lördag 17 mars 2012

Att skapa öppet kursmaterial tar tid, men den kan vara en god investering

I kapitel 6 i Veletsianos antologi Emerging Technologies in Distance Education (2010) berättar Alec Couros ingående om en öppen webbaserad kurs som han skapat för lärare som vill utveckla sin användning av Internet och sociala medier i sin undervisning. Han har också rest och föreläst mycket om denna kurs och varför den blev så uppskattad och framgångsrik. I samband med detta har han fått många frågor, men den vanligaste frågan har varit: "Hur hinner du?"

Denna fråga tror jag att alla lärare får av kollegor när de väljer att öppet publicera sitt kursmaterial på nätet och det är en bra fråga, för det tar tid att skapa eget kursmaterial som håller en sådan kvalitet att man kan och vill visa det för människor även utanför klassrummets väggar. Här kommer Couros svar:
"Where do you find the time to teach this way?” /.../  my gut response is to note my personal belief that good teaching always requires more time. This response is often not well received, considering the “publish or perish” mantra evident in contemporary universities. I can only support this with my own experience, through the realization of how interlaced the activities of teaching, learning, and research have become through the development of my own personal learning network. When I contribute to the network, I am rewarded with potentially rich opportunities for student learning, connections to individual knowledge and expertise, and tremendous insight into emerging areas of research. While developing a PLN requires a significant time commitment initially, these losses can be regained quickly through networked efficiencies, enhanced learning experiences, and new opportunities."
Jag tycker att det ligger mycket i detta. Att göra saker bra, vad än det månde vara för något, tar tid och kraft. Å andra sidan om man lägger tid och kraft på att göra något, kan det bli riktigt bra.

Vill vi göra ett bra jobb måste vi alltså antingen söka oss till en arbetsgivare som är villig att betala för kvalitet eller så får vi ha jobbet som vårt kall och vår passion och låta det spilla över på vår fritid.

Hur gör du?


***

7 kommentarer:

Linn sa...

Hej Det är så sant, att bra undervisning kräver tid och tanke. I den (enda) av mina kurser där jag investerat mycket tid för att tänka igenom planeringen märks det verkligen skillnad. Den fungerar nästan alltid smidigt och jag kör samma upplägg termin efter termin med bara några få ändringar. Men då måste jag tilläga att det handlade om att ta tiden från sommarlovet för någon annan tid fanns inte. Jag vet inte om jag sedan tjänat in den tid som jag offrade från sommarlovet, det är möjligt, eftersom kursen fungerar utan trassel.

charlotta wasteson sa...

Hej Linn! Jag såg ditt kursupplägg och ditt kursmaterial när det precis blivit färdigt och det blev väldigt(!) lyckat tycker jag. Inspirerande, varierat och kunnigt.

Kul att höra att du kunnat använda det flera gånger, för det har jag själv varit lite orolig över: att man ska lägga väldigt mycket tid på saker som man inte får tillfälle att återanvända.

Jag har aldrig skapat en hel kurs i förväg eftersom det känns naturligt att omständigheterna styr(gruppens intressen och behov, andra ämnen som de läser samtidigt ...). Samtidigt har jag en känsla att det skapar trygghet både för läraren och eleverna att kursen är fix och färdig och därmed också noga genomtänkt. Det är svårt att få ihop alla motstridiga behov: elevdemokratin, individanpassningen, den begränsade tiden och tryggheten ...

Jag har i alla fall skapat material för avsnitt i mina kurser (t ex hur man systamatiskt kan jobba med att lära sig skriva referat och debattartiklar och dessa avsnitt har jag använt flera gånger och kunnat utveckla allt eftersom. Eftersom jag har arbetsgången dokumenterad på kursbloggen har jag sedan lätt kunnat titta hur jag gjorde sist och förfina planeringen och uppgifterna. Det har jag haft jättestor nytta av för jag tycker att elevernas resultat har blivit bättre än förr (jag tycker mig se att deras utveckling från före och efter har blivit större). Alltid något, även om jag är avundsjuk på dig som lyckats få ihop en hel kurs som är så helgjuten och funkar fint gång på gång. Då kan du med andra ord koncentrera dig på själva genomförandet istället för att göra allt från grunden varje gång! Grattis - men det har som du skriver inte varit gratis! ;-)

charlotta wasteson sa...

Hoppsan, det blev visst några korrekturfel där ... ursäkta!

Violeta sa...

Hej Charlotta!

Att skapa kursmaterial, en god investering för vem?

Jag vill vara lite provocerande när jag kommenterar både ditt inlägg och Linns kommentar. Vad skulle hända om varje lärare i sin lilla vrå skulle sitta och producera material för sina kurser? Är det verkligen en effektiv användning av skolans resurser? Visst har vi frihet att producera kursmaterial men vi måste också tänka på att tid är en dyrbar resurs i skolan. Vi borde samarbeta mer och jobba mer ämnesövergripande istället för att sitta ensamma i en vrå.

Du skriver att om vi vill ”göra ett bra jobb måste vi alltså antingen söka oss till en arbetsgivare som är villig att betala för kvalitet eller så får vi ha jobbet som vårt kall och vår passion och låta det spilla över på vår fritid”. Jag håller inte med, det är inte antingen eller. Det är dags att inse att, precis som Dunkels skriver,(se min blogg) är vi yrkesmänniskor med en verksamhet som stöds av styrdokumenten och ”inte som räddaren i nöden som drivs av ett kall”.

I sin kommentar till ditt inlägg, skriver Linn att hon inte vet om ”hon tjänat in den tid som hon offrade från sommarlovet, men att det är ”möjligt, eftersom kursen fungerar utan trassel”. Är det verkligen ett bra mått på att det är väl investerad tid? Jag ska fundera vidare på det.

charlotta wasteson sa...

Hej Violeta! Åhhh ... det kan verkligen behövas lite motvikt till halleluja-körerna ibland, för oss alla ... Ja, kanske särskilt för oss som står mitt i kören. Tack! Och det är en bra fråga som du ställer: vem vinner på att vi skapar kursmaterial som vi publicerar öppet på nätet?

Jag tänker att många kan vinna.

Jag tänker bättre och får bättre struktur när jag får saker på pränt och jag har alltid trivts bäst med att skapa eget kursmaterial (men tidigare skrev jag ut det och kopierade upp det till eleverna). Nu har jag istället allt mitt material öppet på nätet, vilket gör att även kollegor kan använda och ha nytta av det (som avskräckande exempel eller för inspiration eller för att plocka delar av det rakt av). Själv följer jag flera bloggar i syfte att få inspiration och för att kunna länka till andras material när jag hittar något som passar i min undervisning här och nu.

Det är alltså inte så att jag skriver hela läromedel, utan jag skapar en planering för hur vi ska lära oss ett moment och utnyttjar eget material men även andra källor, t ex NE Skola, Wikipedia, dagstidningar och andra "experters" material på nätet i form av texter, bilder, radioinslag och filmklipp som jag länkar till, och så kompletterar jag med läroböcker när jag tycker att de passar. I historia använder jag läroböcker mer än vad jag gör i svenska. Hittills har det passat mig bäst.

Jag förstår det som att du hävdar att lärare inte ska behöva ha läraryrket som ett kall och på sätt och vis håller jag i så fall med dig. Vi borde hinna göra ett bra jobb inom arbetstiden.

Men verkligheten och vardagen är tuff. Vi lärare har fått så många nya uppgifter utan att gamla plockats bort, att det är väldigt svårt att räcka till. I alla fall om man känner att man vill hinna vara påläst och kunna stötta varje elev i hans eller hennes utveckling och studier ...

Vi får sannerligen inte betalt för att tänka på jobbet dygnet runt och vi behöver avkoppling och ett liv utanför skolan för att kunna göra ett riktigt bra jobb och för att må bra (vilket i sig också är viktigt).

Samtidigt så skulle jag önska att inte bara lärare och läkare och några yrkesgrupper till (vilka är det?) kände jobbet som ett kall (i alla fall ibland), utan att alla yrkeskategorier gjorde det. Är det inte när vi brinner för det som vi gör som vi känner att vi kommit rätt i livet? Och eftersom jobbet upptar en så stor del av våra liv, blir vi väl lyckligare och känner oss rikare om vi är engagerade i det som vi gör?

Jag tycker att Linn har en poäng när hon skriver att hon (och hennes elever!) vinner mycket på att kursen fungerar utan trassel. Trassel stjäl så mycket tid och kraft från såväl lärare som elever att det är värt en hel del förberedelsetid för att slippa!

