måndag 16 april 2012

Skånecirkelns tredje möte


S:t Petriskolan i aprilNu, i vårsolens glans, har vi haft vårt tredje möte i Forskningscirkeln på S:t Petri skola. Vi träffades torsdagen den 12 april, 14.30-16.30 och här är mina lite spretiga anteckningar från mötet.

Vi började med att prata om att vi tycker att Ingrid Carlgrens artikel ”Lärarna i kunskapssamhället – flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare?”  ger perspektiv på vår situation i cirkeln. Det har tidigare främst varit andra akademiska discipliner som har forskat på skolan (pedagogiken, hjärnforskningen, psykologin, sociologin, etc  - forskningen har alltså inte varit direkt kopplad till lärarjobbet och elevers lärande), men nu har man skapat  ”utbildningsvetenskap” för att vi själva ska äga forskningen. Varför har man inte tidigare knutit forskningen närmre till skolan?

Vår utanför S:t Petriskolan och dags för vårt tredje möteForskning kring didaktik och metodik har stått lågt i kurs i jämförelse med renodlad pedagogik.
Inom aktionsforskningen forskar man i sin egen praktik. Det finns många felkällor, men det har fördelen att det man forskar kring engagerar och är nära kopplat till lärares vardag. Kan man forska i sitt eget klassrum? Jo, det anser vi att man kan, men det är inte oproblematiskt. Studierna är ofta små och det är inte alltid man har jämförelsegrupper.

En typ av skolnära forskning är ”Learning studies” som innebär att kollegor tittar på varandras undervisning och ger konkret respons och tips på hur den kan bli bättre, mer effektiv. Vi pratade om att metoden kommer från Japan och att förutsättningarna både för lärarna och för eleverna är helt annorlunda där. Många japanska elever har privatundervisning utanför skoltid och där får de lära sig grunderna i de olika ämnena. I den svenska skolan måste vi själva undervisa i grunderna. Därför kan vi sällan gå direkt på den typen av komplexa uppgifter som man tänker sig att man ska jobba med i ”learning studies”, där eleverna ska klara gå på djupet, leta egna lösningar på problem och hitta den smartaste och bästa vägen till målet. Lärarna ges också mer tid för fortbildning och för att diskutera och sätta sig in i forskning kring undervisningen och deras undervisningsämnen. Det är inte säkert att metoden är lika lätt att använda här i Sverige med de grundförutsättningar som vi har här.

Som kontrast till att skolan under lång tid beforskats, debatterats och styrts av människor som inte jobbar i skolans värld, kan nämnas att bloggaren Johan Kant vägrar lyssna på skolforskare som inte har lärarbakgrund. Vi anser att då har det slagit över åt andra hållet, för det kan så klart ibland vara en fördel att komma in utifrån och studera en verksamhet och på så vis tillföra ett nytt perspektiv.

Efter att ha diskuterat Carlgrens artikel gick vi över till att berätta hur vetenskaplig metod kommer in i våra olika undervisningsämnen.

AnitaAnita pratade om att ett vetenskapligt förhållningssätt kan vara att få eleverna att själva ställa frågan ”varför?”, att inte bara vara passiva mottagare utan aktiva sökare. I ämnet svenska (svenska språket och litteraturvetenskapen) handlar det om att ställa sig frågan ”hur är människan?” – finns det något gemensamt, något generellt över tid och rum?

MariaMaria talade om att i ämnet svenska kan det till exempel vara att vara medveten om vilken typ av grammatik jag väljer att jobba med (inte bara följa bokens upplägg utan att reflektera kring den). Retoriken betonar även känslan och att man aldrig kan vara helt opartisk. Vi vill göra eleverna mer medvetna.

MagnusMagnus poängterade att begrepp, teori och metod (till exempel kvantitativa enkäter och kvalitativa observationer) är centrala i ämnet samhällsvetenskap. Det har under en period varit fokus på kvalitativa studier och kanske är det nu hög tid för fler kvantitativa studier?

MattiasMattias berättade att i fysiken håller man på med fysikaliska fenomen och studerar naturen. Vad är det till exempel som gör att pendeln tar en viss tid att pendla? Man ställer upp en hypotes. Beror det på tyngd, pendelns längd eller hur högt upp pendeln släpps? Det är viktigt att ange osäkerheten i mätningen. Har man mätt något med linjal kan man till exempel inte sedan redovisa sitt resultat med 8 decimaler. Det är också viktigt att eleverna förstår att vetenskapsmännen inte var dummare förr, men att man hade andra mätinstrument och mätmetoder. Det har skett många paradigmskiften inom fysiken. Det är spännande att kunna tänka nytt, få nya perspektiv. Vi vill att eleverna ska inse att fysiken är modeller, men inget som ligger fast utan kan förändras. Man ser på resultatet med vissa glasögon beroende på sin tids förutfattade meningar. Mattias betonade att man som fysiklärare vill försöka få eleverna att känna passionen och kreativiteten inom ämnet.

Nästa gång, månd 14 maj, ska vi fortsätta genomgången av våra olika ämnen. Vi ska också ha funderat över frågan ”Hur får vi eleverna att bli mer nyfikna och ställa frågor?”. Vi vill bejaka deras nyfikenhet och kritiska tänkande.

Hemläxa!Vi ska också ha läst Vetenskapsteori för nybörjare (2007) av Thorsten Thurén, vilket är en kraftigt omarbetad version av den bok som Thurén gav ut 1991. Så här beskrivs boken på Bokias hemsida: 
”Vetenskapsteori är egentligen något av det viktigaste man kan ägna sig åt. Det handlar om grunden för all vår kunskap. Vad är egentligen sant? Den frågan undkommer ingen människa som tar livet på allvar!
Vetenskapsteori för nybörjare ger en introduktion till det vetenskapliga sättet att tänka. Den tar upp olika vetenskapliga tillvägagångssätt och resonerar kring deras för- och nackdelar. Boken ger läsaren förutsättningar att kritiskt ifrågasätta såväl vetenskapliga som mer vardagliga texter. Den innehåller också mängder av konkreta exempel som gör de teoretiska resonemangen tydliga och lätta att ta till sig. ”
Chalmers bok Vad är vetenskap egentligen? (som vi läste till vårt förra möte) handlar mest om naturvetenskapen. Nu tar vi alltså en bok som främst behandlar samhällsvetenskapen. Det ska bli intressant att jämföra.

Här kommer mina bilder från vårt tredje möte:  

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...