Hur är en bra ledare?

I torsdags fick Österlengymnasiets elever lyssna på och ställa frågor till Karin Brunsson, docent i företagsekonomi, och journalisten Agneta Nordin kring ämnet "100 år av management- och ledarskapsidéer". Så här presenterades dagen av Forskningsnätet Skåne (som arrangerat dagen i samarbete med Österlengymnasiet):

Människor har i alla tider försökt organisera sig för att lösa olika uppgifter effektivt. Men att tänka ut sammanhängande system för att styra och leda organisationer är ganska nytt. Det började på allvar först vid förra sekelskiftet, när den moderna industrialismen kommit en bra bit på väg. 

Många idéer om management och ledarskap har sedan dess sett dagens ljus och debatten om dem har tidvis varit het. Vi är alla påverkade av sådana idéer – ibland utan att vara medvetna om det – och då inte bara som anställda eller chefer i företag utan också som elever, lärare eller rektorer i skolan, patienter och personal i vården eller spelare och tränare i fotbollslaget. Ett exempel bland många är den just nu så populära idén om det personliga entreprenörskapet – att var och en helst ska fungera som sin egen ledare och ta ett stort eget ansvar för lärande eller yrkesverksamhet. 

I samtalet mellan Karin och Agneta presenteras och analyseras några huvudlinjer i myllret av management- och ledarskapsidéer som utvecklats sedan 1900-talets början. 

Karin Brunsson forskar om management- och ledarskapsidéer och är som sagt docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet. 

Agneta Nordin är journalist och radioproducent. Just nu är hon aktuell med P1-serien Retorik. Delar av den mycket lyssningsvärda retorik-satsningen har jag skrivit mer om här:
http://cwasteson.blogspot.se/2011/12/retrorikprofessor-anders-sigrell-har.html 

Uppgift: Som förberedelse inför föredraget och det efterföljande seminariet hade Karin Brunsson förberett frågor till oss att jobba med. De var väldigt bra, så jag skickar med dem här.

1. Under ganska lång tid har man talat om att organisationer behöver starka ledare. Bland annat statsminister Fredrik Reinfeldt brukar anklagas för att han mest åker omkring och lyssnar; han visar inget ledarskap.

Varför behövs det ledare? Vad blir bättre om ledarna är ”starka”? Hur resonerar de som klagar på att Fredrik Reinfeldt inte uppträder som ledare?

2. Det talas ofta om att ledare har stor auktoritet, till och med utstrålning. De har lätt för att göra människor entusiastiska för sina egna idéer.

Kan det finnas några faror förknippade med starkt ledarskap? Är det t.ex. bra om människor gör som de blir tillsagda? Vad kan hända om de inte gör som de blir tillsagda? Vill människor att deras chefer – eller lärare – eller föräldrar – eller mostrar – ska uppträda som ledare?  Varför – eller varför inte?

3. Kan ledare leda vilka verksamheter som helst, även verksamheter som de inte förstår sig på?

Anta att en tandläkare blir rektor. Fungerar det, om tandläkaren har goda ledaregen­skaper? Kan en lärare med goda ledaregenskaper leda verksamheten i ett stort bageri? Kan en skådespelare leda ett it-företag?

4. Tänk på en situation där du tycker att det fanns en tydlig ledare.

Vad hände? Hur betedde sig ledaren? Hur betedde sig de andra som var med? Om du själv hamnar i en liknande situation någon gång i framtiden – kommer du att fungera som ledare eller som en som låter sig ledas? Kommer du att ändra på någonting jämfört med den situation du först tänkte på?

***

Agneta Nordin inledde temaeftermiddagen genom att berätta lite om ledare i hennes vardag och visade på så vis att det här med ledarskap minsann inte är okomplicerat. Till exempel kan även demoniska ledare nå goda resultat.

Därefter ställde Karin Brunsson flera tankeväckande frågor och visade sig riktigt styv på tankeläsning (tänk att även när vi får helt öppna frågor, så svarar vi ganska lika). När Brunsson bad oss tänka på en "ledare" så tänkte ingen på de välkända kvinnor som Brunsson tog upp i sin presentation: Heliga Birgitta, Moder Teresa, Florence Nightingale, Mona Sahlin ... Jag tror över huvudtaget inte att det var särskilt många som tänkte på en kvinna. Inte heller var det många som tänkte på någon av våra allra största religiösa ledare.

