Matematiklyftet – ett lyft för såväl elever som lärare
”Deep down inside we all love math T-shirt” by networkosaka, Creative Commons på Flickr.
Det har pratats mycket om svenska elevers försämrade kunskaper i matematik och Skolverket har valt att ge eleverna fler undervisningstimmar i ämnet och starta det så kallade Matematiklyftet.
Matematiklyftet är en landsomfattande fortbildningssatsning baserad på kollegialt lärande. Metoden är inspirerad av den japanska fortbildningsmetoden lesson studies. Tanken är att lärare ska lära av och med varandra och skapa en rutin där de utvärderar och utvecklar sin undervisning tillsammans.
I matematiklyftet utgår man från konkreta aktiviteter i klassrummen och man drar lärdom av hur det går. Fokus är på eleverna: man planerar utifrån hur man tror att elever bäst kan lära sig aktuella fakta och färdigheter, man testar och man diskuterar och utvärderar elevernas reaktioner och resultat.
I detta inlägg kan du läsa om …
- hur Matematiklyftet ser ut i Simrishamns kommun,
- hur Skolverket stöttar arbetet,
- vilken arbetsmetod man jobbar efter,
- hur skolorna i Simrishamns kommun valt matematikområden att fördjupa sig i,
- två konkreta exempel på hur man arbetat med Skolverkets material,
- lärarnas utvärdering av Matematiklyftet och
- tips på vidareläsning, för dig som vill veta mer.
Matematiklyftet i Simrishamns kommun
Marika Björk Carlberg och Olof Gummesson, två av Simrishamns kommuns handledare i matematik-lyftet, tar en titt på matematikverkstaden på Piratenskolan i Kivik.
I Simrishamns kommun deltar i år de flesta av kommunens grundskollärare som undervisar i matematik och man har utbildat 4 handledare:
- Anna Forsvall för årskurs 7-9 på Korsavad och Nils Holgerssonskolan,
- Lillan Dahlqvist för Skolområde Syd,
- Marika Björk Carlberg för årskurs 1-6 på Skolområde Simrislund och Nils Holgerssonskolan och
- Olof Gummesson för Skolområde Nord.
Det är precis så många lärare och handledare som elevunderlaget gör möjligt att söka statsbidrag för. Det är redan bestämt att man nästa läsår satsar på gymnasiet. Då ska ca 10 av kommunens gymnasielärare gå utbildningen.
Simrishamns kommuns skolledare deltar också. Mängder av forskningsrapporter kring skolutveckling visar nämligen att skolledare måste vara engagerade, involverade och aktiva för att fortbildningsinsatser ska ge bestående resultat.
Skolverkets stöd
Skolverket stöttar de enskilda skolorna och kommunerna genom att man skapat ett webbaserat utbildningsmaterial för matematiklärare och genom att man har gjort det möjligt att söka ekonomiskt stöd till fortbildningssatsningen.
I dag satsar allt fler skolor allt mer tid och kraft på lärarfortbildningar bestående av att lärare under expertstöd lär, stöttar och utvecklas tillsammans. Här syns t ex en bild på Skolverkets lärportal för Matematiklyftet.
Arbetsmetoden består av fyra steg
1) Inspiration utifrån: de deltagande lärarna förbereder sig individuellt genom att läsa texter, se på filmer, fundera över diskussionsfrågor och ta till sig olika tips på sätt att undervisa matematik. Allt material kommer de åt via Skolverkets webbplats för matematiklyftet och stödmaterialet utgår från läroplanerna och kurs- och ämnesplanerna i matematik. Det tar dessutom upp aktuell och relevant forskning och analyser av de svenska resultaten i de senaste nationella och internationella jämförelserna.
Lärarna förbereder sig genom att gå igenom Skolverkets filmer och texter på Skolverket lärportal för matematiklyftet. Därefter träffas de och diskuterar materialet. Här sitter matematiklärare i åk 4-6 i skolområde Syd och diskuterar Skolverkets material med Lillan Dahlqvist (andra personen från höger).
2) Gemensam bearbetning och planering: handledarna träffar de deltagande lärarna och man diskuterar stödmaterialet och lägger upp en gemensam lektionsplanering utifrån skolverkets förslag på uppgifter och arbetsmetoder.
Lärare på åk 7-9 på Korsavadsskolan och Nils Holgerssonskolan träffas för att diskutera och planera sin undervisning ihop.
3) Genomförande: de enskilda lärarna går ut i sina klassrum och testar det som man planerat, de dokumenterar arbetet och reflekterar över hur det gått.
Lärare från åk 7-9 på Korsavadsskolan och Nils Holgerssonskolan berättar om hur det gått när de testat lektionsplaneringarna i sina klasser.
4) Gemensam utvärdering och lärdom: handledarna träffar åter de deltagande lärarna och man beskriver vad man gjort och hur det gått, man funderar över varför det blev som det blev, vilka svårigheter man mött, vad som fungerat bra och hur man ska kunna förbättra sin undervisning ytterligare.
Anna Forsvall handleder matematiklärarna i åk 7-9 på Korsavadsskolan och Nils Holgerssonskolan.
Behoven styr valet av fördjupningsområde
I de olika Matematiklyftsgrupperna koncentrerar man sig på ett fördjupningsområde per termin. Under hösten jobbade flera av skolorna med problemlösning och under våren taluppfattning. Man valde de olika områdena utifrån vilka behov som finns på skolan: ”vad har eleverna haft störst svårigheter med?”.
Ett exempel på problemlösning
Irene-Marie Ekelund är med i matematiklyftet och hon jobbar tillsammans med Karin Gröhn med klass 1A på Simrislund. Irene-Marie och Karin gav eleverna vars ett papper med tre kattmammor och nio kattungar och eleverna fick i uppdrag att klippa ut alla katterna och dela upp ungarna mellan kattmammorna.
