och svagheter).

Ja, det är vad jag tror. Vad tror du?

Vad är digital kompetens?

Det är svårt att mäta sin digitala kompetens. Man kan vara superbra på tekniken, men inte lyckas föra in den i undervisningen på ett bra sätt. Dessutom går utvecklingen snabbt. Är man digitalt kompetent om man hittat några digitala verktyg som man gillar och som förstärker ens undervisning och elevernas lärande och man sedan använder dessa? Eller måste man använda i stort sett alla typer av digitala verktyg för att kunna stoltsera med omdömet "digitalt kompetent"?

Vad motiverar elever?

Anser ni att eleverna blir mer motiverade om de får visa upp sina arbeten på nätet? Jag är lite kluven. Mitt intryck är att en del absolut blir det, för en del elever är väldigt duktiga på och vågar och till och med älskar att visa upp sig (i positiv bemärkelse). De gillar att skapa bloggar och låta den vara så synlig som möjligt. Andra gömmer sig så mycket de kan och spärrar sina bloggar för all insyn, trots att det som skrivs och visas där är skolrelaterat och alltså inte såååå personligt. Jag är dock övertygad om att man som elev blir mer motiverad om studieinnehållet känns genomtänkt och målinriktat och lärarna känns engagerade och bekräftar sina elever. Som elev behöver man att lärarna ser skillnaden om man gör ett bra eller ett dåligt jobb (utifrån sina förutsättningar) eller om man inte gör jobbet alls. Ser lärarna inte detta tror jag att motivationen dalar snabbt. Det finns alltså två ben att stå på: 1) inspirerande och bra innehåll och 2) personlig respons, och jag tror att det är få elever som fixar bra resultat om de tvingas stå på ett (eller inget) ben.

Jag är också lite kluven till diskussioner om att vi ska utgå från det som ungdomarna är intresserade av. På ett sätt tycker jag att det är rätt. Vi måste ju möta ungdomarna och engagera oss i dem och bry oss om dem när vi planerar kurserna, men vi ska ju också ge dem utmanande uppgifter som vidgar deras vyer. Vi kan till exempel inte bara låta dem fortsätta läsa sina favoritförfattare - vi måste uppmuntra dem att gå utanför sin bekvämlighetszon ... Vi vill träna dem i att våga och kunna uttrycka sig inför en grupp av människor, även om de flesta av dem (och säkert de flesta av oss) skulle föredra att snacka med våra bästa kompisar ...

Är Internet farligt?

Internet är nog farligast för de, unga såväl som gamla, som är ovana vid olika typer av communities. De riskerar att bli charmade av direktheten, den skenbara närheten och det personliga tonfallet och en del blir för självutlämnande och personliga. Jag tror alltså att problemet är störst bland ovana.

Ju mer skolan kan hjälpa eleverna att få en kunskapsbas i hur man bör använda Internet desto mindre blir riskerna. Skolan behövs alltså. Något som också är viktigt är att skolorna inte stänger av möjligheten för eleverna att använda till exempel Facebook och Youtube från skolans datorer och nätverk.

En del elever får en hel del Internetvana och -vett genom föräldrar, syskon och kompisar, men andra är beroende av att skolan (lärare och skolkamrater) hjälper dem till rätta. De problem som kommer upp kan skolan hjälpa till att hantera.

IKT- och pedagogikkurs vid KTH

Jag har påbörjat en distanskurs vid KTH i Stockholm som heter LC100N Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för 21:a århundradet, 8 hp.

Så här beskrivs kursmålen:

"Kursens mål är att utveckla deltagarnas digitala kompetens så att de efter kursen kan använda Internet och digital teknik för att stödja lärande samt att denna kompetens blir en viktig del av deras yrkeskunnande."

Och här kommer en kort film med information om kursen:


En del av redovisningarna ska ske i form av blogginlägg och vi ska skapa egna bloggar på Blogger. Det blir ett bra tillfälle för mig att pröva ett nytt bloggverktyg, för jag har tidigare endast jobbat med Wordpress.