En återblick som fortfarande är framåtblickande

I dag är det många svenska kommuner som börjat köpa in datorer med målsättningen att man ska ha en dator per elev. Jag tror att detta är ett viktigt steg i skolans utveckling. Vi kan inte hjälpa våra elever att bli samhällsmedborgare om vi inte lär dem använda datorn för att söka information, värdera den och vara med att påverka genom att kunna sprida egna kunskaper och slutsatser.

I fattiga och i odemokratiska länder tror jag att datorn tillsammans med goda språkkunskaper kan bli ett mycket viktigt verktyg. En som lagt ner mycket kraft och engagemang på att försöka få fattiga länder att satsa på datorer i undervisningen är Nicholas Negroponte. Här talar han om sina förhoppningar och planer för One Laptop per Child (2006):



Med hjälp av datorn menar han att vi kan återgå till ett lärande som mer handlar om att lära genom att testa, härma och försöka själv, snarare än genom "undervisning". För att projektet ska bli genomförbart krävs stora kvantiteter (så att man kan få ner priserna), datorn ska ha många användningsområden (till exempel fungera som dator, läsplatta, spelkonsoll, tv, etc) och se så typisk ut att den inte är stöldbegärlig.

I den här filmen från 2008 gör Nicholas Negroponte 5 förutsägelser om framtiden:



Ungefär två år efter det första filmklippet talar Nicholas Negroponte åter om One Laptop per Child och han slår särskilt ett slag för att man ska lära barn att programmera och hävdar att programmering är ett effektivt sätt att lära barn hur man lär sig:



Lite aktuellt i dag är att Negroponte i filmen berättar om sina möten med Khadaffi som ledde till att Libien skulle delta i projektet "One Laptop per Child".