Irene-Maries Ekelund och Karin Gröhn gav sina elever i klass 1A på Simrislund vars ett papper med tre kattmammor och nio kattungar och eleverna fick i uppdrag att klippa ut dem och dela upp ungarna mellan kattmammorna. Bilden är tagen av Karin Gröhn.
Irene-Marie berättar att många av eleverna först ville dela upp kattungarna rättvist mellan mammorna, men efter att man pratat om det i helklass förstod eleverna att det finns många sätt att fördela dem.
Det finns många sätt att fördela kattungarna. Resultatet klistrades upp och lades ut på golvet, så att de kunde se allas lösningar. Bilden är tagen av Karin Gröhn.
Var och en funderade igen och resultatet klistrades upp och lades ut på golvet, så att de kunde se allas lösningar. Till sist gjorde man tillsammans en tabell över resultatet.
Irene-Marie berättar att detta arbetssätt, att eleverna först får pröva själva och sedan diskutera möjliga lösningar med sina klasskamrater, leder till många intressanta och utvecklande diskussioner.
Till sist gjorde man tillsammans en tabell över resultatet. Bilden är tagen av Karin Gröhn.
Kerstin Arditi är en annan av de lärare som deltagit i matematiklyftet. En dag tog hon med sig tre gosedjur och berättade för sina elever i klass 3b på Simrislundsskolan att gosedjuren hade fått nio ungar tillsammans. ”Hur många ungar fick varje mamma då?”
Eleverna fick först tänka självständigt och sedan i grupp. De hade papper som de vek två gånger så att det blev som fyra fält. I dem skulle de ställa upp problemet, illustrera det, visa med matematiskt språk hur de löste det och skriva svaret.
Till sist diskuterade man tillsammans i helklass hur man kan göra och vilka svaren kan bli.
Eleverna hade papper som de vek två gånger så att det blev som fyra fält. I dem skulle de ställa upp problemet, illustrera det, visa med matematiskt språk hur de löste det och skriva svaret . Bilden är tagen av Marika Björk Carlberg.
Kerstin berättar att eleverna med den här metoden tränar sig i att förklara matematiska problem med hjälp av matematiska begrepp och de testar och utvärderar olika möjliga räknemetoder.
En del elever anser det självklart att gosedjuren fått tre ungar var, medan andra tänker att det inte måste vara så utan att ett gosedjur kan ha fått färre och andra fler.
Utvärdering
De utvärderingar som hittills gjorts bland kommunens matematiklärare, visar att de flesta är mycket nöjda med satsningen och gärna vill fortsätta arbeta i liknande former efter att själva Matematiklyftet är över. Man anser att …
- för att det ska fungera behöver man regelbundet avsatt tid för gemensamma möten, dessutom behöver man tid för inläsning och reflektion (under matematiklyftet har man fått 1,5 h/vecka och många tycker det har fungerat bra eftersom man inte haft andra projekt samtidigt)
- Skolverkets material på webben är lättillgängligt, gediget och bra
- det har varit kul att samarbeta
- man har fått bra tips som gjort att man kunnat pröva nya saker med sina elever
- en del elever har berättat för sina lärare att de tyckt att uppgifterna blivit mer kreativa och lektionerna roligare
- många lärare gillar att Skolverkets uppgifter ofta är skapade så att eleverna först ska försöka lösa uppgiften individuellt, sedan jämföra lösningarna i smågrupper och välja ut vilken lösning de gillar bäst och varför och till sist ha diskussioner i helklass, lärarna menar att denna metod gör att eleverna blir mer aktiva
- man har fått mer tid att prata matematik med sina kollegor och diskussionerna med kollegorna har varit lärorika och inspirerande
- man har på olika sätt blivit säkrare i sin undervisning när man har haft mer tid för ämnesdiskussioner
- rutinen att samtala om vad man gör med sina elever och hur det går har ”smittat av sig” på andra skolämnen
- man har haft direkt nytta av arbetet när man gått ut i sitt klassrum
- man har utvecklat samarbetet mellan lärare och mellan skolor
- det tar tid och engagemang att arbeta i enlighet med Matematiklyfts-metoden, så man kan inte samtidigt prioritera en massa andra saker
- för att projektet ska få bestående verkan krävs att man har en planering som går över flera år, det är nämligen nästan omöjligt att nå genomgripande och bestående förändringar på bara ett år
- det krävs regelbundet avsatt tid och någon som leder arbetet, för att satsningen inte ska rinna ut i sanden efter att året är över.
_______________________________
Charlotta Wasteson för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn
Om inget annat står är bilden tagen av Charlotta Wasteson
Vill du veta mer?
Göteborgs universitet, pressmeddelande 2014-03-10, ”Gott resultat när lärare handleder varandra” som handlar om Lill Langelotz avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet: http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/gottresultatnarlararehandledervarandra.5.6f6805031442d45605bc26.html
I denna 10-minuter långa film från Skolverket presenteras Matematiklyftet av utbildningsrådet Anders Palm:
http://www.youtube.com/watch?v=K0vNMu0tkxo
Här kan du läsa mer om hur Matematiklyftet är upplagt:
http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/1113_jahnke.pdf
Här kan du hitta materialet för Matematiklyftet:
Här kan du se sju inspirationsfilmer av Skolverket om hur man kan jobba med olika typer av matematiska problem (sammanlagt 26 min):
http://www.youtube.com/playlist?list=PLoRTp-jkn2Og9HRislc5w6lUlCKcvnwe6
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar