söndag 3 april 2011

RETORIK Steg 5: Actio

action!Hans Gunnarsson ger i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet några råd vad man kan tänka på för göra ett lyckat framträdande:

Kroppsspråket

Tänk på att ha ögonkontakt med dina åhörare, särskilt om det är mindre än 30 personer. Ha som mål att titta dem alla i ögonen i alla fall så länge att de skulle kunna hinna ge dig en bekräftande nick. Har du en större publik till exempel i en aula får du istället se till att variera vilka håll du riktar dig åt, så att alla i publiken kan känna att du talat till just dem.

Se gärna glad ut, såvida du inte talar om något sorgligt eller allvarligt problem.

Tänk på att tala till din publik och inte in i tavlan eller in i en PowerPoint. Du vill ju få kontakt - nå dina lyssnare!

Vet du inte var du ska göra göra av dina händer, så öva och pröva dig fram.

Stå bredbent och stabilt, med avslappnade axlar.

På YouTube hittade jag några kul klipp på temat kroppsspråk. Här har vi till exempel en komiker som använder sig av såväl mycket kroppsspråk som ljudeffekter och som ibland väljer att illustrera sitt budskap med hjälp av teater istället för att återberätta:



I denna film får du se konkreta exempel på viktigt vårt kroppsspråk är, passar det inte med orden vi använder, så väger kroppsspråket tyngst:



Rösten

Visst vill vi helst lyssna på någon som låter engagerad och som han eller hon verkligen vill uttrycka något?!

Vilka verktyg har du att arbeta med vad gäller rösten?

Jo, du har volymen. Hans Gunnarsson för fram att Ernst Hugo Järegård var en mästare på detta. Genast kommer jag att tänka på Järegårds reklam för Postbanken. Kommer du ihåg den?



Visst är den underbar!?

Stark volym signalerar ofta ilska, men kan också signalera kraftfullhet. Sänker du å andra sidan rösten kan du få dina lyssnare att bli mer uppmärksamma.

Ett annat verktyg är betoningen. Vilka ord du väljer att betona, påverkar hur vi tolkar det du säger. Prova att säga meningen "Jag tycker att retorik är ett viktigt ämne i skolan." genom att betona olika ord. Visst uppfattar man då budskapet olika?!

Tonhöjden påverkar också hur vi uppfattar det du säger. När vi talar med ett barn pratar vi till exempel oftare med ljus röst. Hans Gunnarsson har en kul övning i en av sina videoföreläsningar. I övningen ska man pröva att säga meningen: "Hej, är det du som ringer." på olika sätt: ömt, passionerat, glatt, likgiltigt och käckt.

Hastigheten är viktig. Många elever får höra att de ska tala långsamt och tydligt och visst behöver många nervösa talare sänka tempot något, men ingen orkar lyssna på den som talar onaturligt långsamt, det blir för segt och därmed närmast omöjligt att upprätthålla lyssnarnas intresse. Konstigt nog så är det till och med så att de som talar snabbt upplevs som kvicktänkta och kunniga. En person som talar både snabbt och otydligt upplevs som nervös och osäker, men en person som talar snabbt men tydligt, till exempel en sportkommentator, upplevs som engagerad och väl insatt. Satsa alltså på tydligheten!

Försök att undvika utfyllningsord i stil med "öööhhh", "liksom" och "Och, ehhh". Bli istället vän med dina pauser. Försök att använda dig medvetet av dem, för att ge eftertryck åt viktiga saker som du tar upp och för att ge lyssnarna tid för eftertanke. Genom att experimentera med pauser mitt inne i en mening, kan du öka spänningen och lyssnarnas nyfikenhet.

Lycka till!



Vill du läsa mer?

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...