Fjärde delen av Veletianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) handlar framför allt om den social aspekten av studierna: hur man kan göra distansstudierna mer sociala med hjälp av framför allt bloggar, wikis, chattar, videopodcasts och virtuella världar i stil med Second Life.
Här kan du läsa lite mer ingånde om de olika kapitlen i bokens fjärde och avslutande del:
"Sociala medier kan användas till att skapa gemenskap och ett kreativt klimat": http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/sociala-medier-kan-anvandas-till-att.html
"Second Life i språkundervisningen": http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/second-life-i-sprakundervisningen.html
"I Second Life har studenten huvudrollen": http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/i-second-life-har-studenten-huvudrollen.html
Jag är övertygad om att man, när man skapar distanskurser, måste skapa goda förutsättningar för att studenterna ska känna sig sedda, bekräftade och motiverade. Gör de inte det kommer de inte att fullfölja sina studier, utan dra vidare till andra kurser som bättre svarar mot deras behov. De är inte lojala mot människor och institutioner de inte ännu hunnit bygga upp en relation till.
För att man ska kunna uppnå ett kreativt och aktivt arbetsklimat där elever vågar och vill ta del av och dela med sig, trots att man inte möts i det fysiska rummet, måste man dra nytta av den teknik som finns. Genom att inte bara använda sig av traditionell envägskommunikation i form av texter och inspelade föreläsningar, utan även inspelade reflektioner, chattar, diskussions- och reflektionsbloggar där man systematiskt uppmuntrar studenterna (kräver av dem?!) att använda sig av kommentarsfunktionen, wikis och kanske till och med virtuella världar, och genom att lärare själva försöker föregå som ett levande exempel på hur man kan interagera med hjälp av tekniken, så tror jag att distansutbildningar kan lyfta till oanade höjder.
"The sky is the limit."
torsdag 31 maj 2012
onsdag 30 maj 2012
I Second Life har studenten huvudrollen
Kap 16 i Veletianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) är skrivet av Bob Heller och Mike Procter och handlar om hur man kan använda virtuella världar för att öka motivationen och känslan av social tillhörighet för elever som studerar på distans.
APA står för "Animated Pedagogical Agents" och definieras enligt följande:
Genom den virtuella miljön och avatarerna kan man skapa ett socialt sammanhang för eleverna. Till exempel så får eleverna tillgång till fler uttrycksmöjligheter bland annat genom avatarens kroppsspråk. Dessutom är menar författarna att man med APA kan skapa ett studieklimat som påminner om traditionell undervisning med fysiska möten och att man på så vis kan skapa bättre förutsättningar för undersökande arbetsformer, aktivt deltagande och reflektion.
Här kan du läsa mer om en studie kring Animated Pedagogical Agents: Face-to-Face Interaction in Interactive Learning Environments utav W. Lewis Johnson and Je W. Rickel, som skrevs redan 1999:
http://www.isi.edu/isd/VET/apa.pdf
APA står för "Animated Pedagogical Agents" och definieras enligt följande:
"Animated pedagogical agents can be defined as animated computergenerated characters that respond to user input, adapt to user behaviour, and facilitate learning in a computer-based learning environment" (Veletsianos, s 302).Det handlar alltså om avatarer som rör sig i virtuella miljöer. Ett konkret exempel på hur det kan gestalta sig är Second life som jag beskrev lite mer ingående i mitt förra inlägg: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/second-life-i-sprakundervisningen.html
Genom den virtuella miljön och avatarerna kan man skapa ett socialt sammanhang för eleverna. Till exempel så får eleverna tillgång till fler uttrycksmöjligheter bland annat genom avatarens kroppsspråk. Dessutom är menar författarna att man med APA kan skapa ett studieklimat som påminner om traditionell undervisning med fysiska möten och att man på så vis kan skapa bättre förutsättningar för undersökande arbetsformer, aktivt deltagande och reflektion.
"the potential of APAs to stimulate essential learning activities, such as exploration, attending, and reflection — activities that seem related to the construct of teaching presence." (Veletianos, s 303).Något som är spännande med de virtuella världarna är att de fokuserar på studenten och studentens relationer, tankar och lärande, istället för läraren och hans eller hennes kunskaper:
"intelligent agents are best conceptualized as “cognitive tools” that can be used by students to support, guide, and extend their thinking processes. This approach stands in contrast to the “intelligent tutor” approach, which is focused on modelling effective tutor behaviour and uses technology to constrain student learning. As cognitive tools, Baylor suggests three types of educational applications for intelligent agents: information managers, pedagogical experts, and programmable learners. Information managers support learning by reducing the cognitive load associated with the processing of excess information. Pedagogical experts monitor and evaluate the timing and implementation of pedagogical strategies as they work with students learning to master domain-specific knowledge. Programmable learners are agents who enable “students creating agents” to be part of the pedagogical strategy.
Chou, Chan, and Lin (2003) offer a similar set of distinctions for educational agents: personal assistants, pedagogical agents, and learning companions. Personal assistants are much like information managers, and pedagogical agents seem identical to pedagogical experts. Learning companions are an expansion of the programmable agent and can take many forms (competitor, collaborator, tutee, peer tutor, trouble maker, critic, or clone), but they are essentially there in a non-authoritative role to create a social dynamic that supports learning. Furthermore, like programmable learners, the roots of learning companions lie in the “learning by teaching” approach (Ur & Van Lehn, 1995)." (Veletianos, s 304f).
Här kan du läsa mer om en studie kring Animated Pedagogical Agents: Face-to-Face Interaction in Interactive Learning Environments utav W. Lewis Johnson and Je W. Rickel, som skrevs redan 1999:
http://www.isi.edu/isd/VET/apa.pdf
Etiketter:
#PLE,
Bob Heller,
Mike Procter,
PLE,
Veletsianos
Second Life i språkundervisningen
Är du nyfiken på Second life och hur du skulle kunna använda dig av virtuella världar i din undervisning? Denna film tycker jag ger en bra förklaring av hur verktyget fungerar och vilka möjligheter som det kan erbjuda:
http://youtu.be/qOFU9oUF2HA
I kap 15 i Veletianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) beskriver Charles Xiaoxue Wang, Brendan Calandra och Youngjoo Yi en studie kring hur man kan använda sig av Second Life på högskoleutbildningar. Eleverna kom ifrån USA respektive Kina och tanken med kursen var att de skulle diskutera viktiga frågor och utbyta tankar och erfarenheter och för de kinesiska studenterna fanns det även en stark önskan att de skulle utveckla och träna sig i det engelska språket.
Man lade upp träningen så att eleverna först fick bekanta sig med sin avatar och träna sig i att använda den. Sedan skulle avataren träna sig i att dra nytta av den virtuella miljön till exempel genom att lösa uppgifter, läsa virtuella böcker och söka och spara information. Slutligen skulle studenterna lära sig att interagera med andra avatarer, genom att bland annat skriva och prata med varandra, använda avatarens kroppsspråk och skicka filer och länkar till varandra:
Det visade sig att avatarernas utseende blev väldigt viktig för en del av studenterna, som antingen ville ha en så fördelaktig representation som möjligt eller helt enkelt bara en så sanningsenlig representation som möjligt.
För att uppgiften skulle fungera krävdes att studenternas datorer hade hög kapacitet:
Även i virtuella rum kan distraktioner och mycket ljud och rörelse störa lärandet. Det verkar alltså som om man även där måste tänka på att skapa någon slags grupprum som man kan använda för lite mer krävande uppgifter:
http://youtu.be/qOFU9oUF2HA
I kap 15 i Veletianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) beskriver Charles Xiaoxue Wang, Brendan Calandra och Youngjoo Yi en studie kring hur man kan använda sig av Second Life på högskoleutbildningar. Eleverna kom ifrån USA respektive Kina och tanken med kursen var att de skulle diskutera viktiga frågor och utbyta tankar och erfarenheter och för de kinesiska studenterna fanns det även en stark önskan att de skulle utveckla och träna sig i det engelska språket.
Man lade upp träningen så att eleverna först fick bekanta sig med sin avatar och träna sig i att använda den. Sedan skulle avataren träna sig i att dra nytta av den virtuella miljön till exempel genom att lösa uppgifter, läsa virtuella böcker och söka och spara information. Slutligen skulle studenterna lära sig att interagera med andra avatarer, genom att bland annat skriva och prata med varandra, använda avatarens kroppsspråk och skicka filer och länkar till varandra:
"This type of interaction occurs when students interact and communicate with other avatars in SL through controlling their own avatars. This type of interaction happens in the form of written texts such as chats and instant messages, voice chats, body language (e.g., gestures), and the exchanging of virtual objects including electronic files, html addresses, video clips, and so forth. Chatting with another avatar in a public event, participating in a special-interest group discussion, collaborating with others to build a virtual house, and taking a virtual tour are examples of this type of interaction." (Veletianos, s 292).De tränade sig samtidigt i umgängesregler, det vill säga hur de ska vara artiga och trevliga mot varandra.
Det visade sig att avatarernas utseende blev väldigt viktig för en del av studenterna, som antingen ville ha en så fördelaktig representation som möjligt eller helt enkelt bara en så sanningsenlig representation som möjligt.
För att uppgiften skulle fungera krävdes att studenternas datorer hade hög kapacitet:
"we found that computer stations needed to be equipped with large amounts of RAM, high-end graphic cards, and fast processors as the activities in SL using text, audio, and video communications required extensive hardware resources." (Veletianos, s 294).Charles Xiaoxue Wang, Brendan Calandra och Youngjoo Yi fann också att det var en fördel om eleverna kunde spela in delar av sina aktiviteter i Second Life för att sedan reflektera kring vad de gör. Detta ställer krav på lagringsmöjligheter och lagringsutrymme för filmfilerna.
Även i virtuella rum kan distraktioner och mycket ljud och rörelse störa lärandet. Det verkar alltså som om man även där måste tänka på att skapa någon slags grupprum som man kan använda för lite mer krävande uppgifter:
"virtual environments need to be carefully considered. There are many objects in SL that could interfere with and disrupt students when attempting to complete given tasks. Learning experiences should be designed to help avoid unnecessary distractions. For example, it may not be appropriate to select crowded or busy areas for students to meet and perform demanding language tasks. Virtual spaces must also be distinct enough and with enough virtual “distance” between one group of students and the other that voices do not carry from one virtual space to another. While learning spaces were clearly defined and worked adequately during design and testing, when multiple users were logged in and speaking within those spaces, echoes of voices and phantom voices could be heard through the virtual walls of the space. Precisely in the same way that noise management in a physical learning space must be controlled or accounted for during group activities, noise management immediately became a critical issue during our SL experience. In the future, a specific environment designed for the purpose of the study would not only need to include virtual structures and noise barriers where appropriate, but pre-project testing would need to adequately account for the numbers of students speaking simultaneously within a close virtual proximity." (Veletianos, s 295).Det är också viktigt att instruktionerna och förväntningarna på vad eleverna ska lära sig är tydliga och att tiden som eleverna har på sig att fullfölja sina uppgifter blir begränsad. På så vis kan man öka elevernas motivation och "tvinga" dem att komma igång med sina uppgifter.
"clear instructions not only provide students with a clear picture of desired outcomes, but they can also provide some motivation for interacting with others in SL. Our SL activities required the participants to be present in the MUVE simultaneously. Scholars have long recognized time as an important factor in student-language performance (Ellis, 2003; Lee, 2000). To help students be more efficient in their task completion, we strongly recommend that teachers set a time limit for any given tasks in SL, especially when it involves participants across continents." (Veletsianos, s 295).En viktig del i studierna visade sig vara att eleverna fick reflektera kring sina egna studier och studieresultat. Att spela in delar av vad som händer på Second Life och sedan kommentera det, visade sig vara ett bra sätt att göra detta på, men även att mer generellt reflektera kring vad man har gjort och åstadkommit och att diskutera med sina kurskamrater, visade sig vara mycket givande:
"Ellis (2003) found that post-task reflection is an important part of the task-based learning process. Post-reflection can be done in different formats. Some common post-reflection activities include: (a) individual student reports on task completion (oral or written), (b) a group discussion on task completion, and (c) watching student SL video clips in class and then having students comment on their language performance. The focus of post-task reflection can vary. For example, participants could focus on language-learning targets, such as language accuracy, language fluency, or a particular language use under a certain situated context. We believe that having students watch their own language performance recorded in SL helps with their reflection and can be beneficial to their language-learning experience." (Veletsianos, s 296).Avslutningsvis berättar Charles Xiaoxue Wang, Brendan Calandra och Youngjoo Yi att eleverna gärna ville ha respons på sina prestationer, från såväl kurskamrater som lärare, såväl under pågående aktiviteter som efter att de avslutats. De kände ett behov av att få bekräftelse på sina insatser. Även i detta sammanhang var det praktiskt att ha möjligheten att spela in aktiviteter i spelet som man kunde använda som ett konkret exempel att utgå ifrån i responsen.
"According to Mory (1996), feedback can include a wide array of information, from answer correctness and language uses to motivation messages. The Chinese EFL students in our SL pilot program clearly expressed that they wanted feedback on their language performance from both their Chinese facilitators and their American counterparts. In their own words, “We need to know how well we did it.” We strongly recommend providing feedback both during and after task completion. Feedback should include both encouragement and error correction. Thanks to the affordance provided by SL, it is not difficult for teachers to video-record student language performance in SL, even though it might be time-consuming to replay it. This function can help teachers provide accurate feedback on their students’ language performance by pinpointing and discussing issues while reviewing events as they (re) occur on the video clips." (Veletsianos, s 296f).
Etiketter:
#PLE,
Brendan Calandra,
Charles Xiaoxue Wang,
moderna språk,
PLE,
second life,
språkundervisning,
Veletsianos,
Youngjoo Yi
måndag 28 maj 2012
Sociala medier kan användas till att skapa gemenskap och ett kreativt klimat
I kapitel 14 i Veletianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) skriver Rita Kop om hur man kan använda sociala medier för att öka studenternas lärande och trivsel. Detta kapitel tycker jag är ett av de mest intressanta i boken och jag har därför valt att citera och kommentera mycket ur texten. För att göra det lättare att snabbt hitta de delar av citaten som jag tycker är särskilt intressanta, så har jag kursiverat i dem. Kursiveringarna i citaten är alltså mina och inte original.
I Rita Kops studie av distansstuderande vuxna ville hon undersöka hur studenter, lärare/handledare och de som arbetar med teknisk support samarbetar och samverkar och hennes syfte är att beskriva möjligheter, svårigheter och förslag till lösningar på problem med Webb 2.0-användning i utbildningen.
De verktyg som hon fokuserar på är bloggar, video podcasts, wikis och chattar.
Här beskriver hon hur de sociala medierna används i kursen (kursiveringarna är mina):
Wikis har framför allt fördelen att man kan använda dem vid planering (brainstorming) och som plats för samarbete och/eller redovisning:
I Rita Kops studie av distansstuderande vuxna ville hon undersöka hur studenter, lärare/handledare och de som arbetar med teknisk support samarbetar och samverkar och hennes syfte är att beskriva möjligheter, svårigheter och förslag till lösningar på problem med Webb 2.0-användning i utbildningen.
De verktyg som hon fokuserar på är bloggar, video podcasts, wikis och chattar.
Här beskriver hon hur de sociala medierna används i kursen (kursiveringarna är mina):
"the use of Web 2.0 technologies — blogs as reflective journals, wikis for group activities, chat to enhance the affective and social aspects of learning, and pod and video casts by students and tutors — to create a presence and immediacy of interaction. A tutor in this context is the person who is teaching the course, but who has also written the course materials and who has worked with the learning technologist to choose the most appropriate technologies and media to convey the subject knowledge. The chapter will explore the roles of the tutor, learner, and learning technologist in an online learning environment that was initially controlled by the tutor and the institution, and is increasingly adapted to become a place where the learner can feel confident to learn autonomously." (Veletsiano, s 270).Hon beskriver särskilt den viktiga funktion som de sociala medierna kan spela. De lämpar sig så bra för kommunikation och hon betonar att kommunikationen är så viktig för själva lärandet och för att studierna ska kännas viktiga, roliga och meningsfulla:
"identified communication as the most important aspect in making people what they are: “mind, consciousness, thinking, subjectivity, meaning, intelligence, language, rationality, logic, inference, and truth" (Veletsiano, s 270).Att kursplattformar och andra lärmiljöer har fått nya verktyg för kommunikation och att de samtal som förs där ofta sedan ligger öppna för alla kursdeltagare att se, skapar nya möjligheter men också nya saker att tänka på och skyldigheter för de lärare som är ansvariga för kursen:
"Online communication is quite different from face-to-face communication: online messages may be one-way, the receiver might not know the sender, his or her intentions, or if s/he can be trusted (Kop, 2006). Online communication is a fast connection between systems and networks, conveying messages produced by people. The mediated nature of online communication has been seen as problematic by many practitioners, particularly while using discussion boards in Virtual Learning Environments (VLEs). Issues of power and control, lack of autonomy, high level of tutor support required, and lack of options for personalization, on top of affective issues, have been seen to influence learning in a negative way (Kop, 2006; Mann, 2005; Mason & Weller, 2001). Conrad (2007) noted that some students may be overwhelmed by the number of messages on the discussion board, while other students may experience monologue confessions and tensions in online group activities. Salmon (2004) and Gulati (2006) emphasized the need for quality tutor engagement on discussion boards to cultivate a non-threatening and supportive community. /.../ A good VLE brings information and communication together and offers some structure to the tutor and the “not so technologically adept” learner." (Veletsiano, s 271).För att en kurs ska fungera riktigt bra, krävs det ett stort mått av engagemang och deltagande utav såväl elever som lärare i chattar och på forum. Använder man sig dessutom av video podcasts som ett medel för direkt kommunikation mellan lärare och elever så kan man enligt Kop lättare skapa nära relationer:
"the more active the engagement in group communication the better. Emerging Web 2.0 technologies facilitate this development as they create an immediacy that has been missing from the VLE (Gur & Wiley, 2007). Podcasts and videocasts could be used to directly speak to tutor and learner, participants in the learning experience, and foster a close connection. Chat has also been highlighted as a powerful tool to create presence and to enhance the social and affective engagement (Carroll, Kop, & Woodward, 2008)." (Veletsiano, s 271f) "the level of emotional engagement and presence being the highest in groups, which would be the typical classroom or distance education student group. Engagement and presence would be lower in online networks (e.g., the blogosphere or large, informal, online courses such as Connectivism and Connective Knowledge 2008/2009 [Siemens & Downes, 2008]); and the lowest in collectives, such as on sharing sites that use tags as connection, such as Flickr for photos, or Delicious for bookmarks. (Veletsiano, s 272).När man skapar virtuella mötesplatser kan man med fördel försöka efterlikna fysiska miljöer såsom till exempel caféer, där människor trivs att vara. I studien framgick att bloggarna och även wikis kunde användas på ett sånt sätt.
"What these physical places have in common is that they are informal and that people feel comfortable being there. People come together and interact in informal places such as doctors’ offices or cafés, and Carroll et al. (2008, p. 3) highlight that “these environments could be transferred to the online space and are well suited to informal online learning, where learning occurs by chance and where participants feel comfortable in building their own presence while communicating with others.”(Veletsiano, s 273)."Bloggar passar mycket bra för elever att använda när de tipsar, redovisar, reflekterar, argumenterar och utvecklar sitt självständiga tänkande. Samtidigt är det viktigt att förstå att allt detta inte sker av sig självt, utan att man som lärare måste inspirera och stötta eleverna för att ett positivt och nära studieklimat ska uppstå. Gör man inte det kan bloggarna till och med leda till att eleverna känner sig ännu mer ensamma och utsatta och att deras texter är meningslösa, just därför att de får i uppdrag att göra en massa saker som de sedan aldrig får några reaktioner på.
Wikis har framför allt fördelen att man kan använda dem vid planering (brainstorming) och som plats för samarbete och/eller redovisning:
"Educators have embraced blogs and wikis as tools for debate and have found out that they work differently from the traditional academic environment. Walker (in Glaser, 2004) notes: Blogging alongside other academics in my field … is a form of indirect collaboration… . There is an openness and a willingness to share in blogging … that means I know more about many of my fellow bloggers’ research than I do about a colleague whose office is down the corridor. (p. 1) Other comments from lecturers and tutors about the use of blogs in their classes include: “the push into critical thinking, critical reading, and reflection” (McIntire-Strasburg, 2004); “the ability to achieve active back-and-forth discussions outside the classroom” (Martin & Taylor, 2004); “Students are blogging about topics that are important to them. Students direct their own learning while receiving input and feedback from others” (Ferdig & Trammell, 2004). Mason (2006) used blogs for peer commenting and saw a high level of reflection as one of the positive effects of blogging as part of a course. On the negative side, Mason also saw blogs’ potential for shallowness and meaninglessness. Lamb (2004) notes the openness of the wiki environment. He sees a number of possibilities to use wikis in an educational context: as spaces for brainstorming; as collaborative areas for teams to work on projects, outlining and managing activities or research; and as repositories of shared knowledge." (Veletsiano, s 274).I artikeln skriver Rita Kop även om vilka möjligheter som öppnas i och med att det har blivit så enkelt för såväl lärare som elever att skapa och sprida filmer i undervisnings- eller redovisningssyfte, men att de också de passar bra när man vill försöka skapa en gemenskap och dela med sig av erfarenheter och reflektera:
"While video podcasts seem to have been mainly used to explain difficult concepts, not much research could be found on their use in educational contexts. Kamel Boulos and Wheeler (2007) highlight the possibilities of podcasts in the creation of scenarios in health-care education, while Savel, Goldstein, Perencevich, and Angood (2006) report on the use of podcasts for the fast and cheap delivery of media content. It is through access to broadband, the availability of easy-to-use and freely available audio and video production and distribution software, and the explosion of social video sites, such as YouTube, that students and tutors can more easily become creators and distributors of video content outside the institutional control." (Veletsiano, s 275).
"They used two types of videos: the first one to clarify concepts, and the second to support students — to raise the level of confidence or lessen anxiety at particular moments in the course." (Veletsiano, s 277f).Ett bra sätt att komma igång är att börja en utbildning med ett intensivt och gemensamt kursavsnitt tillsammans på skolan. Då kan man tillsammans systematiskt träna sig i att använda de verktyg som ingår i kursen, bli bra på hur de fungerar och på att avgöra vilket verktyg som passar bäst vid vilket tillfälle. Dessutom menar Kop att detta kursmoment, då man träffades fysiskt och jobbade ihop, bidrog till att man utvecklade en trygghet i gruppen, vilket naturligtvis blev en stor tillgång under resten av utbildningen:
"The first module was classroom-based. It was a skills-based course in which learners were made familiar with communication tools such as chat and discussion boards and the application of Web 2.0 tools such as blogs, wikis, and the production of podcasts and videocasts. This was done to ensure a high level of proficiency in using the tools, as it was envisaged that throughout the program these tools would be used for communication and for the submission of assignments. A process of negotiation between tutors, learning technologists, and students was at the heart of the development, as learning technologists and the project manager were the tutors on this first module, while the technologists would provide help-desk support to students during the online modules to ensure that a level of trust was developed from the very beginning. The person responsible for the design of the (Moodle) leaning environment was an expert in Human Computer Interaction, as it was felt that the technology should take into consideration the overall impression, feelings, and interactions that a user has; it is about supporting the creation of relationships with individuals and creating an environment that connects on an emotional level in addition to providing enough opportunities for both the learner and the tutor to create an exciting and dynamic learning experience. Therefore, from the start, the project team has been very aware of the need to design a learning space where people would feel comfortable and in which all participants could have a “presence” (Veletsiano, s 276).Tekniken användes i första hand för att understödja relationsbyggande och bidra till att skapa närhet och närvarokänsla. Här kan du läsa lite mer konkret om hur kursverktygen och kursmaterialen såg ut. Kop berättar att olika verktyg lämpade sig olika bra för olika saker och att det fungerade bäst när man kombinerade dem. Hon pekar också på att en del lärare hade en särskilt god förmåga att via kommentarer på elevernas individuella reflektionsbloggar öka elevernas självförtroende, kunskaper och motivation:
"In the online place, several communication tools were used to create a sense of presence and for social engagement. These were “the lounge” (an informal place in which participants could chat, watch a courserelated video, or give each other links to materials and information), discussion boards, chat spaces, wikis, podcasts, and blogs in the form of reflective diaries. It was quite often the combination of tools used that made for a quality learning experience. Clearly some tools are better than others at enabling the provision of individual feedback, while others are better at facilitating group work, or to ensure the social interaction of a group of students. In this program, blogs were used as reflective diaries, which were used extensively. Students were very open and honest in what they wrote about their learning experience. The tutors used the comment feature to give students personal feedback. Some tutors were particularly good at providing feedback, and on one particular course, it was clear that the students’ confidence levels and their knowledge and eagerness to participate increased because of the personal approach to feedback in the diaries." (Veletsiano, s 277).Lärarna kunde dessutom spela en viktig roll i hur gemenskapen på kursen utvecklades, bland annat genom hur personliga och spontana de själva vågade att vara:
"Tutors required a high level of reflection on the learning and teaching taking place in the course, in addition to being willing to show themselves as real human beings, rather than as distantly removed tutors, as the videos were very personal accounts and observations about the course progress. Videos of this nature, made on the spur of the moment, were very much appreciated by students, who said the immediacy that the videos created made them feel they were part of a group of people they felt close to. This also led to students themselves responding with videos in different situations, as part of discussions or to reveal more about themselves." (Veletsiano, s 278).Just wikis kan vara lite svåra för studenter att förstå till en början och de tycker ofta att det känns obekvämt att ändra i andras texter. För att man ska komma förbi detta motstånd och verkligen uppnå det där samskrivandet som man vill att wikis ska användas till, så kan man som lärare aktivt gå in och leva som man lär. Börjar läraren gå in och redigera eller lägga till i andras texter, så vågar eleverna också i större utsträckning:
"Wikis are seen to be valuable in carrying out collaborative activities involving the creation of a joint piece of work, but in the program this rarely worked well. The adult learners weren’t used to the concept of “collaborative knowledge creation,” and in most cases preferred to see visibly what their contribution to the learning task had been, rather than for it to become a joint venture. This resulted in discussion-board style participation. The idea of making changes to contributions by others was alien to students and they did not feel comfortable doing this. Lamb (2004) and James (2004) argue that for wikis to work well, the control should be handed over to the learners, but even though most of the students on the course were young adults, they didn’t feel at ease at all with shaping documents collaboratively, in particular in tasks involving developing concepts, rather than more practical tasks. It was not until the tutor became involved and showed that it would be fine to make changes to the document by doing so herself, while also reinforcing the ground rules about using wikis, that students would engage collaboratively in producing a document." (Veletsiano, s 278).Kops studie visade att särskilt chatten och de individuella bloggarna gjorde att det skapades nära relationer på kursen och att lärarna upplevde att de lärde känna sina elever väl. Kop noterade också att det behövdes att lärarna visade ett genuint intresse för sina elever och deras lärande för att de skulle känna sig trygga och kompetenta:
"Extensive use of weekly chats has been made in all modules, especially to create a sense of “togetherness” and to facilitate social interaction. After using a variety of Web 2.0 tools and more traditional ones such as discussion boards, all tutors involved mentioned that they had a good feel for who the students were as persons. The use of the chat tool and the reflective diaries in particular helped to foster affective relations. This research indicates that before adult learners feel confident enough to venture to engage in online networks in order to find information and to communicate, they first need nurturing by a tutor who is genuinely interested in them as persons and in their learning.” (Veletsiano, s 279).Avslutningsvis hävdar Rita Kop att kommunikation och relationer med andra studenter och lärare är grunden för en lyckad distanskurs och att kursen fungerar bäst om man kombinerar flera olika sociala medier, såsom till exempel bloggar och wikis med chattar och video podcasts:
"This research has shown that communication and interaction with other learners and with tutors is at the heart of a quality online learning experience, and that this mixed use of multi-sensory Web 2.0 tools in a flexible manner, “if and when required,” can be very powerful. By creating an online place where people feel comfortable and relaxed, a place that affords communication and interaction at different levels and while using a variety of tools, both tutors and students develop a strong sense of presence that can help participants gain confidence in both their learning and teaching. The direct interaction between the designers and writers of content and the learners in an environment that allows for affective involvement and “transactional nearness” ensures that meaningful activities are created and meaningful communication can take place." (Veletsiano, s 280).Själv undervisar jag inte alls på distans, utan träffar alla mina elever regelbundet. Ändå tycker jag att dessa tankar kring sociala medier och distansundervisning passar jättebra även för mitt sätt att jobba. Även om man även träffas i det fysiska rummet, så tror jag att studierna blir roligare och mer engagerande om vi även skapar välfungerande lärmiljöer på nätet, platser där våra elever kan dela med sig och ta del av, inspirera och inspireras, reflektera och ge respons och, sist men inte minst, diskutera.