Fler intressanta tankar från hennes föreläsning kommer upp i bildspelet nedan.

Efter ungefär halva tiden fick publiken tillfälle att ställa frågor och föreläsningen övergick till en intervju eller ett samtal mellan Agneta Nordin och Karin Brunsson.

Temaeftermiddagen avslutades med att specialintresserade elever och lärare deltog i ett seminarium som kom att handla en hel del om företagande och ledarskap. Mycket intressant! Dessutom verkade eleverna känna att det är lättare att ställa frågor och diskutera i ett mindre sällskap.

Under tiden höll våra utbyteselever från Kerpen en redovisning i biblioteket kring kulturskillnader mellan Tyskland och Sverige.

Synd att man inte kan vara på flera ställen samtidigt. Samtidigt är det härligt att det är full fart på Österlengymnasiet!

Här kommer ett bildspel från dagen:

Skånecirkelns andra möte

Onsdagen 28 mars träffades vi åter i forskningscirkeln Skåne på Petrigymnasiet i Malmö.

Maria Brännström inledde genom att berätta om ett planerat Startsymposium den 28/8 kl 10-16 på Petrigymnasiet. Då ska forskare, lärare och skolledare träffas och diskutera utvecklingen av elevernas ”vetenskapliga förståelse” och ”vetenskapliga förmåga”. Dagen börjar med att forskarna håller föredrag och sedan delar man upp sig i olika ämnesgrupper och pratar om hur man kan jobba vetenskapligt i respektive ämne. Mogensen kommer att vara moderator. Peter Gärdenfors inledningstalar.

Därefter gick vi rakt på sak och försökte enas kring en beskrivning av ”Vad är forskning egentligen?” utifrån Chalmers bok. Det var inte lätt, eller ens möjligt, och vi konstaterade att Chalmers bok främst behandlar naturvetenskapen, vilket fick oss att börja fundera över om vi även borde välja en bok som behandlar humanistisk/ samhällsvetenskaplig forskning.

Vi kom fram till att vi upplever att det är lättare att hitta en naturvetenskaplig metod, än att hitta en enhetlig metod för mer humanistiska/ samhällsvetenskapliga ämnen.
Vi talade också om att det finns en viss relativism inbakad i boken. Forskning och forskningsresultat problematiseras och inget är vad det först synes vara. Man kan känna att ”ja, så här är det” och sedan ifrågasätter Chalmers det och man får tänka om, tänka vidare.

Vetenskap kan se ut på många olika sätt beroende på ämnet. Det måste finnas flera olika, för vi har många olika mål. Man får utvärdera utifrån varje vetenskap och man måste vara tydlig ”vad vill den här vetenskapen uppnå?” (utan syfte och mål kan man ju inte utvärdera den).

Vi talade också om att vetenskapen ska vara känd, för att kallas vetenskap:
 • allt ska komma i ljuset, vara genomskinligt, så att andra kan upprepa undersökningen och få ”samma” resultat
 • flera ska godkänna resultaten och att vetenskapen ska kommuniseras utåt.

Problematisering:
 • Företag kan forska men om de håller en del av sina data hemliga – är det forskning då?
 • Är lärare som undersöker sin egen lärarpraktik forskare? Vad krävs för att det ska kallas forskning? (Över hur lång tid, hur många elever och lärare behöver vara inblandade, behövs kontollgrupper, o s v.)
 • Grundantagandet i till exempel PISA-undersökningar är att elevernas förmåga står i direkt relation till elevernas resultat. Men testsituationen påverkar också resultatet. Trots att grundantagandet är delvis fel, är testresultaten intressanta.
 • Det kan vara spännande och intressant, men också omtumlande och otäckt när man tvingas tänka helt annorlunda, när ens världsbild omkullkastas. Alla elever längtar alltså inte efter att det ska bli mer komplicerat. En del vill bara att deras lärare ska säga hur det verkligen är.

