Utvecklingen på bokmarknaden

I dag säljs de flesta böcker i bokhandlar, bokklubbar, Pressbyrån och matvaruaffärer, men vi kan köpa böcker på allt fler ställen till exempel på besinstationen och tåget och det blir allt vanligare att böcker säljs via Internet. Detta berättar Ann Steiner i sin bok Litteraturen i samhället (2009, s 121). Steiner liknar detta vid hur böcker såldes på 1800-talet och menar att 1900-talets bokförsäljning, där ett fåtal aktörer dominerat marknaden, är en parentes i historien.

Böcker har blivit mycket av en färskvara och det är svårt att få tag i böcker som inte är helt nytryckta. Säljs de inte i affären inom en viss tid, så reas de ut på den stora bokrean. Därför spelar antikvariaten, loppmarknaderna och den privata bokförsäljningen en viktig roll på bokmarknaden. Via dessa kanaler kan böckerna få en andra chans att nå fler läsare och vice versa. Bilden Book swapping av nSeika under licensen Creative Commons (by) här intill är hämtad från Flickr och visar en hög böcker i samband med en bokbytarfestival. Med denna typ av arrangemang kan man göra det lättare och billigare att få tag i böcker, samtidigt som man gör något socialt av det. Dessutom kan det vara bra för miljön.

Jag tycker att utvecklingen både är positiv och negativ. Positivt är att det är lätt att köpa böcker och att det är billigt. Negativt är att det bara är ett fåtal böcker som är riktigt lätta att få tag i och dessa böcker är de som marknaden bedömer kommer att kunna sälja bra. Masskulturen tar över och böcker blir en typisk konsumtionsvara. Steiner skriver att utvecklingen gör att de som redan läser, läser mer, när priserna sjunker och tillgängligheten ökar. De som inte redan är läsare fortsätter dock att rata bokhyllorna (2009, s 150-154).

Vill vi få fler människor att läsa, räcker det alltså inte att det går att köpa böcker på fler ställen eller att man sänker bokmomsen, utan vi måste satsa på att få fler människor intresserade av läsning: att väcka deras lust och skapa behov. Detta är också något som Astrid Lindgren övertygande argumenterade för och det har jag skrivit mer om bland annat här:

• Har du fortfarande inte upplevt läshunger när du slutar årskurs fyra får du gå om en klass! (14:E SEPT 2010)
• Skolan måste beröra (25:E OKT 2010)

Jag tror att läsplattorna kan motverka likriktningen av bokmarknaden. I digital form borde utbudet av böcker kunna bli varierat, enormt och lättillgängligt. Även smala genrer såsom dikter och författare som inte vänder sig till den breda allmänheten kommer att få plats.

Frågan är bara hur vi ska kunna hitta de smalare böckerna i det enorma utbudet.  Ett fåtal titlar, som man tror kommer att bli så kallade bästsäljare, kommer troligtvis att exponeras mycket och dominera reklamen. Här tror och hoppas jag att biblioteken kan spela en viktig roll. Bibliotekarierna kommer kanske inte att behöva ha så många fysiska böcker att lagra och lappa och laga i framtiden, men bibliotekarierna kan hålla boksamtal, ge tips och vägleda oss så att vi kan hitta guldkornen även vid sidan om den breda allfarvägen.