Etiketter:
#PLE,
distansutbildning,
PLE,
Rita Kop,
sociala medier,
Veletsianos,
webb 2.0
torsdag 24 maj 2012
Sociala och organisatoriska möjligheter med Webb 2.0 i skolan
Tredje delen av Veletsianos bok Emerging Technologies in Distance Education (2010) ger lite tips kring hur man kan tänka när man bygger en personlig lärmiljö, vilka verktyg man kan använda, vilka fördelar och nackdelar de nya arbetsformerna kan få, idéer kring hur man kan tänka för att försöka få lärmiljön att fungera ännu bättre och uppmaningen att dra nytta av de nya möjligheter som tekniken erbjuder, så att man inte bara använder tekniken för att fortsätta i ungefär samma spår som tidigare.
Möjligheten till interaktion mellan elever och elever, elever och studiematerial samt lärare och elever, tycker jag är det absolut häftigaste med datorn i skolan och om detta handlar den sista delen (del 4) i Veletsianos bok. Det är alltså ett avsnitt som jag ser fram emot att få läsa, men redan del tre i boken handlade mycket om de sociala mediernas möjligheter att bidra till en starkare social gemenskap och ökad studielust.
De sociala medierna med sina kommentarsmöjligheter har lett till att jag kan ge och få så många fler tillfällen för eleverna att yttra sig. Även om kommentarsfälten främst fylls med skrivna ord, så påminner dessa lite mer spontana och anspråkslösa texter så mycket om muntliga diskussioner att jag tycker att de elever som kommenterar får bra träning i att våga, vilja och kunna uttrycka sig.
Kommentarsfälten är oerhört användbara i undervisningen. De kan till exempel användas till att ge respons på kompisars tankar och texter, göra sammanfattningar av studiematerial, jämförelser, dra slutsatser och ha åsikter, och till att föra diskussioner med sina lärare.
Med hjälp av Google Analytics eller liknande verktyg för användarstatistik kan vi dessutom, på ett sätt som vi inte tidigare kunnat, få en viss insyn i hur våra elever jobbar. Vet vi lite mer om hur de jobbar kan vi också försöka dra nytta av den kunskapen när vi bygger upp kursmiljöerna och studiematerialen.
Här kan du få tips på möjliga verktyg när man skapar personliga lärmiljöer: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/tips-pa-verktyg-for-personliga.html, några förslag på vad personliga lärmiljöer kan innefatta: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/en-personlig-larmiljo-kan-innefatta-sa.html och här har jag skrivit om möjligheter och problem som man kan stöta på när man skapar dessa: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/mojligheter-och-problem-med-att-skapa.html (alla tre inläggen är grundade på kap 9 och 10 i Veletsianos bok).
Detta inlägg handlar om vilka möjligheter och svårigheter man kan möta när man inför nya arbetsformer: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/det-ar-mycket-att-tanka-pa-nar-man-ska.html (kap 11 i Veletsianos bok).
Detta inlägg handlar om att man kan dra nytta av den användarstatistik som man kan få in via exempelvis Google Analytics, när man vill planera och utvärdera kurser: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/anvand-google-analytics-for-att.html (kap 12 i Veletsianos bok).
I denna text har jag skrivit om att vi kan bli bättre på att utnyttja den pedagogiska potentialen i tekniken för videokonferenser: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/anvand-videokonferenser-for.html (kap 13 i Veletsianos bok).
Möjligheten till interaktion mellan elever och elever, elever och studiematerial samt lärare och elever, tycker jag är det absolut häftigaste med datorn i skolan och om detta handlar den sista delen (del 4) i Veletsianos bok. Det är alltså ett avsnitt som jag ser fram emot att få läsa, men redan del tre i boken handlade mycket om de sociala mediernas möjligheter att bidra till en starkare social gemenskap och ökad studielust.
De sociala medierna med sina kommentarsmöjligheter har lett till att jag kan ge och få så många fler tillfällen för eleverna att yttra sig. Även om kommentarsfälten främst fylls med skrivna ord, så påminner dessa lite mer spontana och anspråkslösa texter så mycket om muntliga diskussioner att jag tycker att de elever som kommenterar får bra träning i att våga, vilja och kunna uttrycka sig.
Kommentarsfälten är oerhört användbara i undervisningen. De kan till exempel användas till att ge respons på kompisars tankar och texter, göra sammanfattningar av studiematerial, jämförelser, dra slutsatser och ha åsikter, och till att föra diskussioner med sina lärare.
Med hjälp av Google Analytics eller liknande verktyg för användarstatistik kan vi dessutom, på ett sätt som vi inte tidigare kunnat, få en viss insyn i hur våra elever jobbar. Vet vi lite mer om hur de jobbar kan vi också försöka dra nytta av den kunskapen när vi bygger upp kursmiljöerna och studiematerialen.
Här kan du få tips på möjliga verktyg när man skapar personliga lärmiljöer: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/tips-pa-verktyg-for-personliga.html, några förslag på vad personliga lärmiljöer kan innefatta: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/en-personlig-larmiljo-kan-innefatta-sa.html och här har jag skrivit om möjligheter och problem som man kan stöta på när man skapar dessa: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/mojligheter-och-problem-med-att-skapa.html (alla tre inläggen är grundade på kap 9 och 10 i Veletsianos bok).
Detta inlägg handlar om vilka möjligheter och svårigheter man kan möta när man inför nya arbetsformer: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/det-ar-mycket-att-tanka-pa-nar-man-ska.html (kap 11 i Veletsianos bok).
Detta inlägg handlar om att man kan dra nytta av den användarstatistik som man kan få in via exempelvis Google Analytics, när man vill planera och utvärdera kurser: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/anvand-google-analytics-for-att.html (kap 12 i Veletsianos bok).
I denna text har jag skrivit om att vi kan bli bättre på att utnyttja den pedagogiska potentialen i tekniken för videokonferenser: http://cwasteson.blogspot.se/2012/05/anvand-videokonferenser-for.html (kap 13 i Veletsianos bok).
Etiketter:
#PLE,
distansutbildning,
PLE,
Veletsianos,
webb 2.0
onsdag 23 maj 2012
Hur kan vi bidra till en bättre värld?
Funderar du ibland över hur du skulle kunna göra världen en aning bättre?
Nästa vecka ska mina elever tipsa varandra kring vad man kan göra och ge varandra uppdrag på temat "Så kan du hjälpa till att förbättra världen".
För att de ska få lite inspiration har jag tipsat om följande filmer och webbsidor:
http://www.facebook.com/events/224201127691327/
http://www.365saker.se/deltagarportalen/bli-medlem-i-anonyma-klubben (som ett slags anonymt "Pay it forward") och
http://www.facebook.com/365saker
I den här filmen får de en förklaring av vad som menas med en Good mob:
Uppgift 1: Jag vill att eleverna ska se filmerna och titta på webbsidorna som jag länkar till och kommentera materialet på vår kursblogg.
Uppgift 2: Jag vill att eleverna ska skriva kortfattade texter om hur man kan förbättra världen, i stort eller smått. De får om de vill diskutera och skriva ihop, men i så fall i grupper på högst tre personer. Texterna ska publiceras på bloggen Elever och lärare tipsar och diskuterar så att vi kan ta del av varandras tankar.
Har du fler tips på inspirerande material: filmer, goda exempel, webbsidor, grupper eller saker man kan göra, så skriv gärna en kommentar! :-)
Nästa vecka ska mina elever tipsa varandra kring vad man kan göra och ge varandra uppdrag på temat "Så kan du hjälpa till att förbättra världen".
För att de ska få lite inspiration har jag tipsat om följande filmer och webbsidor:
http://www.facebook.com/events/224201127691327/
http://www.365saker.se/deltagarportalen/bli-medlem-i-anonyma-klubben (som ett slags anonymt "Pay it forward") och
http://www.facebook.com/365saker
I den här filmen får de en förklaring av vad som menas med en Good mob:
Uppgift 1: Jag vill att eleverna ska se filmerna och titta på webbsidorna som jag länkar till och kommentera materialet på vår kursblogg.
