Ett rikt språk

Stämmer det att de ord du väljer
speglar vem du är och hur du är?
Och i så fall: blir ditt liv rikare
om du har ett rikt ordförråd? 

Att ha ett rikt språk, med många olika ord och sätt att uttrycka sig på, tror jag ger självförtroende. Dessutom kan man variera sig mer och beskriva bättre. På så vis kan man i sin tur producera bättre texter och bättre tal och lättare förmedla det man vill ha sagt och få omgivningen med sig.

Hur får man då ett rikt språk?  Jo, framför allt genom att läsa mycket och att lyssna mycket. Vill du bli bra på att skriva debattartiklar, så ska du läsa många sådana. Vill du bli bra på att hålla tal vid middagar, så ska du aktivt lyssna på andra som gör det och fundera över vad som som de gör bra och vad som skulle kunna bli bättre.

Att lära sig vanliga internationella ord (sådana ord som är lika i många språk), kan vara också vara smart när man vill utöka sitt ordförråd. Här kommer därför en lista med några av de vanligaste:

• auto betyder själv, t ex autodidakt (självlärd), automobil (självgående)
• anti betyder mot, t ex antirasist (mot rasister), antikommunist
• bi betyder två, t ex bisexuell (gillar två kön)
• bio betyder liv, t ex biologi (läran om livet), biotop (lokal livsmiljö)
• demos betyder folk, t ex demokrati (folkvälde), demografi
• filos betyder vän eller älskare, t ex bibliofil (älskar böcker), nekrofil (dras till döda kroppar)
• homo betyder lika, t ex homogen (likartad), homosexuell (gillar samma kön)
• kontra betyder mot, t ex kontraproduktiv (som motverkar sitt syfte, förstör)
• krati betyder välde, t ex demokrati (folkvälde), teokrati (gudsvälde, stat som styrs av en representant för gud)
• logos betyder tal eller lära, t ex nekrolog (minnestal som hålls eller skrivs över en död person), teolog (läran om gud)
• makro betyder stor, t ex makrokosmos (världsalltet)
• mikro betyder litet, t ex mikroorganism (en väldigt liten organism)
• mono betyder en, t ex monogam (har en partner)
• multi betyder många, t ex multikulturell (många kulturer), multinationell
• poly betyder flera, t ex polygam (har flera partners)
• post betyder efter, t ex post skriptum (PS, efterskrift)
• pro betyder för, t ex proamerikansk (tycker om Amerika)
• semi betyder halv, t ex semifinal
• tele betyder fjärr, t ex telefon (fjärr-ljud), teleskop (fjärrkikare)
• teos betyder gud, t ex teologi (läran om gud), monoteism (tror på en gud), polyteism (tror på flera gudar)
• trans betyder genom eller bortom, t ex transithall, transitboende, transformera (omforma)

Här kan du göra högskoleprovets ordkunskapsdel:
2012  http://quiz.svd.se/?sTid=828
2009  http://www.dn.se/nyheter/fragesport/dn-test-ordforstaelsen-ur-hogskoleprovet-ht-2009

Och här kan du hitta flera hela högskoleprov från 2004 till och med 2006:  http://www.edulab.se/demoochbroschyrer.php

På Vokabula kan du träna upp ditt ordförråd (det är ett gratisprogram som du måste ladda ner för att kunna använda):  http://www.wartoft.nu/program/vokabula/

På UR:s satsning kring retorik finns det också många tips kring hur man kan utveckla sina ordkunskaper:  http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna/Fanga-lyssnaren/Spraket/Ordforrad

Hör på ett 4-minuter långt ljudklipp om varför man behöver ett rikt språk med stort ordförråd. Du hittar det längst ner i Barbros retorikskola:  http://www.ur.se/Produkter/167974-Retorikmatchen/Barbros-retorikskola.

Att lära på distans

Anita Mattson har studerat
hur elever väljer att lösa
gruppuppgifter. (Bilden är
med tillstånd hämtad från
Skövde högskolas hemsida.)

