Nåkkve talar om neuropsykiatriska funktionshinder

Denna termin går särskolan i Simrishamn på tre föreläsningar av Nåkkve Balldin, socionom vid familjeforum, som är en del av INOM: www.inom.com

De tre föreläsningarna har något olika inriktningar:

1. Neuropsykiatriska funktionshinder – teoretiska aspekter – praktiska konsekvenser
2. Bemötandestrategier, hjälpmedel
3. Problemskapande beteende och vad som händer i stressiga situationer

Hittills har vi haft första tillfället.

Nåkkve inledde med att ge exempel på svårigheter:

• Kan inte styra impulser tillräckligt ofta och får därför t ex diagnosen ADHD alt ADD.
• Svårt att veta vad man ska fokusera på av alla intryck och se samband, behöver mycket struktur och får därför diagnos inom autism-spektret.

Därefter beskrev han en förenklad modell över hur hjärnan tar och bearbetar information. Han delade upp hjärnan i dess olika delar med dess något olika funktioner:

1. Sekreteraren (får hjälp av signalsubstanser såsom dopamin, nora-adrenalin, serotonin) ska ta emot information och bibehålla uppmärksamhet, planera, ha rätt aktivitetsgrad och fokus och kontrollera impulser.
2. Bibliotekarien (”vår pejlare” – ska känna av vad som är ok) som ska känna igen, generalisera, jämföra, tolka, se detaljer och skapa helheter, skapa sammanhang, organisera och kategorisera den information som kommer från sekreteraren.  Både sekreteraren och bibliotekarien arbetar på ett omedvetet plan.
3. Chefen är medveten med nivå.

Jag kommer här att utifrån Nåkkves föreläsning sammanfatta vanliga problem med olika hjärnfunktioner:

Problem med ”Sekreteraren”

• Många elever går in med för hög aktivitetsgrad. De ska fungera som elever, men går in som föreläsare istället för lyssnare. Andra går in med en för låg aktivitetsgrad.
• Många har svårt att sålla bort, de tar in för mycket och blir snabbt trötta.
• När eleverna blir trötta så höjer de aktivitetsgraden, de behöver röra på sig, prata, blir otåliga för att inte somna.
• Lättare att fokusera i sådant vi tycker är roligt och är vana vid – då stimuleras hjärnan att producera mer dopamin samtidigt som det går åt mindre dopamin. En elev kan alltså koncentrera sig i flera timmar när han eller hon spelar ett datorspel, samtidigt som han eller hon inte kan koncentrera sig mer än korta stunder i sitt skolarbete.
• Två knep att ökar produktionen av dopamin: fysisk rörelse (stå upp och röra sig, stressboll) och positiv förstärkning (uppmärksamma det som går bra, få fram ett leende genom att man har en penna mellan tänderna).

Lästips: Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg

Arbetsminne: att memorera information här och nu och agera på informationen här och nu. De som har uppmärksamhetssvårigheter har stora problem med arbetsminnet.

Inhibitionssvårighet: de har svårt att vänta med att agera och har svårt att vänta på reaktioner. Man vill få respons direkt. Detta kan avhjälpas med mer dopamin.

Vid hög stress är sekreterarfunktionen  den första som slås ut.

Problem med ”Bibliotekarien”

• Dessa personer tillhör ofta autism-spektret. De har begränsad förmåga till socialt samspel, kommunikationsförmåga och föreställningsförmåga (fantasi).
• Autistiskt syndrom har en generell språkförsening och 80 % av dem som har autistiskt syndrom har ett IQ under 70.
• Asperger hade inte IQ under 70. Då kallades man autistisk. Asperger har inte någon generell språkförsening. De kan ha stora svårigheter med pragmatiska och semantiska språkförmågor. De kan inte anpassa sig efter sammanhang, plats, vem man pratar med om vad. De kan ha svårt för metaforer, abstrakta ord och begrepp. De har svårt att tolka andras kroppsspråk, tolka ögonkontakt, gäspningar, ansiktsuttryck och att vända sig bort, gäspa eller titta på klockan. De har ingen tydlig kognitiv försening utan de följer normal utveckling men har specifikt problem med kommunikation, socialt samspel och föreställningsförmåga.
• Nu pratar man inte längre om aspergers syndrom utan om autismspektrumtillstånd (AST) med eller utan kognitivt funktionshinder.

• Personer inom autism-spektret har problem med konkret visuell föreställningsförmåga (det man kan se med ögat, ”vad är detta?”) och abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga, det man kan se med tanken, ”vad gör man med en penna?”). Abstrakt föreställningsförmåga är förmågan att fylla i tomrummen och att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se.

• Dessa elever har svårt att planera och organisera (se möjligheter) och skapa en reservplanering (flexibilitet) och de har svårt att göra central samordning och se helheter. Problemet är ofta att vi tror att vi pratar om samma sak, men de har svårt att se vilka detaljer som är mest relevanta för helheten. Många med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har svårt att avgöra vilka detaljer som är viktiga och drar ”fel” slutsats utifrån ”fel” detaljer.
• De har svårt att förstå sina egna tankar och känslor, föreställa sig och förstå andras tankar och avsikter. Vi kan försöka hjälpa dem att skapa inre bilder

Lästips: Rätt till att leka, en mycket bra bok om autism.

Leken är en bra arena för att träna på föreställningsförmåga.

Problem med ”Chefen”

• Ju högre IQ en person har, det vill säga ju smartare personen är, desto lättare att vara ”chef”.
• Chefen står för aktivt tänkande, planerande, utvärderande, logik, beslutsfattande, förståelse, analys och organisation.

• Chefen kan inte fatta bättre beslut än de beslutsunderlag som kommer från sekreteraren och bibliotekarien. Chefen måste jobba extra hårt när sekreteraren och bibliotekarien brister. De gör väldigt lite på automatik och blir därmed väldigt trötta. Man pratar ofta om dagsformen, om vad elever klarar när de är i bra form eller inte. Tala hellre om chefsformen, vissa dagar har de nedsatta ”chefsförmågor”.

Slutsats

Intellektuella funktionshinder innebär att chefen har stora svårigheter. Vilka krav och förväntningar kan man ställa på en elev som har problem på alla nivåerna. Vi kanske måste bli vikarierande sekreterare, bibliotekarie och chefer till våra elever?