Vi talade lite om i vilka avseenden vetenskapligt tänkande och metod kommer in i våra olika kursplaner och hur det skulle kunna utvecklas. Vi skulle till exempel kunna tala mer öppet med eleverna om hur vi genomför en uppgift, t ex ”nu läser vi texten på ett biografiskt sätt”. Detta vill vi diskutera mer nästa gång.

Nästa gång (12 april) ska vi därför presentera hur vi arbetar vetenskapligt i vår undervisning och våra ämnen. Hur kommer vetenskap, forskning och vetenskaplig metod in i vår vardag i våra kurser, examensmål och i läroplanen i stort? Genom att höra hur andra gör, hoppas vi bli mer medvetna om hur vi själva jobbar, såväl vad gäller innehåll och metod som förhållningssätt. Förhoppningsvis kan vi inspirera varandra.

Till nästa gång ska vi också läsa artikeln ”Lärarna i kunskapssamhället – flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare?” av Ingrid Carlgren (publicerad i Boken om pedagogerna, red Anna Forssell, 2011).

Kan detta ingå i alla kurser:
 • att kritiskt granska,
 • att pröva och
 • att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang?

Citatet togs upp av Maria Brännström som hämtat det från skolverkets hemsida:

Vetenskaplig grund
Kunskap som baseras på vetenskaplig metod
Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och vår tillvaro. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. I det vetenskapliga arbetet ska man systematiskt och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Genom den vetenskapliga begreppsapparaten med syfte, teori, metod, material och kravet på källhänvisning blir forskningens resultat synliga och tillgängliga för kritisk granskning.

Länk dit: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden

Tack för ett intressant och givande möte!

Här är våra bilder från träffen:

Gymnasieelever kan bidra till forskning

Jag har de sista dagarna skrivit en del om lärare som forskar på sin vardag.

Här kommer nu istället några fina exempel på elever som forskar på sin vardag.

Det första exemplet består i att 238 klasser från 135 svenska skolor undersökte luften i sina klassrum och rapporterade in sina resultat till forskare vid Danmarks Tekniska Universitet:   http://v-a.se/2009/11/elever-undersoker-klimatet-i-klassrummet/.

Ett annat exempel är när mer än 1000 elever från 59 skolklasser undersökte den akustiska miljön i sina klassrum:   http://v-a.se/2011/01/forskarfredags-akustikforsok/. 

Ett tredje exempel är att 1812 elever från 67 skolor mätte temperaturen hemma i sina kylskåp och kontrollerade vilka "bäst före"-datum varorna hade som förvarades där:  http://v-a.se/2012/01/forskarfredag-bast-fore-forsok/.

Detta skulle jag vilja delta i med mina elever:  http://forskarfredag.se/blog/2012/01/30/sokes-massexperiment-till-forskarfredag-2012/

Tidigare har jag skrivit om en lärare i Sydney, Charlotte Taylor, som bad sina 1000 nyblivna biologistudenter att ta hem en liten petriskål och sätta den på en fönsterbräda hemma i 15 minuter. Sedan samlades petriskålarna in och analyserades utifrån koncentrationen av olika sporer. Mer om detta kan du läsa här:  http://cwasteson.blogspot.se/2012/02/healey-argumenterar-for-att.html

Visst är det en god idé: ett sätt att lära elever forskningsmetodik samtidigt som undersökningsresultatet i sig kan bli intressant.

Är du intresserad av att läsa fler tankar kring en skola på vetenskaplig grund?