Den nya informations- och kommunikationstekniken är ett bra hjälpmedel när man vill att studenter ska lära sig ta ansvar, samarbeta, söka kunskaper och lösa problem. Detta hävdar Anita Mattsson, efter att ha studerat hur distansstuderande elever arbetar med sina gruppuppgifter.

De senaste åren har intresset för distansutbildningar ökat mycket. Enligt Statistiska Centralbyrån läser i dag var fjärde student på distans. Anita Mattsson, vicerektor och universitetsadjunkt vid Skövde högskola, har skrivit en avhandling om hur en distansutbildning kan se ut (Mattsson, 2009).

Teknik för samarbete och dialog
Läraren i Mattssons studie delade in sina studenter i grupper. Grupperna fick i uppgift att tillsammans söka svar på flera frågor. De flesta av studenterna valde att dela upp arbetet mellan sig. Endast ett fåtal av grupperna gjorde allt gemensamt. Tanken med grupparbeten är dock att man ska lära av varandra och med hjälp av varandra. Därför menar Mattsson att läraren måste vara mycket tydlig med att han eller hon vill att studenterna ska arbeta tillsammans. Läraren bör också ge studenterna uppgifter som uppmuntrar till dialog.

Studenterna i studien förde sina diskussioner i form av skriftliga inlägg på en så kallad lärplattform på webben. På så vis kunde läraren följa deras arbete. Enligt Mattsson visade sig tekniken passa bäst för korta inlägg. Att diskutera först och skriva färdigt sedan, främjade lusten att bearbeta stoffet.

Elever och lärare kan lära tillsammans
Sammanfattningsvis hävdar Mattsson att tekniken kan användas för att underlätta för elever och lärare att samtala och lära genom samarbete. Då blir lärarna dessutom något mer än undervisare. De blir aktivt deltagande och medlärande.

Vill du veta mer?
SCB 2008-04-21 09:30 Nr 2008:105. ”Studenter och examina i högskolans grundutbildning 2006/07: Populärt att läsa på distans”. www.scb.se/Pages/PressRelease____232908.aspx
Mattsson, Anita, 2009. Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande. Göteborg studies in educational sciences 267. Göteborgs universitet. ISBN: 978-91-7346-627-1. http://hdl.handle.net/2077/19075
Kontaktuppgifter till Anita Mattsson på Högskolan i Skövde: http://personal.his.se/person.asp?record_id=2922

Samarbete är nyckeln till en framgångsrik lärplattform

I mitten av oktober var jag och en kollega i Prag på Google Apps for Education European Summit. Där fanns mängder av föreläsningar och seminarier som vi kunde välja mellan. Jag valde bland annat att gå och lyssna på Darren Murphy som talade om "The secret sauce, the key to a sucessful VLE" och denna föreläsning med frågestund och diskussioner tänkte jag berätta om i dag.

Murphy inledde med att beskriva traditionella VLE-typer (lärplattformar) som Moodle, Fronter och Blackboard och han berättade att han anser att Moodle är robust och snabbt och lätt att integrera med Google apps. Annars var han ganska negativ till dessa lärplattformar. Han menade att många VLE är som Fronter and Blackboard där man går från sida som laddar upp till nästa sida som laddar upp, och det ger inte någon FaceBook-upplevelse. Det krävs dessutom mycket jobb att skapa en bra VLE i verktyget.

Nu finns det även nya typer av VLE såsom till exempel Edmodo. Det är baserat på HTML5 som förbättrar användarupplevelsen genom att man till exempel kan bädda in filmer som spelas upp direkt utan att man behöver öppna någon mediaspelare. Murphy tipsade också om Schoology som fungerar likt Facebook. Det går snabbt att komma igång och är lätt att förstå. Murphy jämförde hur Schoology fungerar med hur det är att skapa forum i Moodle. Att göra det i Moodle är enligt Murphy en riktig mardröm.

