Ska det kallas forskning?

Tomas Krogsmark är en av föregångarna när det gäller så kallad "skolnära forskning": lärare som forskar i sin egen lärarpraktik. Mer om detta kan du läsa om här i Krogsmarks blogg:  http://blogs.hj.se/krto/category/forskande-larare/ och här: http://tomaskroksmark.se/modellskolan/ eller direkt på Modellskolan: http://modellskolan.se/

Lärarna jobbar heltid och forskar samtidigt på halvtid. Tanken är att de ska slå flera flugor i en smäll: när de planerar sina lektioner är det också sin forskning de planerar och när de genomför sina lektioner är det också insamling av data/resultat som de samlar in och bearbetar.

Visst låter det smart. Ändå kan jag inte låta bli att förhålla mig skeptisk. Ska det kallas forskning? Visst är det jättebra om vi lärare är medvetna och aktivt reflekterande när vi planerar, genomför och efterarbetar våra lektioner, men bara för att vi skapar en metod för att göra detta systematiskt blir det väl inte automatiskt forskning?

Är du nyfiken på debatten kring skolnära forskning kan du bland annat titta här:
"Lärarforskning – vetenskap eller humbug?" av Tomas Krogsmark http://tomaskroksmark.se/2011/lararforskning-%E2%80%93-vetenskap-eller-humbug/
"Forskarskolor och lärares kompetenshöjning" av Bertil Törestad http://torestad.blogspot.com/2012/02/forskarskolor-och-larares.html

Följande artikel av Bertil Törestad är särskilt intressant för oss som håller på med "Skånecirkeln" (en forskningscirkel kring vetenskaplighet i skolan - observera att vi inte gör anspråk på att forska och inte får några högskolepoäng för vårt arbete, ändå liknar det vi gör Modellskolan: cirkeln leds av en forskare och vi lärare som deltar ska diskutera metoder och göra empiriska studier av vår lärarpraktik):
http://skollyftet.se/2011/10/21/nar-larare-forskar-i-skola/

De sista åren är det många som i olika sammanhang drar paralleller mellan läkare och lärare. Kanske finns det till exempel många lärare som hoppas att en lärarlegitimation ska höja lärarnas status upp till läkarnas nivå?

(Tyvärr tror jag att om statusen närmar sig, är det nog snarare läkarnas som är på väg nedåt. Vad tror du? En sak som är säker är i alla fall att läkaryrket 2010 enligt SCB bestod av ungefär lika många män som kvinnor, men att läkarutbildningen i dag är totalt kvinnodominerad.)

Krogsmark drar paralleller mellan lärar- och läkarprofessionerna genom att jämföra den skolnära forskningen med hur läkare forskar på sina patienter. I båda fallen är den som forskar en del av det som undersöks. Precis som läkaren bedömer hur väl patienterna svarar mot olika behandlingsmetoder, borde läraren kunna bedöma hur effektiv en viss arbetsmetod är, eller?

Tomas Kroksmark ser alltså likheter och hoppas att lärarna ska kunna forska på sin egen praktik, precis som läkarna redan gör, och att detta ska komma att revolutionera skolans värld. Vad tror du?

Även i den här artikeln "Kunskaperna borde utnyttjas" av Karin Boys i DN.se jämförs lärare med läkare. Den handlar om att lärare borde vara tvingade att ta hänsyn till forskningsresultaten på samma sätt som läkare:  http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/kunskaperna-borde-utnyttjas--

Har du också funderat över vad som menas med en skola på vetenskaplig grund, vill jag än en gång rekommendera följande artikel av Elisabet Rudhe: "Vetenskaplig skola – vad är det?" i Lärarnas tidning, publ 17/11 2011 http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/11/17/vetenskaplig-skola-vad-ar