• Här har jag skrivit om vår forskningscirkel kring vetenskaplighet och utbildning på gymnasiet:  http://cwasteson.blogspot.com/2012/02/en-skola-pa-vetenskaplig-grund.html 
• och här bland annat om att eleverna inte alltid vill ha det som forskningen visar är bäst för dem:   http://cwasteson.blogspot.com/2012/02/elever-vet-inte-alltid-sjalva-hur-de.html.
• Här har jag skrivit om att högskolestudenter bör få arbeta forskningsbaserat redan från början av sina högskolestudier:  http://cwasteson.blogspot.com/2012/02/healey-argumenterar-for-att.html
• och här har handlar det om att det borde vara självklart (men att det i dagsläget inte är det) att lärare ges tid för kvalitativ kompetensutveckling - bland annat för att de ska klara skapa en utbildning på vetenskaplig grund:  http://cwasteson.blogspot.com/2011/04/forskningen-och-skolan.html.
• Denna text handlar om hur forskning kan knytas närmre till högskoleutbildningarna (och visst borde väl även vi på gymnasiet inspireras lite av dessa tankar?!):  http://cwasteson.blogspot.com/2012/03/stensaker-witt-brattstrom-och-bernhard.html
• och här handlar det om att många vill ha en forskningsanknuten utbildning, men att det är svårt att leva som man lär:  http://cwasteson.blogspot.com/2012/03/forumspel-kan-anvandas-nar-man-vill.html
• Detta inlägg handlar om hur Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi, nu i början av mars förklarade "vad är vetenskap?" och "vad är vetenskaplig metod?" för våra naturvetarelever på Österlengymnasiet:   http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/vad-ar-forskning.html
• I detta inlägg tipsar jag om Joakim Wendell, gymnasielärare i svenska, filosofi och historia, som har skrivit om vetenskap och vetenskapligt förhållingssätt på sin webbplats Historia2 och så refererar jag en läsvärd artikel ur Lärarnas tidning med rubriken "Vetenskaplig skola – vad är det?":   http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/vad-ar-vetenskap-och-vad-ar-en-skola-pa.html   
• Detta inlägg handlar om så kallad "skolnära forskning" och debatten kring den:   http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/ska-det-kallas-forskning.html
• och gårdagens inlägg handlar om att dåligt utförd forskning kan leda till stort personligt lidande och stora kostnader för samhället:   http://cwasteson.blogspot.se/2012/03/behovet-av-val-utford-forskning.html

Behovet av väl utförd forskning

"Att forskning behövs är bortom allt tvivel. Men det är dessutom livsviktigt att den är välgjord. Så kan man sammanfatta budskapet i boken Testing treatments – Better research for better healthcare, skriven av Imogen Evans, Hazel Thornton och Iain Chalmers." 

och

"Ett starkt budskap i Testing treatments är alltså att klinisk forskning är oerhört viktigt, men lika viktigt är att man kan tolka och avslöja dess brister."

Detta skriver Christina Bergh, fil kand och frilansjournalist, i en presentation av två böcker om vetenskaplighet med rubriken "Vad är vetenskap och varför behövs den?", publicerad på hemsidan för SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården: http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/Vad-ar-vetenskap-och-varfor-behovs-den/

Några intressanta exempel på vad medicinsk forskning med bristande kvalitet kan leda till, återges också i artikeln, bland annat:

"Under 1940-talet infördes en ny behandling av för tidigt födda barn. Samtidigt utbröt en ”epidemi” av blindhet, retrolental fibroplasi, bland barnen. Alltför sent upptäcktes att det var den nya metoden – extra syrgas – som gav helt oväntade skador. De tolv år som krävdes för att få stopp på skadeverkningarna illustrerar behovet av kontrollerade prövningar av medicinska innovationer innan dessa börjar användas i stor skala."

I dag är det många som vill jämföra läraryrket och läraryrket och som vill att vi lärare ska lära oss av läkarnas förhållningssätt till forskning. Jag tror dock att vi när vi gör jämförelsen har en tendens att förenkla läkarnas forskningsmetoder.

Jag tänker att illa utförd skolforskning, precis som bristande medicinsk forskning, kan leda till stort lidande och stora kostnader för samhället. I alla fall om forskningen utnyttjas som argument för att så många lärare som möjligt ska arbeta enligt en viss modell.

Ska det kallas forskning?

Tomas Krogsmark är en av föregångarna när det gäller så kallad "skolnära forskning": lärare som forskar i sin egen lärarpraktik. Mer om detta kan du läsa om här i Krogsmarks blogg:  http://blogs.hj.se/krto/category/forskande-larare/ och här: http://tomaskroksmark.se/modellskolan/ eller direkt på Modellskolan: http://modellskolan.se/

Lärarna jobbar heltid och forskar samtidigt på halvtid. Tanken är att de ska slå flera flugor i en smäll: när de planerar sina lektioner är det också sin forskning de planerar och när de genomför sina lektioner är det också insamling av data/resultat som de samlar in och bearbetar.