Tack för din kommentar. Lite mothugg är stimulerande, förhoppningsvis både för dig och mig. Det utvecklar mina tankar och även jag kommer att fundera vidare. :) Nu passar jag bollen till dig eller Linn - om någon av er är sugna på fortsätta diskussionen.

Linn sa...

Hej Violeta och Charlotta
Ja, vad trevligt att det blev lite diskussion på det här inlägget.
Det här med "kall" eller "jobb" är ingen självklar fråga för mig. Vissa delar ser jag helt klart som ett jobb, sådant som jag aldrig i livet skulle ägna mig åt om jag inte fick betalt. Men de ämnen jag undervisar i är också mina fritidsintressen, det går inte att förneka. Att diskutera dessa ämnen med andra är absolut ett fritidsintresse och att få diskutera dem med unga nyfikna/kritiska människor i skolåldern är ett rent nöje. Fick jag planera mina kurser helt fritt så skulle det vara bara roligt men eftersom jag måste följa styrdokumenten så känns det mera som ett jobb. Om jag klumpar ihop de 10 timmarna förtroendetid och använder till att sitta i en vrå och investera i genomarbetad kursplanering så kan jag ägna tid åt andra moment som kräver närvaro och samarbete med andra under arbetstiden. Jag skulle dock gärna låta skolan betala för färdigt användbart digitalt material istället för att sammanställa själv. Problemet är jag jag inte hittar sällan sådant material som jag vill ha hos läromedelsföretagen.

Violeta sa...

Hej Linn och Charlotta!

Åhhh! Vad jag älskar diskussioner! Det är verkligen stimulerande och det är som du säger Charlotta det kan verkligen behövas lite mothugg för att utveckla våra tankar. Det gör livet så spännande! Därför fortsätter jag med en ny kommentar. Voilá!

Visst är det roligt och utvecklande att skapa sitt eget kursmaterial, visst är det många som vinner på att vi gör det. Jag är absolut inte emot att ni gör det och tack och lov att det finns sådana lärare som du och Linn som är så engagerade i sin undervisning. Men det jag fortfarande är tveksam till är att vi gör det enskild. Jag tänker just på hur mycket ni gör själva: skapar en planering för ett vis moment, utnyttjar andra källor, andra "experters" material på nätet, kompletterar med läroböcker, följer flera bloggar, etc., etc. Detta kräver tid, mycket tid samtidigt som vi vet att det är tuff att våra lärare och att det är väldigt svårt att räcka till.

Har ni tänkt på att det skulle vara många, många flera, både lärare och elever, som vinner på att vi samarbetar och producerar material i grupper där infallsvinkel är just tvärvetenskapligt material?

Vad skulle hända om det arbete som var och en av oss gör på vart sitt håll kunde struktureras och göras på arbetstid i ämnesövergripande grupper? Då skulle vi inte behöva offra som mycket av vår fritid, vi skulle kunna hinna göra ett bra jobb inom arbetstiden, eller hur? Dessutom behövs ett ämnesövergripande arbete för att kunna ge våra elever en helhetsbild av verkligheten och inte fortsätta med den snuttifiering av kunskap som fortfarande råder på våra skolor.

Till slut, det är sant att Linn har EN poäng när hon skriver att hon vinner mycket på att kursen fungerar utan ”trassel”. Jag förstår att det är så viktigt att undvika trassel som stjäl så mycket tid och kraft. Men jag tror att Linn skulle få FULL poäng om hon skulle kunna använda andra ord än ”trassel” när hon argumenterar om vikten att skapa eget material. Linn gör säkert ett fantastiskt jobb och därför är det viktigt att hon använder de rätta orden just för at övertyga om det. Jag är säkert på att genom att undvika trassel skulle Linns elever trivas bättre, känna sig tryggare och prestera bättre resultat.

Att övertyga att vi lärare gör ett bra arbete är ett steg framåt i vår sträva att få bättre arbetsvillkor och högre status. Då skulle fler välja läraryrke som ett kall och brinna för sitt uppdrag utan att behöva bli utbränt.

Vi kanske ”ses” på min blogg för vidare diskussioner. 
Tack för den här diskussionen!
Violeta

Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...