Uppgift 2: Jag vill att eleverna ska skriva kortfattade texter om hur man kan förbättra världen, i stort eller smått. De får om de vill diskutera och skriva ihop, men i så fall i grupper på högst tre personer. Texterna ska publiceras på bloggen Elever och lärare tipsar och diskuterar så att vi kan ta del av varandras tankar.
Har du fler tips på inspirerande material: filmer, goda exempel, webbsidor, grupper eller saker man kan göra, så skriv gärna en kommentar! :-)
Etiketter:
etik,
religion,
samhällskunskap,
svenska,
undervisning
tisdag 22 maj 2012
Använd videokonferenser för flervägskommunikation
I kapitel 13 i Veletianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) skriver Richard Caladine, Trish Andrews, Belinda Tynan, Robyn Smyth och Deborah Vale om att det nu sker ett uppsving för videokonferenserna, men att vi lärare behöver bli skickligare på att utnyttja potentialen i dem.
"there are environmental, technological, and economic drivers that will increase the use of internal-based video communications. However, many who teach or manage distance education do not have access to the knowledge and skills that make for effective and efficient use of video communications. A starting point is the discussion of issues and factors key to the scalability, sustainability, and pedagogical considerations of video communication in distance education contexts." (Veletsiano, s 249).Tekniken är nu billig och tillgängligheten är stor. Nästan alla studenter har nu en smartphone som de kan filma med och surfa på och många har tillgång till trådlöst internet. Att använda sig av videokonferenser istället för att resa sparar dessutom tid och är bra för miljön. Utöver detta är många elever redan vana vid att använda till exempel Skype och Window Messenger.
Utmaningen för oss som arbetar i skolan är framför allt pedagogisk. Vi utnyttjar inte videokonferensernas möjlighet fullt ut om vi främst använder verktyget för att direktsända föreläsningar, utan den stora styrkan i tekniken är att den kan användas för tvåvägskommunikation.
"The development and implementation of appropriate pedagogies that utilize the interactive and collaborative capabilities of video communications technologies is a vital aspect of the successful use and sustainability of these tools." (Veletsiano, s 264).Videokonferenser kan bidra till att distansstudierna känns mer personliga och engagerande och att studenterna kommer i en tydligare social gemenskap. Dessutom kan de användas för att underlätta samarbeten mellan olika institutioner och högskolor och samhället i stort.
Etiketter:
#PLE,
Belinda Tynan,
Deborah Vale,
PLE,
Richard Caladine,
Robyn Smyth,
Trish Andrews,
Veletsianos,
webb 2.0
måndag 21 maj 2012
Använd Google Analytics för att utvärdera och utveckla dina kurser
Kap 12 av P. Clint Rogers, Mary R. McEwen och SaraJoy Pond i Veletsianos bok Emerging Technologies in Distance Education (2010), handlar om att vi bör bli bättre på att utnyttja användarstatistiken som kan samlas in kring hur eleverna använder ett kursmaterial eller webben i stort. På så vis skulle vi bli bättre på att utvärdera och utveckla våra material och arbetsmetoder:
I artikeln redovisas en studie som gav följande resultat med hjälp av statistiken:
Några slutsatser man drog utifrån studenternas användarstatistik var att eleverna tog del av materialet för i genomsnitt en lektion per tillfälle som de studerade:
"Simply because students are at a distance, educators do not get the same kinds of immediate explicit and implicit feedback that comes when face to face. Web analytics provide an incredible opportunity for educators to receive helpful information regarding their students’ usage and behaviour patterns — on a scale that has the potential to transform the entire industry. Utilized to date primarily in business to track the online behaviour of consumer groups and to test related marketing efforts, web analytics can also be used in distance education to improve the tracking of learner behaviour and to test the impact made by changes in content or presentation." (Veletsiano, s 231).Detta kapitel tyckte jag var mest intressant i den tredje delen av Veletianos bok och jag gillade särskilt den här jämförelsen där artikelförfattarna jämför den statistik man kan välja att plocka fram kring studenternas webbanvändning med vilka data som man valt att visa på en bils instrumentpanel:
"What are the main objectives that you want your website to accomplish? Which metrics will provide you the most meaningful information about how well you are accomplishing them? Take the dashboard of your car as an analogy. Many metrics could be tracked and reported about the current state of your car: combustion chamber temperature, fuel/oxygen mixture, fan belt RPM, and many more. But only a few are displayed on your dashboard, and most of us actively use only a selection of those. So, why are fuel level, speed, and turn signal functionality displayed on your dashboard while coolant level and spark plug efficiency are not? First, because these former metrics have direct, observable consequences to you, the operator (we all know how costly speeding tickets can be). Second, because you, the operator, can do something about them (the pressure of your foot on the accelerator directly affects your speed). Similarly, certain web analytics metrics become KPIs because of their impact on the ultimate outcome, as well as your ability to make actionable decisions based on them." (Veletsiano, s 233).Författarna tar också upp ett väldigt passande citat från Albert Einstein:
“Not everything that can be measured is important, and not everything that is important can be measured.”Jag använder mig mycket av bloggar i min undervisning och eftersom bloggar är ganska lätta att studera användarstatistiken för samtidigt som det blir så mycket data att det är lätt att känna sig vilse, så tänker jag att jag skulle vilja bli mer medveten om vad jag egentligen vill veta och hur jag ska ta reda på det. I studien använde man sig av Google Analytics och det gjorde mig ännu mer intresserad, eftersom det är det verktyg som jag själv använder.
I artikeln redovisas en studie som gav följande resultat med hjälp av statistiken:
Några slutsatser man drog utifrån studenternas användarstatistik var att eleverna tog del av materialet för i genomsnitt en lektion per tillfälle som de studerade:
"The analysts noticed a simple yet interesting correlation between page views per visit and pages per lesson. The averages of each of these metrics were quite close: average page views per visit = 6.5, and average pages per lesson = 5.09, suggesting that on average, a student’s plan is to complete one lesson in a sitting. This is something to consider when determining the amount of content one lesson should cover." (Veletsiano, s 238).Man fann också, föga förvånande, att de första sidan på varje avsnitt fick särskilt många besökare, medan antalet läsare minskade längre fram i materialet:
"The first page of each lesson had many more unique page views than any other page in the lesson. The unique page views fell sharply even between the first and second page of each lesson. Then they remained fairly constant, until the last page of the lesson where there was a very noticeable uptick in unique page views. (Veletsiano, s 240).Något som man ville ta reda på var om eleverna utnyttjade möjligheten att de hade tillgång till materialet 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, och det visade sig att de flesta jobbade med mellan kl 10 och 22 måndagar till och med torsdagar och att de flesta slutade tidigt på fredagarna och vilade under helgen:
"If “anytime” and “anywhere” are important KPIs, then there should be some supportive evidence of that in the analytics data. The client was quite interested in the “where” and “when” data summary. Site access was reported by time of day and by day of week. Not surprisingly, the biggest day for site access was Monday, with Tuesday through Thursday access being fairly equal, and then falling off on Friday, with Saturday and Sunday being the days with the least traffic. As far as time of day: timing was split fairly evenly between 10 AM and 10 PM, with the hours of noon to 4 PM slightly heavier. It is important to note that often the metrics of initial interest to a client are not necessarily the ones that can yield the most relevant insights or have the most impact on the outcomes." (Veletiano, s 242f).Avslutningsvis gav artikelförfattarna några generella råd till den som vill använda sig av användarstatistiken (Veletsiano, s 244):
- "First, we must define the goals/objectives of the interaction. /.../
- Secondly, we must measure both the outputs and outcomes of the interaction. /.../
- Thirdly (perhaps most the crucial objective), we must use the resulting data to make improvements in the interaction. A question to be asked is this: “What would I do with this information if I had it?” If you do not know how you are going to use the data and what changes you will make as a result of different possible outcomes, then you should consider exploring other metrics where there is some actionable outcome. /.../
- Finally, analytics data thus interpreted and utilized may be shared to the benefit of users, other practitioners, and the distance education community as a whole."
"The potential to collect and analyze real-time data from vast numbers of students could teach us a lot about how people interact with and learn in online learning environments. In reaching this potential, certain questions deserve more exploration:
- How do different segments of students (geography, age, gender, education level, major, etc.) interact with online resources? What are the common KPIs applicable to industry?
- What are the most effective ways to implement multivariate testing?
- How can web analytics be used to give individual students information regarding the relation of their own use patterns and results of others with similar patterns?
- What are the best ways to automate some decisions based upon data indices?
- How can the data gained through web analytics be combined with other evaluation methods (e.g., qualitative methods) in order to give a more complete picture of learner intent?
- How will data-driven decision-making through the use of web analytics change the processes by which distance education is designed and evaluated?" (Veletsiano, s 245f).
Etiketter:
#PLE,
Clint Rogers,
Mary R. McEwen,
PLE,
SaraJoy Pond,
Veletsianos,
webb 2.0
lördag 19 maj 2012
Möjligheter och problem med att skapa en personlig lärmiljö?
I kap 9 i Veletsianos bok Emerging Technologies in Distance Education (2010) berättarTrey Martindale och Michael Dowdy vad som är syftet med Personal Learning Environments (PLE):
och några utmaningar som man står inför om man väljer att skapa personliga lärmiljöer: man måste helt enkelt lägga mycket tid på att lära sig nya verktyg och på hur de kan samverka. Man måste bli mediekompetent:
"In an extensive report on PLEs, researchers with the Centre for Educational Technology and Interoperability Standards (CETIS) derived the following principles when examining current learning technologies (JISC-CETIS, 2007).De jämför också personliga lärmiljöer (PLE) med lärplattformar (LMS):
In a similar report, Johnson et al. (2006) identified five major themes as a critique of current learning environments:
- Learning opportunities should be accessible to students, irrespective of the constraints of time and place.
- Learning opportunities should be available continually over the period of an individual’s life.
- Effective teaching should have as its central concern the individual learning needs and capabilities of a student.
- The social component of learning should be prioritized through the provision of effective communication tools.
- Barriers to learning, whether they are institutional, technical, or pedagogical, should be removed.
- desire for great personal ownership of technology;
- desire for more effective ways to manage technological services;
- desire for the integration of technological activity across all aspects of life;
- removal of barriers to the use of tools and services; and
- desire to facilitate peer-based working." (Veletsiano, s 183f).
"Following is a summary of LMS characteristics.
De pekar på några nackdelar med LMS:
- LMSs concentrate on the course context.
- All resources are loaded and linked within the overall structure of a course.
- LMSs have an inherent asymmetric relationship between instructor and learner in terms of control of the learning experience.
- The learner’s role is one of passive acceptance of content and the limited permissions set by the LMS.
- Every learner experiences content exactly the same way. Each learner interacts with content in an identical fashion." (Veletiano, s 184).
Och de betonar att LMS är ett slutet system, exklusivt för de som studerar på och arbetar med en viss kurs, vilket gör att man begränsar möjligheterna att dela med sig och att inspireras av andra utanför undervisningsgruppen:
- "Accessibility has only partially been achieved by moving the medium of dissemination onto the Web. However, barriers to accessibility remain, in the form of institutional procedures and usability.
- Institutionalization of learning technology creates an additional barrier through a milieu of interface constructs putting extraneous burdens on learners who must navigate between these systems.
- Current pedagogical practice is still teacher-centric. The promise of e-learning in enabling effective management of a diverse student population has only seldom been realized. At its worst, the VLE can be characterized as a giant photocopier.
- The process of education is primarily institution-centric, rather than learner-centric. (JISC-CETIS, 2007)" (Veletiano, s 185).
"some LMSs offer student blogs, but the blogs may not be accessible to readers outside the LMS. While an LMS can include Web 2.0 elements to its systems, it is rooted in the traditional instructor-centric model of instruction. Curricula are determined, courses are designed, networks extend only to the boundaries of the institution, and participation is limited to students paying tuition, and often only to the students in a particular course" (Veletiano, s 187).När de jämför lärplattformar med personliga lärmiljöer (PLE) tar de också upp några fördelar med PLE:
"Anderson (2006) details several advantages of the PLE over the traditional LMS. With PLEs, the learner has a sense of self or identity beyond the classroom. As they direct their own learning, learners control the environment in which they work. The learner personally organizes the environment instead of operating within an environment that makes sense to the instructor or institution. The learner has responsibility for his or her own content. No longer a passive consumer, the learner is now in an ownership role. The learner’s reach extends much farther than the traditional classroom and LMS. While taking part in various online communities of practice, the learner develops an online personality (Anderson, 2006)." (Veletiano, s 186).
och några utmaningar som man står inför om man väljer att skapa personliga lärmiljöer: man måste helt enkelt lägga mycket tid på att lära sig nya verktyg och på hur de kan samverka. Man måste bli mediekompetent:
"Because PLEs are generally comprised of several social software applications, the skills necessary to manage all of these applications are considerable. The rate at which Web 2.0 applications arrive, expand, and sometimes disappear creates a challenge to learners looking for new components for their PLEs. Successful PLE learners must be able to navigate multiple interfaces, passwords, and content formats to benefit from the myriad offerings on the Web. Sclater (2008) describes the daunting task of simultaneously juggling multiple learning contexts and interfaces. Any new system makes demands upon the user. Indeed, this user experience is common with any new tool or gadget. Each new tool represents what might be compared to a new grammatical rule to learn. Therefore, a multiplicity of tools represents an increase in complexity on the user. The user must manage this complexity, but the more tools a user has, the more difficult the management becomes. Not only must users learn new interfaces each time a new component is incorporated, but they must also learn how that new component interoperates with existing tools. PLE learners are required to spend higher proportions of their time learning and re-learning user interfaces of emerging Web 2.0 personal technologies (JISC-CETIS, 2007)." (Veletiano, s 188f).Andra problem är att PLE saknar funktioner som riktigt passar för till exempel betyg och andra lite mer personliga och känsliga uppgifter. Inte heller finns det någon enskild person eller grupp som driver utvecklingen framåt, såsom det funnits i till exempel utvecklingen av Linux. Avslutningsvis beskriver artikelförfattarna tre tänkbara utvecklingar:
"there are questions about how the PLE reconciles with the traditional elements of formal education, such as syllabi, assignments, grades, and schedules. And the PLE “movement” at this point lacks a recognized charismatic leader or champion to push the development of PLE standards (while successful open source initiatives such as Apache and Linux did have recognized leaders [Sclater, 2008]). Emerging technologies struggle to coexist alongside (and sometimes replace) current dominant technologies.
There are three scenarios in which PLEs could coexist with LMSs.
- The first scenario would be the PLE existing in a “parallel life,” dominating the informal learning space, while the LMS continues to dominate formal education.
- The second scenario would see LMSs gradually open their structures to include interoperability with PLEs.
- The third scenario would be the LMS attempting to co-opt elements of the PLE. This last scenario would likely reduce the transformative power of the PLE (Wilson et al., 2006)." (Veletiano, s 190).
Etiketter:
#PLE,
Michael Dowdy,
PLE,
Trey Martindale,
Veletsianos,
webb 2.0
fredag 18 maj 2012
Tips på verktyg för personliga lärmiljöer
I kap 9 i Veletsianos bok Emerging Technologies in Distance Education (2010) ger Trey Martindale och Michael Dowdy tips på verktyg som man kan bygga personliga lärmiljöer på.
Några sådana tips är ...
Elgg: http://www.elgg.org/index.php
Chandler: http://chandlerproject.org/
eyeOS: http://www.eyeos.org/
facebook: http://www.facebook.com/
43Things: http://www.43things.com/
Netwibes: http://www.netvibes.com/sv-se
Det finns även lärplattformar som kan integrera andra webbaserade verktyg såsom till exempel bloggar och rss-läsare. Ett sådant verktyg är Moodle och verktyget och hur det kan användas, med dess möjligheter och problem, beskrivs av Andrew Whitworth och Angela Benson i kap 10 i Veletsianos bok Emerging Technologies in Distance Education (2010). Bland annat tar artikelförfattarna upp att även om Moodle är ett så kallat "gratis" verktyg, så kostar det mycket att lära sig det, anpassa verktyget efter sina behov och att administrera det.
Flera av mina studiekamrater på kursen Personliga lärmiljöer vid Umeå Universitet valde att använda Symbaloo som plattform för sina personliga lärmiljöer. Detta är alltså ett annat tips som jag vill sprida vidare: http://www.symbaloo.com/. Någon annan kollega har använt sig av Xmind som är ett webbaserat verktyg för att göra tankekartor: http://www.xmind.net/
Själv tror jag att en blogg passar mig bäst som personlig lärmiljö och detta har jag skrivit kortfattat om här: http://cwasteson.blogspot.se/2011/09/anvand-bloggen-for-att-skapa-dig-en.html
Några sådana tips är ...
Elgg: http://www.elgg.org/index.php
Chandler: http://chandlerproject.org/
eyeOS: http://www.eyeos.org/
facebook: http://www.facebook.com/
43Things: http://www.43things.com/
Netwibes: http://www.netvibes.com/sv-se
Det finns även lärplattformar som kan integrera andra webbaserade verktyg såsom till exempel bloggar och rss-läsare. Ett sådant verktyg är Moodle och verktyget och hur det kan användas, med dess möjligheter och problem, beskrivs av Andrew Whitworth och Angela Benson i kap 10 i Veletsianos bok Emerging Technologies in Distance Education (2010). Bland annat tar artikelförfattarna upp att även om Moodle är ett så kallat "gratis" verktyg, så kostar det mycket att lära sig det, anpassa verktyget efter sina behov och att administrera det.
Flera av mina studiekamrater på kursen Personliga lärmiljöer vid Umeå Universitet valde att använda Symbaloo som plattform för sina personliga lärmiljöer. Detta är alltså ett annat tips som jag vill sprida vidare: http://www.symbaloo.com/. Någon annan kollega har använt sig av Xmind som är ett webbaserat verktyg för att göra tankekartor: http://www.xmind.net/
Själv tror jag att en blogg passar mig bäst som personlig lärmiljö och detta har jag skrivit kortfattat om här: http://cwasteson.blogspot.se/2011/09/anvand-bloggen-for-att-skapa-dig-en.html
Etiketter:
#PLE,
Michael Dowdy,
PLE,
Trey Martindale,
Veletsianos,
webb 2.0
torsdag 17 maj 2012
En personlig lärmiljö kan innefatta så mycket
I kap 9 i Veletsianos bok Emerging Technologies in Distance Education (2010) ger Trey Martindale och Michael Dowdy en definition av vad som menas med Personal Learning Environments (PLE):
Här på Edtechposts wiki kan du hitta exempel på många olika sätt att se på personliga lärmiljöer: http://edtechpost.wikispaces.com/PLE+Diagrams
Där hittade jag till exempel Dave Warlicks illustration av hans personliga nätverk för lärande:
och här kan du läsa några av Warlicks tankar kring hans PLE: http://davidwarlick.com/2cents/?p=3059
På Edtechposts wiki hittade jag också bland annat ett exempel på en illustration av skillnaden mellan lärplattformar (VLE) och personliga lärmiljöer (PLE). Illustrationen är gjord av Tim Hand:
Förklaringar av bilden kan du hitta här: http://thand.wordpress.com/2007/05/28/ple-2/.
Jag gillar tanken att vi kan försöka ta ett större grepp på det här med personliga lärmiljöer och att vi inte behöver begränsa oss till att endast tala om webben.
När vi vill fördjupa våra kunskaper och färdigheter och lära oss nya saker på ett effektivt och lustfyllt sätt så behövs bland annat sociala nätverk och jag tycker att det är viktigt att betona att dessa kontakter inte alls alltid måste knytas via nätet, även om Internet många gånger gör det lättare och smidigare att tipsa, redovisa och diskutera över såväl tid som rum.
Även var vi väljer att studera spelar en roll för vår inspiration och koncentration, inte bara vilka platser vi väljer i det virtuella rummet med hjälp av olika verktyg och material på webben, utan också var i världen vi placerar oss rent fysiskt. Jag trivs bra med att studera vid köksbordet därhemma och tycker att jag bearbetar materialet på ett bra sätt när jag promenerar med hunden. Andra trivs bäst med att sitta och studera på ett bibliotek.
Var, när, hur och med vilka tycker du att du lär dig mest och bäst?
"For some, a PLE is a specific tool or defined tool collection used by a learner to organize his or her ownDe ger också tips på webbplatser med beskrivningar av hur personliga lärplattformar kan se ut och det var intressant att en del av dessa beskrivningar även innefattar personliga relationer, fysiska platser som lämpar sig för reflektion, böcker och arbetsformer som uppmuntrar till lärande och eftertanke. Enligt en del behöver talet om personliga lärmiljöer alltså inte begränsas till webbaserade material och verktyg.
learning processes. For others, the PLE simply acts as a metaphor to describe the activities and milieu of a modern online learner." (Veletiano, s 179).
Här på Edtechposts wiki kan du hitta exempel på många olika sätt att se på personliga lärmiljöer: http://edtechpost.wikispaces.com/PLE+Diagrams
Där hittade jag till exempel Dave Warlicks illustration av hans personliga nätverk för lärande:
och här kan du läsa några av Warlicks tankar kring hans PLE: http://davidwarlick.com/2cents/?p=3059
På Edtechposts wiki hittade jag också bland annat ett exempel på en illustration av skillnaden mellan lärplattformar (VLE) och personliga lärmiljöer (PLE). Illustrationen är gjord av Tim Hand:
Förklaringar av bilden kan du hitta här: http://thand.wordpress.com/2007/05/28/ple-2/.
Jag gillar tanken att vi kan försöka ta ett större grepp på det här med personliga lärmiljöer och att vi inte behöver begränsa oss till att endast tala om webben.
När vi vill fördjupa våra kunskaper och färdigheter och lära oss nya saker på ett effektivt och lustfyllt sätt så behövs bland annat sociala nätverk och jag tycker att det är viktigt att betona att dessa kontakter inte alls alltid måste knytas via nätet, även om Internet många gånger gör det lättare och smidigare att tipsa, redovisa och diskutera över såväl tid som rum.
Även var vi väljer att studera spelar en roll för vår inspiration och koncentration, inte bara vilka platser vi väljer i det virtuella rummet med hjälp av olika verktyg och material på webben, utan också var i världen vi placerar oss rent fysiskt. Jag trivs bra med att studera vid köksbordet därhemma och tycker att jag bearbetar materialet på ett bra sätt när jag promenerar med hunden. Andra trivs bäst med att sitta och studera på ett bibliotek.
Var, när, hur och med vilka tycker du att du lär dig mest och bäst?
Etiketter:
#PLE,
Dave Warlick,
Michael Dowdy,
PLE,
Tim Hand,
Trey Martindale,
Veletsianos,
webb 2.0
onsdag 16 maj 2012
Mycket att tänka på när man ska införa nya arbetsformer
När man ska använda nya arbetsformer i skolan finns det mycket att tänka på. I kap 11 i Veletsianos bok Emerging Technologies in Distance Education (2010), skriver artikelförfattarna Hagit Meishar-Tal, Yoav Yair, och Edna Tal-Elhasid om hur man infört wikis i undervisningen vid ett universitet i Israel för att man ville minska avhoppen vid nätbaserade kurser. De fann då att man kan dela upp de frågeställningar som behöver lösas i tre olika grupper (s 219):
Antalet kurser vid universitetet där wikis användes ökade. Detta gällde även hur många institutioner som använde wikis i undervisningen. På så vis var satsningen på wikis lyckosam.
Många elever var tidigare vana vid att jobba ensamma och självständigt och att arbeta med wikis blev därför en stor förändring som en del studenter uppskattade och andra hatade. Motståndet var ofta stort i början av en kurs, men efter att eleverna vant sig, gick det bättre och en del var mycket förtjusta över de nya mer sociala förutsättningarna.
En del elever vägrade dock att delta trots att det var obligatoriskt. Orsakerna till detta var att en del tyckte att wikiverktyget Mediawiki tog för mycket tid och kraft att lära sig. Andra gillade inte studieformen: att arbeta och redovisa tillsammans.
Etiketter:
#PLE,
PLE,
Veletsianos,
webb 2.0
Skånecirkelns fjärde möte
Måndagen den 14 maj 2012 träffades vi för fjärde gången i vår Skånecirkel kring "vetenskaplighet i skola" och vi började träffen med att fortsätta presentationen av ”Hur kommer vetenskapen in i våra undervisningsämnen?”.
Eva från Simrishamn undervisar i biologi, kemi och naturkunskap och hon valde att fokusera på ämnet biologi. Biologi är vetenskapen
om de levande organismerna och i detta ämne kommer man snabbt in på
komplicerade orsakskedjor. Det är svårt att renodla försök i biologi och det
kan finnas många olika orsaker till varför något sker. Man kan tro sig hitta
samband som inte finns i verkligheten. Exempel på detta är ejdrarna: varför har
ejderpopulationen i Östersjön minskat de sista åren? Detta kan bero på så många
olika saker, allt ifrån miljögifter till att andra populationer har ökat på
bekostnad av ejdrarna. Ett annat exempel kan vara att man tror sig se ett
samband mellan att kvinnor äter fet kost och att de får bröstcanser, men det
kanske inte är kosten som leder till bröstcancern utan en helt annan faktor som
till exempel att de som äter fetare kost också generellt motionerar mindre.
Eva från Hässleholm undervisar i biologi och kemi. När det
mänskliga genomet kartlades för 12 år sedan, så hade man stora förväntningar på
framtiden och vilka problem vi snart ska ha löst. Läkarna skulle veta exakt hur
sjukdomar skulle behandlas. Vissa sjukdomar som bara styrs av en gen har man på
det här viset lättare kunnat förstå, men ofta samverkar de olika generna.
Verkligheten är komplex och vi har lång väg kvar att gå. Det är fortfarande så mycket vi inte vet. Det
är inte heller så enkelt att man gör ett experiment och så går det som det ska.
Man behöver egentligen göra experiment många gånger för att kunna se tendenser
och det är lätt att experiment misslyckas. Råkar man till exempel få med lite smuts
eller annat biologiskt material i sina prover så kan experimentet misslyckas.
Susanne från Hässleholm undervisar i naturkunskap och matte.
Hon talade om experiment som man gör, labbtimmar och hur man ställer upp
hypoteser. I ekologin kan det till exempel vara att man ska försöka sätta upp
en hypotes för var gråsuggor trivs bäst. Vill de ha det mörkt eller ljust,
torrt eller fuktigt, o s v? Hypotesen ska man sedan testa. Man skriver labbrapporter
med metoddel, resultatdel och slutsatser. I matten kan man arbeta med mer
omfattande problem som man ska kunna lösa på många sätt. Eleverna kan jobba i
grupp och diskutera sig fram till smarta lösningar. Susanne berättade att
eleverna inte är så vana vid att värdera lösningar och metoder, men att det kan
vara väldigt givande att jobba så här. Mattens vetenskapliga kärna är härledningar,
satser och bevis och hur man kan använda dem.
Jag talade om ämnet historia och källkritiken. Källkritiken
innebär att vi som ska försöka närma oss sanningen om vad som verkligen hände
vid ett visst tillfälle, vi försöker hitta källor som är så samtida med det
inträffade som möjligt, med så lite tendens som möjligt (så lite propaganda, så
lite vinklat som möjligt) och med så stort oberoende som möjligt (källor som
bygger på varandra kan alltså inte styrka varandra). Vi läser en del källor i
historieundervisningen, men eleverna tycker ofta att det är komplicerat och svårt språk
i dem, så även om det är nyttigt för dem så tycker många att det är krävande, jobbigt och kanske till och med tråkigt. Engagerade och kunniga elever
kan tack och lov tycka att sådant här är jättekul, men de som läser historiekursen bara för
att få betyget kan vara svåra att entusiasmera. Det finns en risk att de som
bara läser korta kurser i historia får för lite källkritik, för att vi som
lärare känner att vi måste lägga den korta tiden på att försöka hjälpa eleverna att få en allmänbildning i ämnet.
Litteraturen
Vi hade till detta mötet läst boken Vetenskapsteori
för nybörjare (2007) av Torsten Thurén och pratade om att det var intressant
med hermeneutiken som är så olik naturvetenskapen och med kvalitativa studier som
i viss mån ställs mot kvantitativa studier. Boken är bra därför att den
innehåller sådana mängder av konkreta och aktuella exempel. Thurén vänder och
vrider på allt och visar att det finns många olika sätt att se på saker och
ting.
Vad ska vi göra härnäst?
Anders Jönsson sammanfattade forskningscirkelns syfte med
att vi arbetar kring ”Skola på vetenskaplig grund”. Det innefattar både ämnet
(innehållet) och hur man undervisar i det (formen). Vi ska också kunna bedöma
hur väl vi lyckas med våra intentioner. Hur bedömer man vetenskapligheten? Formen
har länge betonats på bekostnad av innehållet, men nu känns det som om ämnena
håller på att uppvärderas.
Den vetenskapliga grunden kan innefatta:
· * Ett vetenskapligt innehåll. Att
undervisningsinnehållet har en tydlig förankring i aktuell forskning.
· * Ett sätt att arbeta som är mer vetenskapligt
förankrat, som anses vara mer effektivt enligt skolforskningen.
* Det kan till exempel handla om att man vill försöka hitta effektivare sätt att bedöma. Eller att jag vill ta reda på hur jag ska kunna bedöma källkritik i mitt ämne.
* Det kan till exempel handla om att man vill försöka hitta effektivare sätt att bedöma. Eller att jag vill ta reda på hur jag ska kunna bedöma källkritik i mitt ämne.
·
En intressant fråga är: Kan jag undervisa
eleverna så att de får ett mer vetenskapligt förhållningssätt?
Vi spånade lite kring vilka idéer vi har kring vad vi skulle
vilja studera i cirkeln:
Susanne vill gärna jobba kring matte och vad man kan göra
för att eleverna ska öka sin förståelse.
Eva från Simrishamn funderade kring språket i ämnena. I många
ämnens betygskriterier (kanske alla?) ingår att eleverna ska diskutera och
analysera etc. Vad innebär dessa olika begrepp i de olika ämnena? Det var flera
i gruppen som tyckte att denna idén var intressant att samarbeta kring.
Maria berättade att hon var sugen på att jobba med grammatik
(metaspråk, en gemensam begreppsapparat). Då skulle hon kunna börja med att lyssna
på vad de kan i grammatik innan avsnittet. Sedan skulle hon jobba med
frasstruktur med syftet att eleverna ska få redskap för att tala om språk och
få en vidare språkförståelse. Detta skulle sedan kunna utvärderas.
Jag är sugen på att göra något kring att elever jobbar med
projekt där de undersöker något och därmed får träna sig i vetenskaplig metod.
Jag är också sugen på att skapa något slags ”science shows” där elever på
gymnasiet ska åskådliggöra vetenskap för grundskoleelever. Då skulle de få
träna sig i att fundera över vad som är viktigt att gestalta, hur det skulle
kunna gestaltas och hur man kan få med sig publiken så att den blir aktiv,
intresserad och lär sig viktiga saker.
Vad ska vi göra nästa gång?
* Till nästa gång ska vi ha funderat mer konkret kring vilka
olika aspekter av vetenskap som vi vill arbeta: vad vill vi fånga och hur ska
vi mäta det?
* Anders Jönsson skickar förslag på datum med hjälp av webbverktyget
doodle.com. Han skickar också en intressant artikel som vi ska läsa till nästa
gång.
Etiketter:
forskarcirkel,
Forskningsnätet Skåne,
Skånecirkeln,
vetenskap
söndag 13 maj 2012
Strävan efter att få elever att vilja och våga
Att jobba med text och bild på webben är så lätt och känns så självklart. Dessutom blir det snyggt. Att jobba med ljud och film tycker jag har varit lite omständligare. Jag har helt enkelt inte hittat lika bra och smidiga hjälpmedel för detta. Dessutom tycker många elever att det är ännu mer personligt med ljud och film och de tvekar ännu mer inför att publicera material öppet.
och slutligen lite stillsamma stadsljud från vår trädgård mitt i lilla Simrishamn:
Tja, så värst märkvärdigt är det väl inte, men jag tycker att det är bra ljudkvalitet och det var otroligt lätt att skapa. Dessutom så tror jag att om vi vågar visa upp oss på ett lite anspråkslöst sätt, så kanske vi kan göra det här med ljud och film i skolan lite mindre pretentiöst. Och på så vis kanske vi lättare kan få våra elever att vilja och våga.
För att själv bli mer trygg användare av olika medier har jag testat mig fram. Jag tänker till exempel att om jag själv bloggar regelbundet under mitt eget namn och om jag själv publicerar bilder som jag är stolt över, så kanske jag även kan inspirera mina elever att vilja och att våga.
Nu har jag kostat på mig en iPad och plötsligt verkar mina ljudproblem ha löst sig. Mikrofonen på paddan är nämligen väldigt mycket bättre än den på min dator eller på mitt headset till datorn. Jag behöver inte längre släpa runt på en hel dator, jag slipper använda kringutrustning och jag slipper datorns fläktljud. Nu är det betydligt roligare att spela in ljudfiler.
Soundcloud är ett användarvänligt verktyg för att spela in eller ladda upp ljudfiler och att sedan sprida dem vidare via sociala medier. Jag har testat Soundcloud mycket tillsammans med datorn men inte varit nöjd med ljudkvaliteten och ljud av dålig kvalitet är rätt så hopplösa. Vad ska man med dem till?
Med iPaden är det en helt annan sak. Ljudet är oändligt mycket bättre och med Soundcloud appen så kommer du rakt in i verktyget med bara ett enda klick.
Jag har lekt lite och här mitt blygsamma resultat ...
en vaggvisa "Trollmors vaggvisa" tillsammans med Clara, 3½ år:
och en gammal vallvisa "Tula hem och tula vall":
och slutligen lite stillsamma stadsljud från vår trädgård mitt i lilla Simrishamn:
Tja, så värst märkvärdigt är det väl inte, men jag tycker att det är bra ljudkvalitet och det var otroligt lätt att skapa. Dessutom så tror jag att om vi vågar visa upp oss på ett lite anspråkslöst sätt, så kanske vi kan göra det här med ljud och film i skolan lite mindre pretentiöst. Och på så vis kanske vi lättare kan få våra elever att vilja och våga.
Etiketter:
ljud,
ljudfiler,
soundcloud,
undervisning
fredag 11 maj 2012
Österlengymnasiets elever studerar handel och marknadsföring i Danmark
Igår åkte elever och lärare från Österlengymnasiet till Field's i Örestad och Tivoli i Köpenhamn för att studera framför allt handel, ekonomi och marknadsföring.
Här kan ni se våra bilder:
Och här är materialet som eleverna jobbade med:
Här kan ni se våra bilder:
Och här är materialet som eleverna jobbade med:
Studiebesök i Köpenhamn den 10
maj 2012
Jobba tillsammans
i smågrupper (två eller tre i varje). Redovisa tillsammans i klassrummet.
Sedan urminnes tider har
människor handlat med varandra. Tidigare var städernas torg de viktigaste
platserna att saluföra sina varor på. Vi ska i dag besöka två moderna ”marknader” i
Danmark.
Field’s som är ett köpcentrum i Örestad/Köpenhamn öppnades 2004.
Det ligger mellan Kastrups flygplats och centrala Köpenhamn och är det största
i Skandinavien räknat i antal butiker. Field’s har ca 150 butiker. Det finns
också ett 20-tal caféer och restauranger.
Vi ska
också besöka Tivoli
som säkert många av er redan besökt. Tivolis historia börjar 1843 närmare
bestämt den 15 augusti och blev en ögonblicklig succé. 175 000 gäster
besökte Tivoli denna första korta säsong. Idag har Tivoli nästan 4 miljoner
gäster per år.
Samla och sammanställ
information om de båda besöksmålen och
redovisa i klassen.
Ta reda på (gäller både Field’s och Tivoli):
- Öppettider
- Kundaktiviteter
- Service vad
gäller: information, toaletter, caféer och restauranger
- Framkomlighet
för barnvagn/rullstol
- Stämning och
miljö
Field’s - välj ut tre butiker och studera följande
- Varför
valde ni just den butiken?
- Förekommer
det något jippo och/eller någon tävling?
- Blir
kunderna bjudna på något? Finns det några speciella erbjudanden?
- Är
produkterna intressanta? Varför?
Hur agerar personalen i de olika butikerna? Studera
- Klädsel
- Stil
- Agerande
- Kroppsspråk
- Attityd
- Det
totala engagemanget
Tivoli – olika kulturer (Pantomimeteatret – gör uppgift ett
och två om hur man uppfattar färg i olika kulturer):
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)