Visst låter det smart. Ändå kan jag inte låta bli att förhålla mig skeptisk. Ska det kallas forskning? Visst är det jättebra om vi lärare är medvetna och aktivt reflekterande när vi planerar, genomför och efterarbetar våra lektioner, men bara för att vi skapar en metod för att göra detta systematiskt blir det väl inte automatiskt forskning?

Är du nyfiken på debatten kring skolnära forskning kan du bland annat titta här:
"Lärarforskning – vetenskap eller humbug?" av Tomas Krogsmark http://tomaskroksmark.se/2011/lararforskning-%E2%80%93-vetenskap-eller-humbug/
"Forskarskolor och lärares kompetenshöjning" av Bertil Törestad http://torestad.blogspot.com/2012/02/forskarskolor-och-larares.html

Följande artikel av Bertil Törestad är särskilt intressant för oss som håller på med "Skånecirkeln" (en forskningscirkel kring vetenskaplighet i skolan - observera att vi inte gör anspråk på att forska och inte får några högskolepoäng för vårt arbete, ändå liknar det vi gör Modellskolan: cirkeln leds av en forskare och vi lärare som deltar ska diskutera metoder och göra empiriska studier av vår lärarpraktik):
http://skollyftet.se/2011/10/21/nar-larare-forskar-i-skola/

De sista åren är det många som i olika sammanhang drar paralleller mellan läkare och lärare. Kanske finns det till exempel många lärare som hoppas att en lärarlegitimation ska höja lärarnas status upp till läkarnas nivå?

(Tyvärr tror jag att om statusen närmar sig, är det nog snarare läkarnas som är på väg nedåt. Vad tror du? En sak som är säker är i alla fall att läkaryrket 2010 enligt SCB bestod av ungefär lika många män som kvinnor, men att läkarutbildningen i dag är totalt kvinnodominerad.)

Krogsmark drar paralleller mellan lärar- och läkarprofessionerna genom att jämföra den skolnära forskningen med hur läkare forskar på sina patienter. I båda fallen är den som forskar en del av det som undersöks. Precis som läkaren bedömer hur väl patienterna svarar mot olika behandlingsmetoder, borde läraren kunna bedöma hur effektiv en viss arbetsmetod är, eller?

Tomas Kroksmark ser alltså likheter och hoppas att lärarna ska kunna forska på sin egen praktik, precis som läkarna redan gör, och att detta ska komma att revolutionera skolans värld. Vad tror du?

Även i den här artikeln "Kunskaperna borde utnyttjas" av Karin Boys i DN.se jämförs lärare med läkare. Den handlar om att lärare borde vara tvingade att ta hänsyn till forskningsresultaten på samma sätt som läkare:  http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/kunskaperna-borde-utnyttjas--

Har du också funderat över vad som menas med en skola på vetenskaplig grund, vill jag än en gång rekommendera följande artikel av Elisabet Rudhe: "Vetenskaplig skola – vad är det?" i Lärarnas tidning, publ 17/11 2011 http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/11/17/vetenskaplig-skola-vad-ar

Vad är vetenskap och vad är en skola på vetenskaplig grund?

Vad är vetenskap egentligen? På nätet hittade jag en mycket välskriven sammanfattning, som gjorde allt mitt eget författande överflödigt. Så bra hade jag inte kunnat skriva det själv. Ta därför istället del av vad Joakim Wendell, gymnasielärare i svenska, filosofi och historia, har skrivit på sin webbplats Historia2: 
http://historia2.se/index.php?option=com_content&view=article&id=123:4-vad-aer-vetenskap&catid=47:historieteori-och-kaellkritik&Itemid=144

Wendell benar i sitt inlägg upp frågan i "vetenskap som metod" och "vetenskap som förhållningssätt" och går därefter igenom några vanliga missförstånd.

Jag vill särskilt rekommendera er att läsa hans inlägg på bloggen (se länken ovan) men jag vill också passa på att tipsa om hans sammanfattning i form av en PowerPoint:

Vetenskap
View more PowerPoint from jwendell

Har du funderat över vad som menas med en skola på vetenskaplig grund, vill jag rekommendera följande artikel av Elisabet Rudhe: "Vetenskaplig skola – vad är det?" i Lärarnas tidning, publicerad 17/11 2011: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/11/17/vetenskaplig-skola-vad-ar.