Under föredragets gång, ställde Darren Murphy frågor till oss åhörare kring våra erfarenheter av lärplattformar och det var slående hur många som hade traditionella lärplattformar och som inte var nöjda med dem. De som använda Google apps for education berättade hur de hittat smarta lösningar för att skapa struktur för skolan, lärarna och undervisningsgrupperna. Det var spännande att få ta del av så många olika skolors erfarenheter och jag passade på att efteråt prata lite extra med dem som tyckte att de fått igång bra lösningar på sina skolor.

Darren Murphys "secret sause" är samarbetet och de sociala funktionerna och han betonade därför att det är en stor och viktig utmaning att skapa sociala funktioner i lärplattformen: "Collaboration is the key".

Avslutningsvis talade Murphy om att det behövs tid att lära utbildare olika "private-settings", så att materialet på plattformen blir synligt för rätt personer. Detta är egentligen inte så svårt, men det är viktigt att tänka på så att det blir rätt. Murphys tips var att man kan skapa "badges" (ett slags knappar eller diplom) som utbildarna får när de lärt sig olika saker som de måste kunna.

Vad och hur mycket får vi lärare kopiera och sprida till våra elever?

Bonus Presskopia är en upphovsrättsorganisation i stil med STIM som genom det så kallade Bonus-avtalet gör det möjligt för skolor, företag, myndigheter och organisationer att mot en mindre ersättning lagligt få kopiera ur offentliga verk utan att först be om lov. 

Bonusavtalet underlättar lärares arbete väsentligt och det är därför bra att känna till möjligheterna. Samtidigt är det så klart viktigt att vi känner till begränsningarna: vi får inte kopiera och sprida materialet helt fritt. Jag tänker därför gå igenom reglerna här:

För lärare i grundskolan och på gymnasiet innebär avtalet i stora drag att ...

• du som lärare får lov att till dig själv göra en fullständig kopia av alla offentliggjorda svenska och utländska verk, såväl analoga som digitala. 
• du får kopiera material till dina elever för att komplettera andra förlagsutgivna läromedel. Kopiorna får dock inte användas för att ersätta inköpta läromedel. Du får kopiera eller skanna högst 15% av antalet sidor i en bok till dem, och inte mer än totalt 15 sidor ur en bok/kalenderår och grupp. Om avsnittet som ska kopieras är någon sida mer än 15 sidor, får du kopiera hela avsnittet, annars får du göra urval ur texten. 

"Copyright" by Guilia Forsythe 
CC (by, nc, sa) on Flickr.

Om du skannar in ett material gäller samma begränsningar vad gäller antal sidor som om du hade gjort papperskopior. Du får distribuera materialet direkt till dina elever via skolans interna nätverk, ett usb eller e-post. Däremot kan du inte lägga ut det på nätet så att vem som helst får tillgång till det.

Oavsett om du gör papperskopior eller digitala så ska du tänka på att respektera den ideella delen av upphovsrätten genom att göra en tydlig källangivelse, som talar om varifrån materialet kommer. Detta gäller både texter och bilder.

Vill du skanna in en bild som du ska använda som overhead eller i ett presentationsprogram i stil  med PowerPoint, så går det utmärkt. Tänk bara på att du alltid måste uppge din källa. Däremot är du inte fri att sedan lägga ut materialet digitalt, inte ens på skolans interna nätverk. Ett sätt att komma runt detta är att be om upphovsmännens tillstånd om att få lägga ut det. 

Ett annat och mycket enklaresätt är att välja bilder och annat material som du redan från början vet att du får lov att använda. Sök till exempel efter bilder med Creative Commons-licens. Ska du använda dem i undervisningssyfte och du inte tänker manipulera dem (redigera dem) så kan du välja vilken bild som helst med Creative Commons-licens (du behöver alltså inte sätta dig in i de olika typerna av Creative Commons-licenser). Glöm dock inte att skriva varifrån du hämtat dem. Den ideella upphovsrätten gäller alltid (oavsett andra avtal).

Här kan du se avtalet i sin helhet:  http://www.bonuspresskopia.se/

Forskningsnätet började på Österlengymnasiet i Simrishamn och har nu spritts till flera gymnasieskolor i Skåne

Har du hört talas om Forskningsnätet Skåne?

Det startade på Österlengymnasiet våren 2000 på initiativ av en förälder som snabbt fick lärare och skolledare att tända på idén. Sedan dess har Forskningsnätet även spridit sig till Skolstaden i Helsingborg, S:t Petri gymnasieskola i Malmö och Hässleholms tekniska skola. Dessutom samarbetar man med ytterligare 5 gymnasieskolor i Skåne.

Forskningsnätet bjuder in forskare till skolan och elever till forskarna och forskningsinstitutionerna. Det gör att våra elever varje läsår får gå på flera föreläsningar, seminarier, workshops och studiebesök kring aktuella forskningsområden. De kan också få stöd av forskare när de fördjupar sig i något, såsom till exempel sina projektarbeten.

Våra elever och vi lärare önskar innehållet och formerna och Forskningsnätet har alltid varit väldigt lyhört för våra intressen och behov.

Jag tycker att Forskningnätet Skåne är fantastiskt ur flera perspektiv:

• Först och främst tycker jag att det är underbart att en förälder med hjälp av en liten gymnasieskola i Simrishamn förverkligade en mycket ambitiös idé som då låg långt före sin tid. 

• Nu, när verksamheten pågått i snart 13 år och spridit sig till flera skolor, är det så häftigt att kunna konstatera att verksamheten ligger helt rätt i tiden. I dag pratar man ju jämt om att skolan och undervisningen ska vara förankrad i forskningen och om hur viktigt det är att eleverna förstår vetenskap, vetenskaplig metod och ett vetenskapligt förhållningssätt.

• Det är fantastiskt att vi lärare och elever har så stora möjligheter att påverka Forskningsnätets planering. Det känns att Forskningsnätet finns för att tillfredsställa våra behov (och inte för att tillfredsställa högskolornas eller universitetens).

På Wikipedia kan du läsa mer om Forskningsnätet:  http://sv.wikipedia.org/wiki/Forskningsn%C3%A4tet_Sk%C3%A5ne

och på Forskningsnätet Skånes egen webbplats kan du läsa mer om Forskningsnätets planering den här hösten:  http://www.forskningsnatet.se/om-forskningsnatet-skane/pa-agendan/.

I detta bildspel på Flickr kan du hitta några av mina bilder från Forskningsnätets många och varierade arrangemang:



 Och här kan du hitta ännu fler bilder (och läsa lite mer om hur, vad och vilka som bilderna visar): http://www.flickr.com/photos/wastes/collections/72157629335825336/.

Fler än Blondinbella kan tjäna på att ha en egen blogg

Isabella Löwengrip, som bl a driver bloggen Blondinbella,
talade om internet i skolan och entreprenöriellt lärande på
Internetdagarna som arrangerades av .SE,  22-24 okt 2012.
Bilden är hämtad från Webbstjärnans flickr-konto och
ligger under licensen CC (by).

Isabella Löwengrip, kanske mest känd som Blondinbella, gjorde sig både känd och rik på sin blogg, men inte nog med det: hon lärde sig om de ämnen som hon skrev om, hon lärde sig om hur media fungerar och hon lärde sig förstå och möta sina mottagare. Dessa färdigheter kommer hon att ha nytta av hela livet.

När vi bloggar i skolan är syftet delvis ett annat, vi strävar ju inte i första hand efter att våra elever ska bli kända och rika. Men i övrigt är vi ute efter ungefär samma effekter. Vi vill att de ska skriva om sånt som de lär sig och på så vis, genom att de ska förklara det, kommer de också själva att förstå det bättre. Vi vill få dem att förstå hur sociala medier fungerar; vilka möjligheter de kan erbjuda och vad man inte bör göra när man surfar runt i cyberrymden. Vi vill lära dem hur upphovsrätten fungerar; att de inte utan lov kan klipp och klistra med andras material för då kallas det stöld. Och vi vill få dem att tänka på vilka de skriver för och vilket syfte de har med sitt skrivande. 

Kort och gott så skulle man kunna säga att vi inte bara vill göra dem mer kunniga i sina ämnen och duktiga på att uttrycka sig, utan att vi också vill göra dem mer medvetna. Därför bloggar vi i skolan.

Lyssna på dialekter

Bilden heter "Löderups strandbad 11", är tagen av jpra
och ligger på flickr under licensen CC (by, nc).

I dag har jag lyssnat på sydsvenska dialekter på SveDia 2000. Samtidigt läste jag transkriptioner av det som sägs på inspelningarna. Transkriptionerna är utskrivna med så kallad grov beteckning, vilket innebär att man endast använt sig av de tecken som vi skriver med i vanliga texter. De är alltså ganska lätta att förstå, även för mig som inte precis är någon dialektolog. Apropå det så säger dialektforskare Camilla Söderberg, som undervisar i bland annat dialekter och ortsnamn på Linnéuniversitetet, att transkriptionerna inte är nedskrivna av professionella dialektologer och att de inte är helt korrekta. Därför ska man "lita mer till det egna örat än till utskrifterna".

Jag har valt att titta särskilt på inspelningarna från Löderup, därför att Löderup bara ligger några mil söder om min hemstad Simrishamn och jag tycker att många häromkring talar ungefär som den "yngre kvinna" respektive "yngre man" som där intervjuats:  http://swedia.ling.gu.se/Gotaland/Skane/Loderup/index.html.

Följande diftonger finns i ljudklippet där den yngre kvinnan berättar: teo för tog, neog för nog, veoga för våga, beor för bor, gäor för går, fräogar för frågar, sväort för svårt, treor för tror, jemeinskaopen för gemenskapen, steiget för steget, fäor för får, säo för så.

Några vokaler som ändras i hennes uttal är:  "flötta" istället för "flyttade" respektive "flytta", jällor istället för gäller, häj istället för hej.

R-ljudet uttalar hon med ett bakre skorrande tungrots-r.

Man säger att i de sydsvenska målen övergår p, t och k efter vokal till b, d och g. Det stämmer inte i inspelningen med den yngre kvinnan från Löderup, utan p uttalas som p och inte som b i ordet "typ", k uttalas som k och inte som g i "försöka" och t uttalas som t och inte d i till exempel "flötta" (i betydelsen "flytta").

L-ljudet uttalar hon "tunt" eller dentalt som det också kallas. Enklast skulle man kunna beskriva det som att det uttalas "vanligt", såsom vi uttalar det i riksspråket. Jag tar upp det eftersom man i de flesta andra dialekter uttalar "l" med ett "tjockt" eller kakuminalt l-ljud, såsom till exempel i ordet gål i betydelsen gård.

Följande ljud förenklas: den yngre kvinnan från Löderup säger fölla istället för följa.

En annan förenkling är att ändelser faller bort: flötta istället för flyttade.

Jag hittade inga exempel på specifikt sydsvenska dialektord i ljudklippet.

Intervjupersonen - eller informanten, som man också kallar dem - från Löderup talar med andra ord en något utslätad men typisk sydsvensk dialekt.

Litteraturtips:

När jag ville ta reda på lite mer om vilka drag som är typiska för sydsvenska mål hade jag nytta av av följande material:

• "Är det fult att tala dialekt?" av Gunilla Söderberg.
• Våra folkmål av Elias Wessén (1969).

När jag ville veta hur man brukar skriva ner dialekter så fick jag tips här:

• "Grov beteckning" av Gunilla Söderberg

Den här sidan på nätet hade jag nytta av vad gäller hur man brukar tala på Österlen:

• Björn Gröhns webbplats Skånsk ordbok http://www.klangfix.se/ordlista.htm