onsdag 16 maj 2012

Skånecirkelns fjärde möte


Måndagen den 14 maj 2012 träffades vi för fjärde gången i vår Skånecirkel kring "vetenskaplighet i skola" och vi började träffen med att fortsätta presentationen av ”Hur kommer vetenskapen in i våra undervisningsämnen?”.

EvaEva från Simrishamn undervisar i biologi, kemi och naturkunskap och hon valde att fokusera på ämnet biologi. Biologi är vetenskapen om de levande organismerna och i detta ämne kommer man snabbt in på komplicerade orsakskedjor. Det är svårt att renodla försök i biologi och det kan finnas många olika orsaker till varför något sker. Man kan tro sig hitta samband som inte finns i verkligheten. Exempel på detta är ejdrarna: varför har ejderpopulationen i Östersjön minskat de sista åren? Detta kan bero på så många olika saker, allt ifrån miljögifter till att andra populationer har ökat på bekostnad av ejdrarna. Ett annat exempel kan vara att man tror sig se ett samband mellan att kvinnor äter fet kost och att de får bröstcanser, men det kanske inte är kosten som leder till bröstcancern utan en helt annan faktor som till exempel att de som äter fetare kost också generellt motionerar mindre.

EvaEva från Hässleholm undervisar i biologi och kemi. När det mänskliga genomet kartlades för 12 år sedan, så hade man stora förväntningar på framtiden och vilka problem vi snart ska ha löst. Läkarna skulle veta exakt hur sjukdomar skulle behandlas. Vissa sjukdomar som bara styrs av en gen har man på det här viset lättare kunnat förstå, men ofta samverkar de olika generna. Verkligheten är komplex och vi har lång väg kvar att gå.  Det är fortfarande så mycket vi inte vet. Det är inte heller så enkelt att man gör ett experiment och så går det som det ska. Man behöver egentligen göra experiment många gånger för att kunna se tendenser och det är lätt att experiment misslyckas. Råkar man till exempel få med lite smuts eller annat biologiskt material i sina prover så kan experimentet misslyckas.

SusanneSusanne från Hässleholm undervisar i naturkunskap och matte. Hon talade om experiment som man gör, labbtimmar och hur man ställer upp hypoteser. I ekologin kan det till exempel vara att man ska försöka sätta upp en hypotes för var gråsuggor trivs bäst. Vill de ha det mörkt eller ljust, torrt eller fuktigt, o s v? Hypotesen ska man sedan testa. Man skriver labbrapporter med metoddel, resultatdel och slutsatser. I matten kan man arbeta med mer omfattande problem som man ska kunna lösa på många sätt. Eleverna kan jobba i grupp och diskutera sig fram till smarta lösningar. Susanne berättade att eleverna inte är så vana vid att värdera lösningar och metoder, men att det kan vara väldigt givande att jobba så här. Mattens vetenskapliga kärna är härledningar, satser och bevis och hur man kan använda dem.

Charlotta och AndersJag talade om ämnet historia och källkritiken. Källkritiken innebär att vi som ska försöka närma oss sanningen om vad som verkligen hände vid ett visst tillfälle, vi försöker hitta källor som är så samtida med det inträffade som möjligt, med så lite tendens som möjligt (så lite propaganda, så lite vinklat som möjligt) och med så stort oberoende som möjligt (källor som bygger på varandra kan alltså inte styrka varandra). Vi läser en del källor i historieundervisningen, men eleverna tycker ofta att det är komplicerat och svårt språk i dem, så även om det är nyttigt för dem så tycker många att det är krävande, jobbigt och kanske till och med tråkigt. Engagerade och kunniga elever kan tack och lov tycka att sådant här är jättekul, men de som läser historiekursen bara för att få betyget kan vara svåra att entusiasmera. Det finns en risk att de som bara läser korta kurser i historia får för lite källkritik, för att vi som lärare känner att vi måste lägga den korta tiden på att försöka hjälpa eleverna att få en allmänbildning i ämnet.

Litteraturen

MattiasVi hade till detta mötet läst boken Vetenskapsteori för nybörjare (2007) av Torsten Thurén och pratade om att det var intressant med hermeneutiken som är så olik naturvetenskapen och med kvalitativa studier som i viss mån ställs mot kvantitativa studier. Boken är bra därför att den innehåller sådana mängder av konkreta och aktuella exempel. Thurén vänder och vrider på allt och visar att det finns många olika sätt att se på saker och ting.

Vad ska vi göra  härnäst?

Anders och SusanneAnders Jönsson sammanfattade forskningscirkelns syfte med att vi arbetar kring ”Skola på vetenskaplig grund”. Det innefattar både ämnet (innehållet) och hur man undervisar i det (formen). Vi ska också kunna bedöma hur väl vi lyckas med våra intentioner. Hur bedömer man vetenskapligheten? Formen har länge betonats på bekostnad av innehållet, men nu känns det som om ämnena håller på att uppvärderas.

Den vetenskapliga grunden kan innefatta:
·        *  Ett vetenskapligt innehåll. Att undervisningsinnehållet har en tydlig förankring i aktuell forskning.
·        *   Ett sätt att arbeta som är mer vetenskapligt förankrat, som anses vara mer effektivt enligt skolforskningen.
* Det kan till exempel handla om att man vill försöka hitta effektivare sätt att bedöma. Eller att jag vill ta reda på hur jag ska kunna bedöma källkritik i mitt ämne.

·         En intressant fråga är: Kan jag undervisa eleverna så att de får ett mer vetenskapligt förhållningssätt?

Vi spånade lite kring vilka idéer vi har kring vad vi skulle vilja studera i cirkeln:

Susanne vill gärna jobba kring matte och vad man kan göra för att eleverna ska öka sin förståelse.

Eva från Simrishamn funderade kring språket i ämnena. I många ämnens betygskriterier (kanske alla?) ingår att eleverna ska diskutera och analysera etc. Vad innebär dessa olika begrepp i de olika ämnena? Det var flera i gruppen som tyckte att denna idén var intressant att samarbeta kring.

Eva och MariaMaria berättade att hon var sugen på att jobba med grammatik (metaspråk, en gemensam begreppsapparat). Då skulle hon kunna börja med att lyssna på vad de kan i grammatik innan avsnittet. Sedan skulle hon jobba med frasstruktur med syftet att eleverna ska få redskap för att tala om språk och få en vidare språkförståelse. Detta skulle sedan kunna utvärderas.

Eva och MariaEva från Hässleholm vill gärna jobba kring kemi och labbrapporter och matriser.

Jag är sugen på att göra något kring att elever jobbar med projekt där de undersöker något och därmed får träna sig i vetenskaplig metod. Jag är också sugen på att skapa något slags ”science shows” där elever på gymnasiet ska åskådliggöra vetenskap för grundskoleelever. Då skulle de få träna sig i att fundera över vad som är viktigt att gestalta, hur det skulle kunna gestaltas och hur man kan få med sig publiken så att den blir aktiv, intresserad och lär sig viktiga saker.

Vad ska vi göra nästa gång?

* Till nästa gång ska vi ha funderat mer konkret kring vilka olika aspekter av vetenskap som vi vill arbeta: vad vill vi fånga och hur ska vi mäta det?
* Anders Jönsson skickar förslag på datum med hjälp av webbverktyget doodle.com. Han skickar också en intressant artikel som vi ska läsa till nästa gång.

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...