I artikeln intervjuas statssekreterare Bertil Östberg på utbildnings-departementet som berättar att kravet på vetenskaplighet gäller både ämnesinnehållet och undervisningen, "även om undervisningen i större utsträckning får sägas grunda sig i beprövad erfarenhet". Undervisningen ska vara strukturerad och lärarna ska ha en aktivt ledande roll i klassrummet. Undervisningen ska vara icke-konfessionell.

Ingegärd Hilborn, som är rättssakkunnig vid Skolinspektionen, berättar att de inte tror att det kommer att vara så svårt att avgöra om ämnesinnehållet är vetenskapligt grundat. Till exempel är det självklart att alla skolor ska ta upp evolutionsteorin och att de inte får försöka lära ut sin egen religion, såsom scientologerna vill. Däremot kommer det enligt Hilborn troligtvis att bli svårt att avgöra om själva undervisningen och de pedagogiska metoderna vilar på en vetenskaplig grund.

Även Sven-Eric Liedman har intervjuats och han tycker att formuleringen att undervisningen (innehåll och form) ska stå på en vetenskaplig grund är för skarpt formulerad. Han anser att det mer är ett försök att komma åt så kallad flumpedagogik än att verkligen kräva vetenskaplig grund för utbildningen. Hans förslag är därför att man istället skulle formulera kravet som: "Undervisningen bör inte strida mot den rådande vetenskapliga världsbilden".

Sista intervjuerna är med Tomas Kroksmark och Ingrid Carlgren. De hoppas båda att formuleringen "skola på vetenskaplig grund" inte bara ska leda till att lärare håller sig bättre uppdaterade vad gäller forskningen, utan att den ska leda till att de även kommer att bidra till forskningen själva. Denna forskning bör vara nära knuten till den praktiska verksamheten ute på skolorna.

Vad är forskning?

Onsdagen den 7 mars kom Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet, till Österlengymnasiet och naturvetenskapsprogrammet (NV10 och NV11)  för att reda ut begreppen: ”Vad är vetenskap?”. Han gick också igenom hur man lägger upp en vetenskaplig undersökning och hur man sedan presenterar den. Här är mina anteckningar:

Forskning och Vetenskap:

Grundas på den vetenskapliga metoden (hypotetisk – deduktiv)

Vetenskap ska vara känd – allmänheten måste känna till den för att det ska kallas vetenskap.

Vetenskapen är försiktig och konservativ. Innan man har starka bevis håller man fast vid den gamla kunskapen. Beskrivningen av verkligheten har förändrats från Aristoteles till Newton till Einstein.

Vetenskap är som en lök. Man kan ta bort lager för lager och komma allt närmre kärnan/sanningen. Men ska man vara helt noga så når man aldrig "sanningen".

Vetenskaplig undersökning:

1. Frågeställning. T ex ”Varför står öringen i Tommarpsån på samma ställen år efter år?”, ”Har tjurar färgseende?”, ”Vilken roll har utseende för partnerval hos människa?” eller ”Varför utrotades pungvargen?”. Utgå från din egen nyfikenhet, dina specialintressen, be om förslag från lärare eller handledare om hur du ska vinkla din undersökning och se vad man tidigare studerat. Uppgift: Hitta på en egen frågeställning! Ex. på en undersöknings som skulle passa på universitetet: Klimatet på jorden förändras ständigt. Märker man på växter eller djur att de håller på att anpassa sig till det nya klimatet? Har man märkt att djur söker sig till nya områden? Har man funnit att växter börjat växa på områden där de funnits/inte funnits innan?” Undersökning som passar för gymnasiet: ”Hur påverkar almsjukan djur och natur?”, ”Gör mördarsniglar någon nytta?”
2. Planering. Samla kunskap om din frågeställning från läroböcker, lärare, tv, radio, populärvetenskapliga tidskrifter, pek (förkortning av pekoral, vilket kommer från att man på Linnés tid bad kollegor läsa sitt vetenskapliga pekoral – man förringade alltså artigt sin egen forskning). Frågeställning och bakgrundskunskap ger tillsammans en hypotes. Med hjälp av en förutsägelse (prediktion) testar man hypotesen. Hypotes 1 om öringen: den vilar i lugna partier av ån, H 2: den gömmer sig för predatorer eller H 3: den lurpassar på bytesfisk. Hypotes 1 om tjuren: ser inte färger, H 2 ser färger, H 3 ser färger men inte så bra. Förutsägelse för hypotes 1: öringen finns oftare i lugna sträcker än i stark ström, tjuren kommer inte att kunna skilja på en röd plasthink från en grå (samma grå färg som den röda representerar på ett svart-vitt kort) och pungvargen försvann gradvis när dingon koloniserade. Uppgift: Gör en testbar förutsägelse till din hypotes! Ex: jämförande studier av olika delar av bäcken som är strömmande resp lugna, experiment med hinkar av olika färg, studier av historiskt material från Australien. Planera försöket eller undersökningen. Svagare bevis är ofta enkla att utföra och billiga, starkare bevis är dyra och svåra att genomföra. Olika typer av studier: systematiska observationer, jämförande studier och kontrollerade försök.
3. Insamling av data. Observationer: direkta, video, flera observatörer? Hur samlar man data: protokoll + penna, direkt i dator? Systematisering: observationens längd, fördelning över dagen, antalet stickprov, statistisk metod och statistiskt test, val av område? Står t ex öringarna på samma ställe på morgnarna som på kvällarna? Vid intervjuundersökningar: prova frågor eller blanketter. När metodiken fungerar: jobba hårt! Samla mycket data!  Tips: Läs metod och material-delen i tidigare genomförda undersökningar! Gör pilotförsök (pilotstudier), provobservationer, fråga någon med erfarenhet (lärare, handledare), testa dig fram (trial and error).
4. Analys och bearbetning. Beräkna medelvärden, spridningsmått. Gör preliminära figurer och tabeller för att se trender, statistiska test (enstjärnig signifikans: det får inte finnas mer än 5% risk att slumpen har varit avgörande för resultatet), man gör statistik för att få överblick. Man kan göra antalstester (se hur antalet i olika grupper skiljer sig), icke-parametriska tester, parametriska tester och randomiseringstester. Vetenskapen är konservativ, därför gör man en omvänd nollhypotes: Hypotes 1 kan vara ”Flickor är bättre än pojkar i matte.” Denna gör man om till 0-hyotesen: ”Det finns ingen skillnad i hur bra flickor och pojkar är i matte”.
5. Presentation av undersökningen. Till exempel genom föredrag (t ex på kongresser), poster (affisch), vetenskaplig rapport och vetenskaplig uppsats. Inte läsa innantill, visa bilder och använda stolpmanus, overhead/ diabilder/ powerpoint. Välj bakgrund som passar och typsnitt som är lättlästa. Inga animeringar som distraherar. Gör så att det blir enkelt, snyggt och lättläst, lättbegripliga bilder, inte för mycket text per bild.

• Skriv enkelt 
• I aktiv form 
• Tar lång tid 
• Engelska?

Tänk på språket i en rapport:

Skriv inte: ”Vi gjorde eftersök i häckningsbiotopen för att fastställa frekvensen av avtransporterade skalrester efter kläckning.” Skriv istället: ”Vi letade efter äggskal runt boet.”

Innehåll i en rapport:

1)       Titel/Title Väck intresse och beskriv vad texten handlar om (försök att ringa in området och ej skapa felaktiga förväntningar)! Uppgift: Hitta på en titel till ditt arbete!

2)       Sammanfattning/Abstract

3)       Inledning/Introduction Varför är detta intressant? Gå från det breda (ge en bakgrund) till det speciella. Beskriv frågeställningen.

4)       Material och metoder/Methods Läses främst av de som tvivlar på undersökningen eller själv vill göra något liknande. Skriv alltså rakt på sak. Det får gärna vara knastertorrt!

5)       Resultat med figurer, tabeller, tester, o s v. Läses också främst av tvivlare och de som vill göra liknande studier.

6)       Diskussion. Ta upp möjliga fel, tolkningar, relation till tidigare studier. Sammanfatta och dra slutsatser.

7)       Tack

8)       Referenslista Skilj på egna påståenden och andras inne i texten och gör en lista över vilka referenser du använt i slutet.

9)       Eventuell sammanfattning på engelska.


Här kommer avslutningsvis ett bildspel från temadagen: